Presentation av uppgifter gällande ett bostadsaktiebolags utestående lån i bokslutet och verksamhetsberättelsen
- Nummer
- 1876
- Nyckelord
- bokslut, bostadsaktiebolag
1. Ansökan
Sökande (- - -) är en GRM-sammanslutning. Sökande ber om utlåtande gällande de delar i bostadsaktiebolags bokslut och verksamhetsberättelse som innehåller uppgifter om utestående lån. Enligt sökande förutsätter den allmänna anvisningen om bostadsaktiebolags och andra ömsesidiga fastighetsbolags bokföring och bokslut (Bokföringsnämndens allmänna anvisning: Bostadsaktiebolag och andra ömsesidiga fastighetsbolags bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse 7.12.2010, härefter ”Allmänna anvisningen”) en vederlagsfinansieringskalkyl eller motsvarande, om vederlag uppbärs på olika grunder för olika ändamål.
Enligt sökande ger presentationen av enbart en vederlagsfinansieringskalkyl inte en entydig bild av bolagets ekonomiska ställning om ett bolag har olika lån i anknytning till de olika vederlagen. Sökande anger dessutom att det enligt rådande praxis är allmänt att också bostadsaktiebolagen presenterar främmande kapital som en liknande helhet som till exempel aktiebolagen. Bostadsaktiebolagens och de övriga aktiebolagens lånearrangemang kan dock avvika väsentligt. I ett bostadsaktiebolag där det finns delägare med skulder och delägare utan skulder är det till exempel för den skuldfria aktieägaren viktigt att känna till i vilken utsträckning bolagets lån är sådana som hänför sig till andra aktier än de egna aktierna och i vilken utsträckning bolaget har sådana lån som också hänför sig till de skuldfria aktierna.
I ansökan ber sökande bokföringsnämnden om ett utlåtande gällande följande frågor:
1. Är det förenligt med god bokföringssed att utelämna uppgifter om hur lånen i ett bostadsaktiebolag belastar de olika grupperna av aktieägare, om samtliga lån inte belastar samtliga aktieägargrupper eller ska man för varje typ av vederlag meddela det totala lånebeloppet vid bokslutstidpunkten?
2. Om de totala lånebeloppen ska specificeras enligt typ av vederlag, var ska uppgiften då presenteras?
Sökande har senare sammanfattat sina frågor på följande sätt: ”Är det i ett bokslut tillräckligt att endast uppta de totala lånebeloppen, trots att förordningen om bostadsaktiebolag visar att den som har skrivit förordningen har ansett fördelningen vara relevant för bedömning av den ekonomiska situationen?"
2. Motiveringar till utlåtandet
2.1. Begränsning av utlåtande. Enligt 10:9 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009; härefter även ”BABL”) har bokföringsnämnden så som föreskrivs i 8 kap. 2 § i bokföringslagen befogenhet att ge anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av denna lags bestämmelser om upprättande av bokslut och utarbetande av verksamhetsberättelse. I övrigt har nämnden inte befogenhet i frågor gällande lagen om bostadsaktiebolag.
2.2. Bokföringslagen. Enlig bokföringslagen 3:2 § i (1336/1997; härefter ”BokfL”) ska bokslutet och verksamhetsberättelsen ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning (rättvisande bild). De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Den bild som ges ska vara riktig och tillräcklig för användarna av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Till användarna hör inte enbart aktieägaren, men bland annat också en eventuell köpare, kreditgivare eller beskattaren. Därmed ska bokslutet och verksamhetsberättelsen motsvara de behov som flera olika typer av användare har. Vilken information som ska lämnas påverkas bland annat av den väsentlighetsprincip för god bokföringssed som avses i BokfL 1:3 §. Informationen är väsentlig om utelämnandet av informationen eller felaktig presentation av denna skulle kunna påverka de slutsatser som användarna drar om informationen. Hur väsentlig informationen är ska alltså bedömas separat från fall till fall.
2.3. Lagen om bostadsaktiebolag. I BABL 10:5.2 § 2 finns en skyldighet att lämna uppgifter om användningen av bolagsvederlaget i verksamhetsberättelsen, om vederlaget kan uppbäras på olika grunder för olika ändamål.
2.4. Statsrådets förordning om grunderna för mätning av aktielägenheters ytor och om disponentintyg (365/2010). Enligt 4 § i denna förordning (härefter ”bab-förordningen”) (Uppgifter om aktielägenhet) gäller:
”Följande uppgifter om en aktielägenhet ska antecknas i disponentintyget:
----------------
8) beloppet av bolagsvederlaget för aktielägenheten, vid behov specificerat, och grunden för vederlaget;
----------------
11) låneandelarna för aktielägenheten, i det fall att aktieägaren har rätt att betala sin låneandel, specificerat enligt lån och med beaktande av underskott eller överskott i kapitalvederlaget vid betalningstidpunkten, samt uppgift om sådana lån som bolaget har fattat beslut om men som inte lyfts och som kommer att gälla aktielägenheten och i fråga om vilka den enskilda aktielägenhetens låneandel inte är känd;”
------------------
I 6 § i Bab-förordningen (Uppgifter om bolagets ekonomi) stadgas följande:
”Disponentintyget ska innehålla följande uppgifter om bolagets ekonomi:
1) beloppet av bolagets lån specificerade enligt lån och så, att specifikationen utvisar för vilket projekt eller vilket ändamål lånet är avsett och uppgift om huruvida aktieägaren kan betala sin andel av lånet, samt samma uppgifter ifråga om lån som bolaget har fattat beslut om men som inte lyfts och en bedömning av när lånet kommer att lyftas;
2) de i bolagsordningen angivna grunderna enligt vilka bolagsvederlaget beräknas, uppgift om vem som bestämmer vederlagets belopp och sättet för betalningen samt vederlagens belopp;”
------------------
2.5. Bokföringsnämndens allmänna anvisning om bostadsaktiebolag och andra ömsesidiga fastighetsbolags bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse 7.12.2010. I punkt 6.1.1 i den allmänna anvisningen (Användningen av bolagsvederlaget och vederlagsfinansieringskalkylen) konstateras följande:
”I verksamhetsberättelsen ska anges hur bolagsvederlaget har använts, om det kan uppbäras enligt olika grunder för olika ändamål. Utredningen har enligt vedertagen praxis gjorts genom en särskild kalkyl, den s.k. vederlagsfinansieringskalkylen (efterkalkyl).
En vederlagsfinansieringskalkyl är en prestationsbaserad penningflödeskalkyl, som för bokslutstidpunkten ska upprättas över olika vederlagsintäkter och de utgifter som ska täckas med dem. Vederlagsfinansieringskalkylen är en kumulativ översikt över ackumulerade vederlagsintäkter och de utgifter som ska täckas med dem och den omfattar såväl räkenskapsperiodens siffror som över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder. Genom att göra upp en kalkyl försäkrar man sig om att med varje vederlag och övriga intäkter som hänför sig till det endast täcks de utgifter som vederlaget kan användas för. Om bolaget tar ut endast ett vederlag av delägarna, krävs ingen särskild vederlagsfinansieringskalkyl. Syftet med vederlagskalkylen är att garantera delägarnas likställighet. De poster som ska tas upp i vederlagsfinansieringskalkylen bör motsvara de uppgifter som ska tas upp i resultaträkningen och balansräkningen, och de totala över- eller underskotten av de olika vederlagen som kalkylen visar bör stämma överens med det finansiella läge som balansräkningen visar.”
2.6. Bokföringsnämndens tidigare utlåtanden. I sitt utlåtande BFN 1471/1997 har bokföringsnämnden betonat bokföringens uppgift att skilja på tillgångarna:
”Bokföringens huvudsakliga uppgift är att avskilja den bokföringsskyldigas pengar, utgifter och inkomster från andra bokföringsskyldiga och övriga ekonomiska enheters pengar, utgifter och inkomster. Den bokföringsskyldighet som avses i 1 § i bokföringslagen betyder i första hand denna skyldighet att hålla tillgångarna skilt från andras tillgångar.”
3. Bokföringsnämndens utlåtande
3.1. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas så att de ger en sådan riktig och tillräcklig bild av bolagets resultat och ekonomiska ställning som avses i BokfL 3:2.1 § för olika användarinstanser. Bokföringens uppgift är att skilja på tillgångarna, såsom har behandlat i ett tidigare utlåtande BFN 1471/1997, och objektet för bokslutet och verksamhetsberättelsen är den aktuella bokföringsskyldiga som en separat entitet, just de tillgångar och ansvar som tillhör denna samt inkomster och utgifter. Av detta följer att utgångspunkten för bokslutet och verksamhetsberättelsen är att inga sådana uppgifter som gäller till exempel den bokföringsskyldigas ägarkår fordras. Det är sedan en separat fråga om det i lagstiftningen finns bestämmelser om sådan information som ska publiceras i bokslutet eller verksamhetsberättelsen till exempel i bolags- och sammanslutningslagstiftning om den bokföringsskyldiga.
3.2. Det som har konstaterats här ovanför gäller också ett sådant bostadsaktiebolag som avses i ansökan. Det lagstadgade disponentintyget ger varje ägare uttömmande uppgifter om det särskilda låneansvar som gäller ägarens aktier, vilket betyder att aktieägaren inte behöver bokslutet eller verksamhetsberättelsen som redskap för att inhämta dessa uppgifter. Ur disponentintyget får aktieägaren likaså uppgifter om de lånebelopp som har specificerats projektvis eller enligt användningsändamål i bolaget.
3.3. För tydlighetens skull konstaterar nämnden också att det inte står i strid med god bokföringssed att presentera till exempel de tilläggsuppgifter som avses i ansökan i bokslutet eller verksamhetsberättelsen under förutsättning att den riktiga och tillräckliga bild som avses i BokfL 3:2.1 § inte äventyras av dylika tilläggsuppgifter.
