Nummer

2101

Nyckelord

Koncern. Stor koncern. Storleksgräns. Direktiv. Direkt rättsverkan.

1. Ansökan

Sökanden (--, nedan ”sökanden”) begär ett utlåtande om huruvida man vid bedömningen av om storleksgränserna för en koncern har uppnåtts ska tillämpa kravet att storleksgränserna för ett företag ska ha uppnåtts under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

Som bakgrund för ansökan framför sökanden bland annat följande:

Sökanden hänvisar till 1 kap. 4 c § 1 mom. i bokföringslagen (1336/1997) och konstaterar att storleksgränsen när det gäller ett enskilt företag i praktiken överskrids etappvis, eftersom omsättningen, balansomslutningen och det genomsnittliga antalet anställda granskas för två räkenskapsperioder och de rapporteringsskyldigheter som gäller stora företag blir förpliktande först i det skede ett företag anses vara ett stort företag efter två sådana räkenskapsperioder då gränsvärdena har överskridits.

Sökanden citerar även 1 kap. 6 a § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, enligt vilken överskridande av gränsvärdena för en stor koncern bestäms utifrån det på moderföretagets bokslutsdag upprättade koncernbokslutet. Enligt sökanden kan det få betydande konsekvenser om storleksgränserna för en stor koncern fastställs utifrån det på moderföretagets bokslutsdag upprättade koncernbokslutet, till exempel med tanke på att en stor koncern är skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport. Om en stor koncern uppkommer till exempel på räkenskapsperiodens sista dag, är den skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport. Ett företag som genomför ett företagsförvärv i form av ett rörelseförvärv, och till följd av detta växer så att det börjar höra till kategorin stora företag, har däremot mer tid att förbereda upprättandet av en hållbarhetsrapport. Att upprätta en hållbarhetsutredning i efterhand är i praktiken omöjligt eller så blir hållbarhetsutredningen av mycket dålig kvalitet, och koncernen kommer sannolikt att behöva begära undantag från skyldigheten att utarbeta en hållbarhetsutredning.

Sökanden frågar också om hänvisningen i 1 kap. 6 a § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, i enlighet med artikel 3.10 i redovisningsdirektivet, även innebär att dessa gränsvärden när det gäller koncerner ska uppnås både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.

2. Bestämmelser

2.1 Artikel 3.10 i redovisningsdirektivet (2013/34/EU)

På engelska har artikel 3.10 i redovisningsdirektivet (2013/34/EU) följande ordalydelse:

“Where, on its balance sheet date, an undertaking or a group exceeds or ceases to exceed the limits of two of the three criteria set out in paragraphs 1 to 7, that fact shall affect the application of the derogations provided for in this Directive only if it occurs in two consecutive financial years.”

På svenska är ordalydelsen i artikel 3.10 i redovisningsdirektivet följande: ”När ett företag eller en koncern på balansdagen överskrider eller upphör att överskrida gränsvärdena i två av de tre kriterierna ... , ska detta förhållande endast inverka ... om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.” 

Den engelska versionen av artikel 3.10 i redovisningsdirektivet om bedömning av storlekskriteriet för företag och koncerner inbegriper både att gränsvärdena överskrids och att de inte längre överskrids två räkenskapsår i följd.

2.2 Definitionen av små och stora koncerner i 1 kap. 6 a § i bokföringslagen

Den bestämmelse som avses i rubriken lyder i sin helhet enligt följande:

”I denna lag avses med

1. små koncerner sådana koncerner där högst ett av de gränsvärden som anges i 4 a § överskrids,
2. stora koncerner sådana koncerner där minst två av de gränsvärden som anges i 4 c § överskrids.

Överskridande av gränsvärdena enligt 1 mom. bestäms utifrån det på moderföretagets bokslutsdag upprättade koncernbokslutet, där de elimineringar som avses i 6 kap. har gjorts.
Trots 2 mom. kan överskridande av gränsvärdena baseras på koncernföretagens sammanräknade tal på moderföretagets bokslutsdag. De gränsvärden för balansomslutning och omsättning som anges i 4 a och 4 c § ska då höjas med 20 procent.”

2.3 Definitionen av små företag i 1 kap. 4 a § i bokföringslagen

Små företag definieras enligt följande i 1 kap. 4 a § i bokföringslagen:

”I denna lag avses med små företag bokföringsskyldiga för vilka högst ett av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

1. balansomslutning 7 500 000 euro,
2. omsättning 15 000 000 euro,
3. genomsnittligt antal anställda under räkenskapsperioden 50 personer.”

2.4 Definitionen av stora företag i 1 kap. 4 c § i bokföringslagen

Stora företag definieras enligt följande i 1 kap. 4 c § i bokföringslagen:

”I denna lag avses med stora företag bokföringsskyldiga för vilka minst två av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

1. balansomslutning 20 000 000 euro,
2. omsättning 40 000 000 euro,
3. genomsnittligt antal anställda under räkenskapsperioden 250 personer.”

3. Bokföringsnämndens utlåtande om hur gränsvärdena för småföretag och små koncerner ska bedömas 11.4.2018 (KILA 2018/1982)

 I det aktuella fallet konstaterade bokföringsnämnden att dess uppfattning gällande tolkningen av definitionen av en koncern är att granskningen avvikande från den enskilda bokföringsskyldige endast sker utgående från det senast avslutade bokslutet, inte utgående från de två senaste boksluten tillsammans. Därmed uppstår en småkoncern till exempel i en situation där de kriterier som avses i bestämmelsen uppfylls under den avslutade räkenskapsperioden, men inte under den föregående.

4. Utlåtande

Artikel 3.10 i redovisningsdirektivet är av betydelse för tolkningen, eftersom principen om direkt rättsverkan omfattar EU-rätten. Detta innebär att en fysisk person eller enskild juridisk person direkt kan åberopa en EU-bestämmelse om den är tillräckligt klar, precis och ovillkorlig. Nämnden anser att artikel 3.10 på både engelska och finska [och även svenska] uppfyller dessa kriterier, varför man kan hänvisa till artikeln när 1 kap. 6 a § i bokföringslagen tillämpas vid bedömningen av om definitionen av små och stora koncerner uppfylls enligt formuleringen i 1 kap. 6 a § och bokföringsnämndens utlåtande (2018/1982), enligt vilka överskridande av gränsvärdena för en koncern bestäms utifrån det på moderföretagets bokslutsdag upprättade koncernbokslutet.

I artikel 3.10 i redovisningsdirektivet anges följande: ”När ett företag eller en koncern på balansdagen överskrider eller upphör att överskrida gränsvärdena i två av de tre kriterierna ... , ska detta förhållande endast inverka ... om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.” Eftersom bedömningen av det storlekskriterium som gäller ställningen som liten respektive stor koncern i redovisningsdirektivet grundas på de två föregående räkenskapsperioderna, anser bokföringsnämnden att det är logiskt att detsamma gäller även när bokföringslagen tillämpas.

För tydlighetens skull konstaterar bokföringsnämnden att detta utlåtande upphäver bokföringsnämndens tidigare utlåtande om hur gränsvärdena för små koncerner ska bedömas 11.4.2018 (KILA 2018/1982). Vidare konstaterar bokföringsnämnden att granskningen av storlekskriteriet i fråga om såväl små som stora koncerner ska bedömas utifrån den avslutade och den föregående räkenskapsperioden.