Om hur skatter som redovisas på eget initiativ ska hanteras i bokföringen

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 12.12.2017 0.00
Pressmeddelande 1976
Nummer
1976
Nyckelord
Förseningsavgifter, MinSkatt, Nettobokföring av små poster i bokslutet, Skatt på eget initiativ

1. Begäran om utlåtande


Sökande (- - -) ber bokföringsnämnden om anvisningar gällande hur mervärdesskatterna och övriga skatter på eget initiativ samt förseningsavgifter på dem ska behandlas i bokföringen i det nya MinSkatt-systemet.

2. Utlåtande

2.1. Bokföringsnämnden hänvisar till den allmänna anvisningen om mervärdesskatt 31.10.2017, där följande presenteras om behandlingen av skattetillägg och skatteförhöjningar i punkt 4.11:

- 4.11.1. De skattetillägg och -förhöjningar och försummelse- och förseningsavgifter som grundar sig på fel och försummelser i fråga om anmälning och betalning av mervärdesskatt noteras i bokföringen enligt prestationsprincipen senast i bokslutet. Mindre poster får noteras enligt kontantprincipen (BokfL 3:4 §). Skattetillägget, som är en tidsbunden post av räntekaraktär noteras som ränteutgift i bokföringen. Sanktionsavgifter – som försummelseavgifter, förseningsavgifter, skatteförhöjningar – noteras som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

- 4.11.2. Om skatt som tidigare lämnats obetald eller som återburits till ett för stort belopp påförs den skattskyldige (BeskFL 40 §), ska skattens belopp noteras på det konto där noteringen ursprungligen borde ha skett. Om mervärdesskatt senare exempelvis påförs försäljning som behandlats skattefri, ska skattens belopp noteras på ifrågavarande försäljningskonto (eller på ett annat konto i samma kontogrupp) som en minskning av försäljningen. Om skatt på motsvarande sätt påförs på grund av obefogade inköpsavdrag, ska skattens belopp noteras på ifrågavarande inköpskonto (eller på ett annat konto i samma kontogrupp). Om skatt påförs på grund av obefogade avdrag för anskaffning av en tillgång bland bestående aktiva vars anskaffningsutgift har aktiverats, ska skattens belopp läggas till anskaffningsutgiften. Vid behov rättas avskrivningarna enligt plan.

- 4.11.3. Om den påförda eller återburna skatt som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder inte är av ringa betydelse, ska noterna till bokslutet innehålla uppgift om denna (BokfF 2:2.1 § 5 punkten). Detta gäller inte mikroföretag (SMF 1:3.2 §).

- 4.11.4. Om den påförda eller återburna skatt som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder är väsentlig för den bokföringsskyldige görs rättelsen som en kreditering eller debitering av kontot för balanserade vinstmedel under eget kapital i balansräkningen och inte längre med resultatpåverkan (se närmare BFN 1750/2005).

- 4.11.5. Skatteförvaltningen ålägger den skattskyldige att betala en förseningsavgift, om skattedeklarationen lämnas efter den föreskrivna tidpunkten (BeskFL 35 §). Förseningsavgift påförs inte om skatteförhöjning påförs för skatt som deklarerats för sent.

- 4.11.7. Skatteförvaltningen ålägger den skattskyldige att betala en försummelseavgift, om denne trots Skatteförvaltningens uppmaning underlåter att lämna anmälan rörande etablering, ändring och upphörande eller underlåter att fullgöra den skyldighet att ge en verifikation som föreskrivs i MSL 209 b §, den bokföringsskyldighet rörande beskattningen som föreskrivs i MSL 134 e § eller BeskFL 26 § eller den anteckningsskyldighet rörande beskattningen som föreskrivs i 27 §, eller den skyldighet att anteckna uppgifter i fakturor som föreskrivs i MSL 209 e eller 209 f § (BeskFL 39 §).

- 4.11.8. Skatteförvaltningen har 19.6.2017 utfärdat anvisningen Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ (dnr A144/200/2017).

- 4.11.6. Skatteförvaltningen påför den skattskyldige skatteförhöjning, om en skattedeklaration eller en annan anmälan eller en annan föreskriven uppgift eller utredning är bristfällig eller felaktig eller överhuvudtaget inte har lämnats in (BeskFL 37 §).

2.2. Bokföringsnämnden konstaterar att den bokföringsskyldige parallellt med anvisningarna här ovanför för den löpande bokföringens del har stor frihet att välja hur bokföringen sköts. I praktiken är det därför möjligt att bokföra skatterna på flera sätt. Den bokföringsskyldige bör ta i bruk den kontoplan som lämpar sig bäst för företaget. Samtidigt bör man överväga om man utöver de olika skatteslagskontona även öppnar ett separat skattekonto för uppföljning av de poster som har överförts till kontot i MinSkatt och som kan avstämmas mot beskattarens kontoutdrag. Registreringarna i bokföringen görs utgående från den vid respektive tidpunkt bästa och senaste tillgängliga informationen, dock senast inom den tidsperiod som krävs för att anmälningarna till myndigheterna för beskattningen eller andra ändamål kan upprättas utgående från en ajourförd bokföring, så att den som ansvarar för bolagets eller stiftelsens bokföring kan uppfylla sin tillsynsplikt (BokfL 2:4.3 §).

2.3. Gällande bokslutshanteringen konstaterar nämnden att man senast i bokslutet bör utreda och avstämma de olika skatteskulderna och eventuella skattefordringar samt förseningsavgifter i anknytning till dem. I bokslutet upptas i allmänhet skatteskulderna för olika skatteslag och övriga avgifter i anknytning till dem som övriga kortfristiga skulder. Nämndens uppfattning är att beloppen i sådana poster som i enlighet med BokfL 3:2a § inte är väsentliga, såsom små ränteutgifter och ränteinkomster på skattekontot, kan nettobokföras i bokslutet.