Om övergången till bokföring i euro
- Nummer
- 1632
1 Ansökan
Sökanden (--) tillverkar datasystem för ekonomiförvaltningen. Enligt sökanden kan övergången till euro i bokföringen i flera datasystem genomföras först sedan bokslutet för år 2001 har fastställts. Detta innebär att flera företags bokföring kommer att skötas i mark ännu en tid under år 2002. Sökanden har den 2 augusti 2000 begärt ett utlåtande på, om det förfarande som beskrivs ovan är lagenligt förutsatt att den löpande bokföringen som gäller räkenskapsåret 2002 omvandlas till euro för hela räkenskapsårets del sedan bokslutet för år 2001 har upprättats.
2 Motiveringarna till utlåtandet
2.1. Bestämmelserna i finsk lag om valutan i bokföringen. I den första meningen i 3:5 § bokföringslagen (1336/1997) bestäms om valutan i bokslut: "Bokslutet skall avfattas -- i finsk valuta." Dessutom får den bokföringsskyldige på basis av den andra meningen i lagrummet, om denne så önskar, också lägga fram sitt bokslut i en annan valuta. Å andra sidan har varken i lagen eller i bokföringsbestämmelser på lägre nivå tagits ställning till valutan i den löpande bokföringen under räkenskapsperioden. Till följd av detta kan man vid behov använda en annan gällande valuta än euron i den löpande bokföringen också efter den 1 januari 2002. 2.2. Europeiska unionens (EU) bestämmelser om användningen av euro. Enligt artikel 11 och 15 i EU-rådets förordning (974/98) skall följande tidtabell följas i medlemsstaterna:
Från den 1 januari 2002 ersätter sedlar och mynt i euro småningom sedlar och mynt i den nationella myntenheten, vilka skall tas ur bruk under tiden fram till den 1 juli 2002. Den nationella myntenheten är efter detta inte längre gångbar valuta, men de nationella centralbankerna kan byta gamla sedlar mot sedlar i euro ännu en lång tid efter detta. Denna tid kan medlemsstaten förkorta genom ett nationellt beslut.
Finlands Bank och finansministeriet beslutade den 15 december 1999 att sedlar och mynt i mark upphör att vara lagliga betalningsmedel vid ingången av mars 2002. Beslutet innebär att sedlar och mynt i mark och euro är i bruk samtidigt under två månader vid ingången av år 2002. (Om en förkortning av inväxlingsperioden från 6 till 1-2 månader kom man överens vid EU:s ekonomi- och finansministrars möte 8.11.1999).
Enligt artikel 16 i Europeiska unionens ovan nämnda förordning skall "(e)nligt lag eller praxis i de deltagande medlemsstaterna respektive utgivare av sedlar och mynt fortsätta att, i utbyte mot euro till omräkningskursen, ta emot de sedlar och mynt som dessa tidigare givit ut." I den finska lagen om mynt (216/1998) bestäms att Finlands Bank är skyldig att lösa in de mynt som inte längre är lagliga betalningsmedel under tio års tid efter att beslut i saken har fattats (5 §). Motsvarande bestämmelser finns om sedlar i mark (lagen om upphävande av myntlagen 215/1998, 2.1 § 7 punkten och myntlagen 358/1993, 14 §). I enlighet med detta har Finlands Bank förbundit sig att lösa in både sedlar och mynt i mark t.o.m. den 29 februari 2012, fastän de inte längre är lagliga betalningsmedel efter den 28 februari 2002. Det bör även uppmärksammas att enligt EU-rådets förordning (1103/97, art. 3) får införandet av euron inte leda till ändring av något villkor i ett rättsligt instrument eller till befrielse från fullgörelse av villkoren i något rättsligt instrument. Det får inte heller ge en part ensidig rätt att ändra eller säga upp ett sådant instrument. Hänvisningar till finska mark i rättsliga instrument, som existerar vid övergångsperiodens utgång, betraktas som hänvisningar till enheten euro med tillämpning av de avrundningsregler som har bestämts i enlighet med den fasta omräkningskursen för mark och euro.
2.3. Tidigare utlåtanden. Den i artikel 52 i EU:s fjärde redovisningsdirektiv (78/660/EEG) avsedda kontaktkommittén har år 1997 utarbetat en promemoria kallad "Redovisning för införandet av euron" (XV/7002/97, nedan europromemorian).
Bokföringsnämnden har tidigare gett fyra utlåtanden om europromemorian:
- Bokföringsnämnden 1489/1997: utlåtande gällande redovisning för införandet av euron
- Bokföringsnämnden 1520/1998: utlåtande om upprättandet av bokslut i finska mark efter 1.1.2002 (på finska)
- Bokföringsnämnden 1528/1998: utlåtande om hur kursförluster skall tas upp vid övergången till euro (på finska)
- Bokföringsnämnden 1532/1998 om ibruktagandet av omräkningskoefficienten för euron (på finska).
Bokföringsnämnden har i sitt utlåtande 1520/1998 som sin ståndpunkt uttryckt att en bokföringsskyldig kan upprätta sitt bokslut i finska mark för en räkenskapsperiod som går ut den 31 december 2001 eller före det. De bokslut som skall upprättas över räkenskapsperioder som går ut efter nämnda tidpunkt skall upprättas i euro. Om den löpande bokföringen har nämnden konstaterat att under den period då de två myntenheterna används parallellt får en bokföringsskyldig i sin löpande bokföring använda hjälpkonton i mark i den mån som detta är nödvändigt innan de nationella sedlarna och mynten växlas till euro.
2.4. Om föremålet för europromemorian. Europromemorian gäller upprättandet av bokslut. I den behandlas inte hur den löpande bokföringen under räkenskapsperioden skall organiseras. Detta är förenligt med det faktum att EU-direktiven gäller upprättandet och offentliggörandet av bokslut, inte den löpande bokföringen. Europromemorian är till sin art en rekommendation.
Sedermera (i maj 2000) har kommissionen, som svar på en fråga om den löpande bokföringen under år 2002 av centralorganisationen för de europeiska revisorsföreningarna (Fédération des Experts Comptables Européens, FEE), meddelat följande:
"As regards internal accounting of companies, the euro will have to replace the national currency units in those Member States where the law requires the use of national currency. In these Member States, companies that do not comply with this requirement would be liable to the penalties provided by the national legislation for failing to maintain records in the appropriate form."
Kommissionen har också tagit ställning till den löpande bokföringen i sitt meddelande av 12.7.2000: "Praktiska aspekter på euron: aktuell situation och kommande uppgifter (KOM(2000) 443 slutligt). I meddelandet sägs bl.a. följande:
Att välja ett senare datum än den 1 januari 2002 är juridiskt omöjligt: de nationella valutaenheterna upphör att existera vid midnatt den 31 december 2001. Detta uttalande kan förstås så att det fr.o.m. den 1 januari 2002 inte längre är tillåtet att använda mark i den löpande bokföringen. FEE har dock med bistånd av kommissionen i augusti 2000 gett anvisningen "Changing to the euro - What would happen to a company on 1 January 2002 that had not converted to the euro? där det (av avsnittet "The financial systems that a company uses") framgår att Europeiska unionens regler inte förpliktar till att konvertera bokföringssystemen så att i den löpande bokföringen endast används euro och inte den nationella valutaenhet som euron skall ersätta från den 1 januari 2002.
" -- In most countries of the Eurozone the internal accounting system has to be maintained in the legal currency of the country and if not a specific legal requirement, the quasi legal status of national accounting standards may make this necessary."
2.5. Nationella övergångsplaner. Finansministeriet offentliggjorde den 10 oktober 2000 en plan för ibruktagandet av euron 2000/2001. I den sägs följande on löpande bokföring (punkt 5.2):
"Eftersom euron är Finlands enda myntenhet från ingången av 2002, måste alla myndighetsrapporter och andra rapporter som företagen gör upp om den period som inleds 1.1.2002 senast då vara i euro, och deras samband med bokföringen måste tydligt gå att påvisa."
2.6. Bokföringsnämndens ställningstagande. Bokföringsnämnden fäster uppmärksamhet vid att rättsliga instrument i mark förblir i kraft som sådana också efter den 31 december 2001 och att omräkningskoefficienten mellan euro och mark är oföränderlig. Också om marken inte längre är en valuta efter den 31 december 2001, är dess förhållande till euron entydigt. Dessutom har Finlands Bank förbundit sig att lösa in sedlar och mynt i mark till deras nominella värde också efter den 31 december 2001. Den finska lagstiftningen förutsätter inte heller uttryckligen att bokföringen hålls i en existerande valuta. Å andra sidan är det klart att ju längre registreringarna görs i mark, desto sannolikare blir det att det förekommer fel gällande valutaslagen i bokföringen.
Utgående från detta anser nämnden att den löpande bokföringen får skötas i mark till dess bokslutet för en sådan räkenskapsperiod som har gått ut senast den 31 december 2001 har fastställts under år 2002. Detta påverkar inte valutan i bokslutet: bokslutet skall alltid upprättas i euro för de räkenskapsperioder som går ut efter den 31 december 2001. En förutsättning för detta förfarande är att den löpande bokföringen omvandlas till euro för den pågående räkenskapsperioden i sin helhet sedan bokslutet har fastställts. Förfarandet får inte heller hindra att de anmälningar som grundar sig på bokföringen ges myndigheterna i euro från den 1 januari 2002. Också de fakturor och andra verifikat som den bokföringsskyldige ger sina övriga intressegrupper, som kunder och anställda, bör stå i euro från den 1 januari 2002. 3 Bokföringsnämndens utlåtande
En bokföringsskyldig får sköta sin löpande bokföring i mark till dess bokslutet för en sådan räkenskapsperiod som har gått ut senast den 31 december 2001 har fastställts under år 2002. Detta påverkar inte valutan i bokslutet: bokslutet skall alltid upprättas i euro för de räkenskapsperioder som går ut efter den 31 december 2001. En förutsättning för detta förfarande är att den löpande bokföringen omvandlas till euro för den pågående räkenskapsperioden i sin helhet sedan bokslutet har fastställts. Förfarandet får inte heller hindra att de anmälningar som grundar sig på bokföringen ges myndigheterna i euro från den 1 januari 2002. Också de fakturor och andra verifikat som den bokföringsskyldige ger sina övriga intressegrupper, som kunder och anställda, bör stå i euro från den 1 januari 2002.