Om säkringskalkyler och hantering av ränteswapavtal

Arbets- och näringsministeriet 13.12.2016 0.00
Pressmeddelande 1963
Nummer
1963
Nyckelord
Lång löptid, Ränteswapavtal, Säkringskalkyler i enlighet med IFRS-standarderna

1. Begäran om utlåtande

Sökande (- - -) har bett bokföringsnämnden om utlåtande gällande hanteringen av ränteswapavtal i bokföringen.

Sökande ber om utlåtande gällande den bokföringsmässiga behandlingen av vissa av sina, specificerade ränteswapavtal i enlighet med god bokföringssed i bolagets bokslut.

Sökande frågar:

1)      Kan bolaget i sitt bokslut per 31.12.2016 hantera sådana räntederivat som saknar anskaffningsutgift så att man i bokföringen bokför en skuld eller avsättning i enlighet med bokföringslagen (1336/1997; härefter BokfL) 5:14 § på de förutspådda negativa penningflödena från de aktuella räntederivaten för vilka ingen motsvarande inkomst är att vänta enbart utgående från de under en nära framtid förutspådda negativa penningflödena, till exempel åren 2017 och 2018, och inte hela marknadsvärdet för avtalen vid bokslutstidpunkten?

2)      Bör de villkor för hävning som finns i de ränteswapavtal som begäran om utlåtande gäller beaktas då bolaget gör en bedömning av om de ansvar som avtalen orsakar eventuellt kommer att realiseras och, om så är fallet, bör denna bedömning sträcka sig över den period som följer på räkenskapsperioden eller det därpå följande året?

3)      Om bokföringsnämndens svar på fråga 1 är positivt, är det då tillräckligt för en rättvisande bild att bolaget i noterna till sitt bokslut per 31.12.2016 ger en beskrivning av de centrala avtalsvillkoren för de ränteswapavtal som begäran om utlåtande gäller, avsikten med avtalen i förhållande till bolagets räntesäkringsstrategi samt uppgifter om de verkliga värdena på de aktuella avtalen och eventuella belopp som har bokförts i balansräkningen?

Sökande framför följande som bakgrund till sina frågor.

Sökande har fyra ränteswapavtal med en ytterst lång löptid (15 – 30 år) som har beskrivits närmare i denna ansökan om utlåtande. Villkoren i dessa och betalningsprofilen för dem avviker inte från normala ränteswapavtal. Dessa avtal säkrar från och med 31.12.2016 ränterisken för lån till rörlig ränta som redan finns i bolagets balansräkning och lån till rörlig ränta som kommer att lyftas i framtiden. De ränteswapavtal som den här ansökan om utlåtande gäller har inte ingåtts med avsikt att göra vinst genom ändringarna i marknadsräntor på kort sikt.

Sökandes mål är en soliditet på 35 %, vilket också i fortsättningen kräver en betydande andel skuldfinansiering. Bolaget har huvudsakligen varit utsatt för ränterisk från de rörliga räntorna och detta anses primärt anknyta till låneportföljen.

Den kraftiga volatiliteten under de senaste åren på den europeiska räntemarknaden samt de penningpolitiska åtgärder som Europeiska Centralbanken (ECB) har vidtagit har under åren 2011 – 2016 orsakat kraftiga variationer i marknadsvärdena på sådana derivat som har beskrivits i begäran om utlåtande.

Moderbolagets bokslut

I det separata bokslutet för Abp som är moderbolag i en koncern har bokföringslagens 5 kap. 2 a §, som ger möjlighet till värdering av de derivat som klassificeras som finansiella instrument till verkligt värde i balansräkningen, inte tillämpats på de finansiella instrumenten och avsikten är att inte tillämpa paragrafen på bokslutet per 31.12.2016.

I bolagets separata bokslut tillämpas värderingsprinciperna för finansiella tillgångar och skulder i bokföringslagen 5 kap. 2 §.

Värdet på de skogstillgångar som bolaget äger uppgick i bokslutet per 31.12.2015, som upprättats i enlighet med bokföringslagen, till cirka 594 miljoner euro. I moderbolagets bokslut har skogstillgångarna värderats till sin anskaffningsutgift med tillägg för uppskrivningar som hänför sig till den skogsmark som bolaget äger.

Beskrivning av de derivatinstrument som begäran om utlåtande avser

De fyra derivatavtal som begäran om utlåtande gäller består av följande typer av avtal. För samtliga avtal justeras betalningen och räntan månatligen.

Avtal 1

Kapital EUR                                           82 237 500,00

Bolaget betalar                                       N,NN % Per annum

Banken betalar                                       1 mån. EURIBOR Per annum

Från den                                                 18.1.2017

Till den                                                   18.1.2047

  Avtal 2

Kapital EUR                                            82 237 500,00

Bolaget betalar                                       M,MM % Per annum

Motparten betalar                                  1 mån. EURIBOR Per annum

Från den                                                 18.1.2017

Till den                                                   18.1.2047

Dessa avtal har ingåtts med avsikt att ersätta bolagets ränteoptionsavtal, som går ut 30.12.2016. Dessa har använts för säkring av ränterisken på bolagets lån till rörlig ränta fram till avslutstidpunkten. Med andra ord anser bolaget att de avtal 1 och 2 som har beskrivits här ovanför från och med 31.12.2016 kommer att säkra ränterisken på de lån som finns i och i framtiden kommer att lyftas till bolagets portfölj med lån till rörlig ränta.

Avtalen 1 och 2 kommer inte att orsaka någon väsentlig förändring i bolagets kassaflöde från affärsverksamheten från och med 2017 jämfört med utfallet från affärsverksamhetens kassaflöde under perioden 12/2012-6/2016. Avtalen inkluderar ett villkor för hävning i förtid. Ingen anskaffningsutgift utgår för avtalen.

Avtal 3

Kapital                                                     87 075 000,00

Bolaget betalar                                        N,NN Per annum

Motparten betalar                                   1 mån. EURIBOR Per annum

Från den                                                  19.1.2015

Till den                                                    17.1.2031

Avtal 4

Kapital                                                     87 075 000,00

Bolaget betalar                                        M,MM % Per annum

Motparten betalar                                   1 mån. EURIBOR Per annum

Från den                                                  19.1.2015

Till den                                                    17.1.2031

Bolaget har 250 miljoner euro i masskuldebrevslån till fast ränta, som förfaller 19.12.2019. Med ett ränteswapavtal har bolaget de facto ändrat detta lån med fast ränta till ett lån med rörlig ränta. Bolaget anser att avtalen 3 och 4 säkrar ränterisken för det syntetiska lånet till rörlig ränta som har den struktur som beskrivits här ovanför och för lån till rörlig ränta som senare kommer att lyftas.

Både avtal 3 och avtal 4 innehåller ett villkor för hävning i förtid. Enligt bolagets uppfattning är avtalen 3 och 4 utgående från principen om sak före form ränteswapavtal utan anskaffningsutgift.

Vid fastställandet av de verkliga värdena på ränteswapavtalen har motpartens prisnotering använts. Denna har jämförts med marknadsräntorna på bokslutsdagen och övrig marknadsinformation. Bolaget anser att de verkliga värdena motsvarar de priser som bolaget skulle tvingas betala, eller få, om det skulle häva derivatavtalen. Enligt bolaget motsvarar de verkliga värdena på räntederivaten nuvärdet av deras kassaflöden härlett ur marknadsräntenoteringarna vid värderingstidpunkten.

Under de senaste åren har volatiliteten på de räntemarknadsnoteringar som har använts för fastställande av marknadsvärden för avtalen varit betydande. Tyngdpunkten i avtalens marknadsvärde ligger dessutom på förutspådda penningflöden efter en ytterst lång tid (över 5 år).

Sökande anser att det negativa marknadsvärdet på de derivat som avses i ansökan om utlåtande ännu inte har realiserats i sin helhet eftersom det råder betydande osäkerhet om marknadsvärdet kommer att förverkligas i form av penningflöden och att därmed förutsättningen för den sannolikhet som krävs för bokföring av utgift och förlust enligt bokföringslagen 5 kap. 14 § 1 mom. 2) punkten åtminstone inte kommer att uppfyllas från 2019 och framåt.

Sökande har uppfattningen att det inte är sannolikt att de banker som är motparter i avtalet skulle utnyttja de rättigheter till hävning som de har enligt derivatavtalen. Därtill kan dessa avtalsrättsliga hävningsrättigheter, som de banker som är motparter i derivatavtalen har och där de kunde kräva att bolaget återbetalar marknadsvärdet på dessa derivatavtal vid hävningstidpunkten, utnyttjas tidigast i oktober 2020, det vill säga efter något mer än 3 år och 9 månader från bokslutsdagen 31.12.2016.

2. Utlåtande

2.1. Utgångspunkt separat värdering och bruttoprincipen. Den centrala frågan ur bokföringsperspektiv är om derivatavtalet står i ett sådant förhållande till säkringsobjektet att man kan anse det vara förenligt med sådan god bokföringssed som avses i BokfL KPL 1:3 § att vid behandlingen av dem avvika från principen om separat värdering och förbudet mot nettobokföring i BokfL 3:3.1 § punkterna 7 och 8 (det vill säga bruttoprincipen). Ett sådant avvikande, det vill säga användning av nettoprincipen, har godkänts i bokföringsnämndens tidigare utlåtande BFN 1912/2014 enligt vilket de finansiella kostnaderna och intäkterna från ett säkrande ränteswapavtal kan behandlas tillsammans med utgifterna för den säkrade posten, som var ett låneavtal till rörlig ränta, så att de finansiella kostnader som upptas i resultaträkningen motsvarar de verkliga kostnaderna för den bokföringsskyldige för det finansieringsarrangemang på eget kapitalvillkor som den bokföringsskyldige ingått för affärstransaktionen.

2.2. Förutsättningar för nettobokföring utanför IFRS-bokföring. I det nämnda utlåtandet BFN 1912/2014 ställde nämnden upp strama förutsättningar för nettobokföring i de fall då man inte med stöd i BokfL 5:2 a § tillämpar bokföring till verkligt värde i enlighet med IFRS: ”Då beloppen för de rörliga räntorna tar ut varandra är det nettobelopp finansieringskostnader som upptas i resultaträkningen detsamma som den fasta räntan.” (punkt 2.5, tredje stycket). Med att ”ta ut varandra” avses i utlåtandet att säkringen ska vara heltäckande och fullständig så att det nominella belopp för ränteswapavtalet som upptas i balansräkningen samt lånekomponenten och ränteswapavtalets giltighetstid motsvarar lånets löptid. I utlåtandet konstaterar nämnden gällande övriga avtal (s.k. icke säkrande) att ”- - sådana ränteswapavtal som inte anknyter till en skuldpost med motsvarande villkor eller något annat säkringsobjekt, inte hanteras på samma sätt som i punkt 2.5, i den utsträckning som inget säkringsobjekt existerar. Inkomster grundade på dem upptas enligt bruttoprincipen som finansiella intäkter och utgifter på motsvarande sätt som finansiella kostnader. Därmed skiljer sig hanteringen av ett säkrande ränteswapavtal och ett avtal som har ingåtts för annat ändamål från varandra på det sätt som har beskrivits här ovanför.” (punkt 2.6).

2.3. Snäv tolkning av nettohantering.  Den metod som har beskrivits i punkt 2.2 här ovanför utgör ett undantag till huvudregeln om separat värdering och bruttoprincipen, vilket betyder att den bokföringsskyldige som tillämpar metoden bör kunna påvisa att förutsättningarna för förfarandet uppfylls. Därmed bör man i noterna till bokslutet beskriva den säkrande karaktären för ett sådant ränteswapavtal. Eftersom bedömningen bör göras utgående från de verkliga förhållandena har den omständighet vad dessa avtal kallas ingen betydelse vid den bokföringsrättsliga bedömningen. Eftersom det är fråga om en avvikelse från huvudregeln anser nämnden att förutsättningarna bör tolkas snävt.

2.4. Avgränsning av behandling enligt IFRS.  Enligt utlåtandet BFN 1912/2014 ”- - känner bokföringslagstiftningen inte till säkringsförfarandet i en situation där den bokföringsskyldige följer BokfL 5:2 §” (punkt 2.2, andra stycket). Detta utlåtande låter förstå att säkringsförfarandet och kalkylering, såsom detta omfattande behandlas i de IFRS-standarder som utgör grunden för BokfL 5:2a §, inte skulle vara möjligt annat än i situationer där den bokföringsskyldige följer förfarandet enligt denna lagparagraf också för övriga finansiella instrument än för säkringsinstrument och för instrument avsedda för detta ändamål samt deras objekt. Bokföringsnämnden preciserar sitt ställningstagande för det ärende som behandlas här genom att konstatera att den jämförbarhet som utgör grunden för god bokföringssed och som finns i BokfL 1:3 § hör till de primära målen vid presentation av bokslutsinformation. Om det finns ett behov av att göra undantag till den separata värderingen och bruttoprincipen som har beskrivits här ovanför för att ge en sådan rättvisande bild som krävs enligt BokfL 3:2.1 § av det säkringsförfarande eller de säkringskalkyler som förverkligats med finansiella medel kan de nationella metoderna för detta inte avvika från de metoder som finns i IFRS-standarderna utan att jämförbarheten märkbart äventyras. Därför bör man även vid användning av BokfL 5:2 § gå tillväga på samma sätt som om man använde metoderna enligt BokfL 5:2a § vid hanteringen av derivatavtal som är avsedda som säkring. Hanteringen bör vara oberoende av om bokslutet med stöd i BokfL 7a kap. i sin helhet upprättas enligt IFRS-standarderna eller om IFRS-standarderna tillämpas på samtliga finansieringstillgångar eller på vissa derivatavtal och på de finansiella tillgångar som skyddats eller är avsedda att skyddas av dem.

2.5. Fullständig tillämpning av IFRS i bokslutsbehandlingen och informationen. Den målsättning med fullständig jämförbarhet som har konstaterats här ovanför medför att en bokföringsskyldig som tillämpar säkringsförfarande eller säkringskalkyler enligt IFRS-standarderna i noterna bör ge en heltäckande utredning av vilka slag av finansiella tillgångar som förfarandet hänför sig till. Nämnden betonar ytterligare att det faktum att IFRS-standarderna följs betyder att den bokföringsskyldige ska följa standarderna uttömmande för presentationen av såväl derivat och övriga finansiella tillgångar i bokslutet som också för noterna. Med andra ord avser avgränsningsmöjligheten enligt punkt 2.4 här ovanför inte ett undantag till behandlingen enligt standarderna eller kraven på information.

2.6. Svar på begäran om utlåtande. Följande alternativ, som har beskrivits här ovanför, finns för hanteringen av ränteswapavtal: i) sådan separat värdering enligt bruttoprincipen som avses i BokfL 3:3.1 § punkterna 7 och 8; ii) ett nettoförfarande som grundar sig på omvänd kongruens mellan det separata lån som ska säkras och det ränteswapavtal som används som säkring på det sätt som avses i nämndens tidigare utlåtande BFN 1912/2014; samt iii) hanteringen av ränteswapavtal som är avsedda för säkring av en låneportfölj eller en del av denna i enlighet med IFRS-standarderna.  Därmed får det sistnämnda förfarandet, som har beskrivits i punkterna 2.4 och 2.5 här ovanför tillämpas om sökande anser det vara mera motiverat för att ge en sådan rättvisande bild som avses i BokFL 3:2.1 § än vad som skulle vara fallet vid användning av separat värdering och bruttoprincipen. I annat fall ska separat värdering enligt BokfL 3:3.1 § 7 punkten tillämpas på de ränteswapavtal som beskrivs i ansökan. Denna ska grunda sig på principen om allmän försiktighet (BokfL 3:3.1 § 4 punkten). I så fall ska de giltiga avtalen värderas separat till värdet på bokslutsdagen. Den negativa differensen mellan värdet vid tidpunkten för upprättande av derivatavtalet och vid bokslutstidpunkten ska bokföras som kostnad för räkenskapsperioden för att ge en sådan rättvisande bild som avses i BokfL 3:2.1 §.

2.7. Rekommendation om tilläggsinformation gällande väsentliga ränteswapavtal för rättvisande bild. Bokslutsbehandlingen bör beskriva den ekonomiska verkligheten på ett realistiskt sätt oberoende av om den rådande verkligheten är ogynnsam eller inte för rapporteraren. I en sådan situation accentueras betydelsen av korrekt bokslutsinformation ytterligare. Därmed anser nämnden det vara viktigt att avtalen beskrivs så omständligt som möjligt i bokslutet för att bokslutets användare ska förstå helheten, om ränteswapavtalen har väsentlig betydelse för att bokslutet ska ge en rättvisande bild i enlighet med on BokfL 3:2.1 §.  Detta är nödvändigt även om man följer det IFRS-baserade nettoförfarande som avses här ovanför.  Nämnden rekommenderar att man som sådana uppgifter som avses i bokföringsförordningen (1339/1997) 2:7.2—3 §, liksom även i förordningen om  uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015) 3:7.1 § 2 och 3 punkterna, tar upp bland annat de centrala villkoren för ränteswapavtalen samt uppgifter om räntekänsligheten, såsom hur förändringar i räntorna påverkar marknadsvärdena och under vilka tidsintervall prestationerna från de negativa kassaflödena i framtiden kommer att infalla. Av de centrala villkoren är det väsentligaste för användaren bland annat uppgifter om villkoren för hävning och vilka eventuella effekter en hävning har. Av bokslutet bör därmed framgå effekten av ett eventuellt hävningsvillkor i de fall då den bör anses vara betydande. Om den bokföringsskyldige vid tidpunkten för upprättande av bokslutet känner till att hävningsvillkoret kommer att tillämpas bör en korrekt kostnadsbokföring göras.

2.8. Tillämpning av utlåtandet på valuta- och nyttighetsderivat. För att bokföringspraxis ska vara enhetlig anser nämnden att de metoder som har presenterats tidigare i detta utlåtande för tillämpning på finansiella instrument i enlighet med god bokföringssed i BokfL 1:3 § bör tillämpas på avtal om valutaderivat och nyttighetsderivat som har ingåtts i säkringssyfte. Tillämpningen möjliggör ett förfarande baserat på IFRS på det sätt som har beskrivits i punkterna 2.4 och 2.5. Nämnden förtydligar ytterligare att detta ställningstagande ersätter vad tidigare har angetts i den s.k. allmänna valutaanvisningen (allmän anvisning om omräkning av fordringar samt skulder och andra åtaganden i utländsk valuta till eurobelopp; 13.12.2005) punkt 3.3.   

Lausunnot ja poikkeusluvat