Om hantering av ett moderbolags aktier i dotterbolagets bokslut

Förvärv av egna aktier med dotterbolaget som förmedlare, då dotterbolaget är ett investeringsserviceföretag. Redovisning av egna aktier i balansräkningen.  

1.      Begäran om utlåtande

Finansinspektionen har bett bokföringsnämnden om utlåtande gällande ett utkast till hur moderbolagsaktier som ett investeringsserviceföretag har förvärvat ska hanteras i bokslutet. Finansinspektionen ber om ett utlåtande gällande den allmänna tillämpningen av bokföringslagen (1336/1997; härefter ”BokfL”) och ur aktiebolagslagens (624/2006; härefter ”ABL”) perspektiv.

2.      Utlåtande

Bokföringsnämnden ger följande utlåtande i frågan.

2.1. Aktiebolagslagens bestämmelser om moderbolagets aktier

Den gällande aktiebolagslagen förbjuder inte ett dotterbolag att förvärva aktier i sitt moderbolag (härefter ”moderbolagsaktier”). Förvärvet är möjligt under de närmare förutsättningar som fastställts i lagen. De moderbolagsaktier som moderbolaget innehar saknar inte rättslig verkan. Enligt lagstiftningen har de betydelse vid uträkning av om den lagstadgade maximigränsen på 10 procent för innehav av egna aktier har överskridits i ett publikt aktiebolag: I uträkningen enligt ABL 15:11.1 § jämställs moderbolagsaktier som innehas av dotterbolaget med sådana moderbolagsaktier som moderbolaget innehar. Likaså är det förbjudet för ett dotterbolag att teckna aktier i moderbolaget (ABL 15:14.1 § första meningen). Med teckning avses mottagande av aktier mot vederlag (regeringens proposition 109/2005 s. 145). Dotterbolaget får inte heller ge penninglån, tillgångar eller säkerhet för att moderbolagsaktier förvärvas i något annat syfte än för de anställdas räkning (ABL 13:10 §).

2.2. Bokföringslagens bestämmelser om redovisning i bokslutet

2.2.1. Bokföringslagen 4:8 § första meningen förbjuder upptagning av sådan egen aktie som avses i ABL i balansräkningen. Paragrafen lyder i sin helhet på följande sätt:

”Ett aktiebolags egna aktier enligt aktiebolagslagen får inte tas upp i balansräkningen. Ett utländskt dotterbolags egna aktier eller aktier i ett finländskt moderföretag får inte tas upp i koncernbalansräkningen. I balansräkningen får inte heller tas upp ett andelslags i lagen om andelslag avsedda egna andelar och aktier i andelslaget och i dess moderföretag.”

2.2.2. Den bokslutsrättsliga normen i citerade 4:8 § i BokfL tar inte i sig ställning till i vilka situationer och under vilka förutsättningar man får förvärva egna aktier eller vad som överhuvudtaget är bolagsrättsligt tillåtet vid hanteringen av dem. ABL tiger för sin del också om hanteringen av egna aktier i bokslutet; ABL 8:8 § förutsätter endast att de omständigheter om de egna aktierna som omnämns i lagrummet ska upptas som noter.

2.2.3. Bokföringsnämnden anser att förbudet att uppta egna aktier i BokfL 4:8 § för sin del preciserar kravet på rättvisande bild enligt BokfL 3:2.1 §. Som exempel kan vi ta det hypotetiska extremfallet att ett privat aktiebolag använder alla sina tillgångar, finansierade med såväl eget som också med främmande kapital, för förvärv av hela aktiestocken med undantag för en aktie (ABL 15:11.2 §: ”Ett privat aktiebolag får inte förvärva eller lösa in alla sina egna aktier”). För att man ska få aktivera de egna aktierna som aktiva i balansräkningen skulle det betyda att man kan grunda en framtida inkomstförväntning på dem till minst det penningbelopp till vilket de upptagits i balansräkningen. Förutsättningen för inkomstförväntning förverkligas dock inte eftersom ett sådant företag som endast äger sig självt inte producerar någonting. Därmed finns det ingen grund för aktivering av förvärvade egna aktier i balansräkningen. Det har ingen betydelse att bolaget endast förvärvar en del av aktiestocken. Även i detta fall förverkligas den inkomstförväntning som motsvarar den förvärvade aktien inte. Att den förvärvade aktien är ett finansieringsinstrument som kan emitteras på nytt är en helt annan fråga. Enligt bolagsrätten gäller samma begränsningar som finns i ABL 9 kapitlet för emittering av egna aktier som för nya aktier. Enligt ABL 9:1.1 § kan "bolaget emittera nya aktier eller avyttra egna aktier som det innehar (aktieemission)." Å andra sidan finns det i lagen en skild bestämmelse om de aktier som har influtit till bolaget för separat definierade situationer av typ fusion. (ABL 15:2 §).

2.2.4. För de framtida inkomstförvätningarna saknar det även betydelse om bolaget självt förvärvar sina aktier eller om det sker med ett sådant dotterbolag där bolaget har bestämmande inflytande enligt BokfL 1:5 § som mellanhand. Det är möjligt att moderbolagets enda uppgift är att äga dotterföretaget och att det inte finns andra tillgångar än dotterföretagets aktier i balansräkningen. Om dotterbolaget i en sådan situation skulle köpa eller på annat sätt förvärva samtliga moderbolagsaktier skiljer detta inte sig ekonomiskt från den situation där moderbolaget förvärvar moderbolagsaktierna. Detta framgår till exempel av den hypotetiska extremsituationen där ett dotterbolag använder alla sina tillgångar för förvärv av moderbolagsaktier. Trots att det finns dotterbolagsaktier i moderbolagets balansräkning även efter förvärvet saknar de värde för de framtida inkomstförväntningarna till följd av korsägning. Dotterbolagets tillgångar skulle endast bestå av moderbolagsaktierna, som för sin del indirekt skulle berättiga till dotterbolagets tillgångar, som såsom redan konstaterades uteslutande består av moderbolagsaktier. Utgångspunkten är att det inte finns några framtida inkomstförväntningar på dessa tillgångar, för moderbolagets del i dotterbolagsaktierna och för dotterbolagets del i moderbolagsaktierna. Därmed skulle aktivering av de moderbolagsaktier som dotterföretaget äger vara precis lika ekonomiskt tvivelaktig som aktivering av dotterbolagsaktier i dotterbolagets balansräkning.

Enligt huvudregeln upptas moderbolagsaktier inte i balansräkningen

2.2.5. Utgående från det ovan presenterade anser bokföringsnämnden det vara förenligt med principen om innehåll före form (BokfL 3:3.1 § 3 punkten) att moderbolagsaktierna som regel inte upptas i balansräkningen. Det är förenligt med god bokföringssed (BokfL 1:3 §) att jämställa moderbolagsaktier med sådana egna aktier som avses i BokfL 4:8 §. Om omständigheterna dock är sådana att dotterbolaget kan verifiera att det finns en framtida inkomstförväntning i anknytning till moderbolagsaktierna, exempelvis på det sätt som beskrivs i punkt 3.2 här nedan, hindrar bokföringslagstiftningen inte aktivering av moderbolagsaktierna i balansräkningen; dotterbolaget har bevisbördan för att förutsättningarna för aktivering uppfylls. Därmed är det nödvändigt att omsorgsfullt följa kravet på försiktighet i BokfL 3:3.1 § 4 punkten vid påvisandet av framtida inkomstförväntningar. Vid dokumenteringen av grunderna bör man för verifiering av detta förfara på motsvarande sätt som exempelvis då man påvisar att förutsättningar för upptagning av ett kapitallån under eget kapital finns i enlighet med bestämmelserna i BokfL 5:5c §.

2.2.6. Bokföringsnämnden konstaterar att tolkningen här ovanför motsvarar BokfL 4:8 § 2:a meningen gällande hantering av en moderbolagsaktie i ett dotterandelslags bokslut. Lagrummet förbjuder upptagning av moderbolagsaktien i dotterandelslagets balansräkning. Man bör inte göra en motsatt tolkning av första meningen i samma paragraf, enligt vilken, då meningen inte tar upp frågan, utgångspunkten skulle vara att ett dotterbolag har rätt att uppta moderbolagsaktierna i sin balansräkning i kontrast mot situationen i ett dotterandelslag. I Lagen om andelslag (421/2013; härefter ”OKL”) är bestämmelserna om moderbolagsaktier analoga med ABL:

¾    Lagen om andelslag 16:11 §: andelslaget får inte ge penninglån, betala ut medel eller ställa säkerhet för att utomstående (exkl. de anställda) ska kunna förvärva andelar eller aktier i andelslaget eller dess modersammanslutning  – motsvarar ABL 13:10 §, och

¾    Lagen om andelslag 19:14.1 § första meningen: andelslaget och dess dottersammanslutning får inte teckna aktier i modersammanslutningen – motsvarar ABL 15:14.1 § första meningen.

Hur påverkar förvärvet av moderbolagsaktier utdelningsbart fritt eget kapital i å ena sidan dotterbolaget och å andra sidan moderbolaget

2.2.7. Som huvudregel gäller att anskaffningsutgiften för moderbolagsaktierna ska avdras från dotterbolagets fria egna kapital på samma sätt som en dotterbolagsaktie i en situation där moderbolagsaktierna inte upptas i balansräkningen. Motsvarande riktlinje finns i den allmänna anvisningen från 7.10.2010 om ömsesidiga fastighetsbolags bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse (punkt 4.2): ”Aktier som bolaget har förvärvat eller löst in till sig självt tas inte upp som tillgångar i balansräkningen utan de poster i det fria egna kapitalet som kan användas för förvärv eller inlösen minskas med förvärvs- eller inlösningspriset på det sätt som bolagsstämman bestämmer.”

2.2.8. Bokföringsnämnden fäster även uppmärksamhet vid förteckningen över hur bolagets medel kan delas ut till aktieägarna i ABL 13:1 §. Förteckningen är uttömmande, vilket framgår av 3 mom., som anger att en annan utdelningsform än de som finns i förteckningen är olagligt såvida det inte finns en ”affärsekonomisk grund” för utdelningen. I förteckningen i 1 momentet i paragrafen nämns förvärv och inlösen av egna aktier som en tillåten metod för utdelning av medel (punkt 3). Enligt ABL 13.1:1 § ska en sådan tillåten utdelning av medel genomföras på det sätt som anges i ”denna lag”. Det utdelningsbara beloppet begränsas därmed av ABL 13:5 §: ”Om inte något annat följer av vad som i ABL 13:2 § föreskrivs om bolagets solvens, får bolaget betala ut fritt eget kapital från vilket det har dragits av belopp som enligt bolagsordningen inte får betalas ut samt belopp som i form av utvecklingsutgifter har tagits upp i balansräkningen i enlighet med bokföringslagen:”

2.2.9. Bland de tillåtna metoderna för utdelning av medel i nämnda ABL 13:1 § hänvisar man inte separat till en situation där ett dotterbolag som moderbolaget har bestämmande inflytande över i stället för moderbolaget agerar som förvärvare och inlösare av moderbolagsaktier. Bokföringsnämnden har inte befogenhet att ta ställning till hur ABL 13:1 § bör tolkas i en sådan situation. Därmed bör frågan, huruvida en situation där ett dotterbolag som moderbolaget har bestämmande inflytande över förvärvar moderbolagsaktier bolagsrättsligt jämställs med ett förvärv gjort av moderbolaget självt, avgöras genom rättspraxis; nämnden känner inte till något domstolsavgörande gällande detta.

2.2.10. Nämnden anser dock att man åtminstone i det bokslut som moderbolagets utdelning av medel grundar sig på ska lämna noter på det sätt som ABL 13:3 § förutsätter om de moderbolagsaktier som dotterföretaget har förvärvat eller löst in. Dylik information kan tillsammans med övrig information ha betydelse för bedömningen av solvens enligt ABL 13:2 §. Enligt denna paragraf ”får medel inte betalas ut ur bolaget, om det då betalningsbeslutet fattades var känt eller borde ha varit känt att bolaget var insolvent eller utbetalningen skulle leda till insolvens.” Informationen om det förvärv av moderbolagsaktier som dotterbolaget genomfört verifierar därmed för sin del BokfL 3:2.2 § att en rättvisande bild ges av den aktuella situationen. Denna information kompletterar för sin del nämndens tidigare ställningstagande om att det i allmänhet är nödvändigt att presentera en not över det utdelningsbara fria egna kapital som avses i ABL 13:5 § (allmänna anvisningen om presentation av resultat- och balansräkning 21.11.2006, punkt 4.4).

2.2.11. Rekommendationen att presentera en not om förvärvet av moderbolagsaktierna är inte avsedd som ett ställningstagande huruvida de moderbolagsaktier som dotterbolaget har förvärvat är en post som ska avdras vid fastställandet av utdelningsbart fritt eget kapital i moderbolaget. Frågan är bolagsrättslig och bokföringsnämnden har inte i aktiebolagslagen eller i annan lag getts befogenhet att avgöra detta. Å andra sidan anser nämnden det vara klart att de ABL-grundade begränsningarna i själva verket skulle sakna betydelse i det fall då förvärvet av moderbolagsaktierna genomförs av ett dotterbolag i vilket moderbolaget har bestämmande inflytande, men att motsvarande krav skulle ställas på förvärvet som då moderbolaget självt genomför förvärvet. 

2.2.12. Slutsatsen här ovanför står i linje med det som nämnden presenterat i sitt tidigare utlåtande BFN 1911/2014. Utlåtandet gällde en så kallad omvänd fusion, där moderbolaget fusioneras med sitt dotterbolag. Nämnden uttalade bland annat följande om den frågan: ”I och med att A:s egen aktiestock ingår i de tillgångar som överförs i samband med fusionen är det i detta hänseende fråga om en rättshandling som kan jämställas med utdelning av medel ur bolag A. Då bokslutet upprättas bokförs anskaffningsutgiften för de egna aktier som har mottagits vid fusionen och har aktiverats som en minskning av fritt eget kapital i A, eftersom det ur ekonomiskt perspektiv är fråga om en situation jämförbar med förvärv av egna aktier. Etablerad praxis är att utgiften för förvärv av egna aktier bokförs som minskning av fritt eget kapital i det förvärvande bolaget. Enligt vad som beskrivits här ovanför leder omvänd fusion av B i A till att kapitalen i A:s balansräkning uppgår till det belopp som motsvarar förvärv av egna aktier.”

3. Begränsning av utlåtandet

3.1. Nämnden avhåller sig från att ta ställning till de frågor i begäran om utlåtande som grundar sig på speciallagstiftning i den utsträckning som speciallagstiftningen tillåter avvikelser från de allmänna bokföringsrättsliga metoderna.

3.2. Den anvisning som har presenterats i det utkast som Finansinspektionen har inlämnat som grund för sin begäran om utlåtande avviker från det ställningstagande som har presenterats i detta utlåtande, där utgångspunkten är att det är förenligt med god bokföringssed att inte uppta moderbolagsaktierna i dotterföretagets balansräkning. Nämnden anser det dock vara möjligt att avvika från ställningstagandena i detta utlåtande i Finansinspektionens anvisningar. Det kan finnas ett motiverat behov av detta exempelvis i en sådan situation där ett investeringsserviceföretag för ett på förhand definierat ändamål på en reglerad marknad till marknadspris förvärvar aktier som är objekt för offentlig handel i sitt moderbolag. I så fall bör verket ge närmare anvisningar om under vilka förutsättningar sådana förvärv får upptas i investeringsserviceföretagets balansräkning.