Redovisning för införandet av euron (handels- och industriministeriet)

1 Begäran om utlåtande

Den i artikel 52 i Europeiska gemenskapernas fjärde redovisningsdirektiv (78/660/EEG) avsedda kontaktkommittén har utarbetat en promemoria kallad "Redovisning för införandet av euron" (XV/7002/97; nedan euro-promemorian).

Kontaktkommittén är ett rådgivande organ och den meddelar inga bestämmelser som är bindande för medlemsstaterna. Av denna anledning har handels- och industriministeriet den 4 juli 1997 begärt bokföringsnämndens utlåtande om promemorian i den mån det behövs för att främja enhetlig och god bokföringssed.

2 Motivering

2.1 Stegvis övergång till euro vid registreringen av affärshändelser

Den gällande bokföringslagstiftningen i Finland innehåller ingen förpliktelse som säger att finska mark måste användas som valuta vid registreringen av affärshändelser under räkenskapsperioden. Med stöd av bokföringsnämndens allmänna anvisning av den 14 juni 1993 ("Omräkning av fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta till finsk valuta"; punkt 2, första stycket) hör det dock till god bokföringssed att räkenskapsperiodens "bokföring - - förs i finska mark."

När övergångsperioden inleds är eurons uttrycksform den finska marken. Övergången till euro skall dessutom betraktas som en avvikande situation för den enskilde bokföringsskyldige. Av denna anledning anser bokföringsnämnden att under övergångsperioden (1.1.1999 - 31.12.2001) kan den bokföringsskyldige ta i bruk euron stegvis i olika delar av sin bokföring. T.ex. inom kontantförsäljningen och löneräkningen kan finska mark fortfarande användas som valuta även om huvudbokföringen och betalningsrörelsen redan är i euro. Likaså kan huvudbokföringen vara i mark trots att bokslutet redan uppgörs i euro.

2.2 Uppgörande av bokslutet i euro

Vid övergången till euro tillämpas principen om "avsaknad av tvång" och "avsaknad av förbud" (euro-promemorian, punkt 17). Dessa principer riktar sig å ena sidan till företag och medborgare och å andra sidan till myndigheterna. Detta betyder bl.a. att en nationell myndighet under övergångsperioden kan låta bli att tillåta att euro används i anmälningar till den.

Bokföringsnämnden anser en ändamålsenlig utgångspunkt vara att de bokföringsskyldiga kan uppgöra och publicera sina bokslut i euro redan under övergångsperioden. Det är ägnat att främja övergången om myndigheterna tillåter att anmälningar görs i euro.

2.3 Behandlingen av kursskillnader

2.3.1 Bakgrund

I euro-promemorian anses att kursskillnaderna mellan euroområdets valutor (inkl. ecu) realiseras under den räkenskapsperiod som utgår 31.12.1998 eller där nämnda dag ingår. För realiseringen saknar det betydelse om företaget redan har övergått till att använda euro i sin bokföring eller om det gör upp sitt bokslut i euro.

2.3.2 Kontaktkommitténs ståndpunkt

Till följd av låsningen av omräkningskurserna har kontaktkommittén gett ett utlåtande om periodisering av kursskillnaderna. I euro-promemorian (punkt 70) sägs att "det är - - möjligt för - - medlemsstater - - att kräva eller tillåta att redovisningen av positiva kursskillnader till följd av euron uppskjuts, - - men om negativa kursskillnader realiseras är det dock nödvändigt att de omedelbart redovisas i resultaträkningen."

Kontaktkommittén har baserat sitt ställningstagande på artikel 31.1 d och 2.3 i det fjärde direktivet (euro-promemorian, punkt 64). I den förstnämnda artikeln sägs att "de intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret skall tas upp utan hänsyn till tidpunkten för betalningen." I artikel 2.3 åter förutsätts att "årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat."

Bokföringsnämnden anser att det förfarande som kontaktkommittén föreslår överensstämmer med försiktighetsprincipen, som hör till god bokföringssed. Sålunda skall negativa kursskillnader som beror på övergången till euro omedelbart redovisas i resultaträkningen, men å andra sidan är det tillåtet att periodisera positiva kursskillnader.

2.3.3 Alternativa tillvägagångssätt

A. I punkt 65 i euro-promemorian ges möjlighet att använda ett alternativt förfarande:

"Uppskjuten redovisning av valutakursvinster eller -förluster i resultaträkningen kan vara lämpligt när detta leder till en bättre matchning av intäkter och kostnader. Redovisningen av valutakursskillnader kan med andra ord skjutas upp om kursskillnaderna har ett direkt samband med att balansera framtida intäkts- eller kostnadsposter. Det är inte lämpligt att skjuta upp redovisningen av valutakursvinster eller -förluster på tillgångar och skulder i utländsk valuta till tidpunkten för deras in- eller utbetalning utan ett sådant balanserande samband."

Bokföringsnämnden anser att det är förenligt med god bokföringssed att använda det förfarande som avses i punkten i fråga om skyddande avtal.

B. Övergången till euro kan leda till positiva inkomstförväntningar i fråga om en sådan skuld i utländsk valuta som den bokföringsskyldige upptagit för att finansiera ett projekt som ligger till grund för inkomstförväntningarna. Ett exempel på ett sådant projekt är en produktionsanläggnings utvidgning med vilken avsikten är att tillfredsställa ökad efterfrågan som beror på övergången till gemensam valuta.

I en dylik situation anser bokföringsnämnden att även ett förfarande där negativa kursskillnader som beror på euron periodiseras löpande under skuldens återstående betalningstid är förenligt med god bokföringssed. Ett villkor för förfarandet är dock att den negativa kursskillnad som periodiseras baserar sig på ett långfristigt avtal. Om skulden förfaller till betalning inom ett år efter bokslutsdagen, skall kursskillnaden med stöd av försiktighetsprincipen redovisas genast såsom resultatpåverkande.

C. Aktiebolag och andra sammanslutningar som avses i det fjärde direktivet kan tillämpa förfarandet enligt punkt A eller B med stöd av artikel 31.2 i direktivet, enligt vilken avvikelser från värderingsgrunderna i artikel 31.1 d "undantagsvis" tillåts. I euro-promemorian (punkt 71) hänvisas uttryckligen till denna artikel. Om ett bolag utnyttjar denna möjlighet, skall det också iaktta bestämmelsen i den andra meningen i artikel 31.2 enligt vilken "redogörelse för en sådana avvikelse skall lämnas i en not med uppgift om skälen för avvikelsen samt en bedömning av dennas inverkan på tillgångarna, skulderna, den ekonomiska ställningen och resultatet." Bokföringsnämnden anser att god bokföringssed förutsätter att även andra bokföringsskyldiga lämnar en motsvarande utredning i en bilaga till resultaträkningen eller balansräkningen.

D. Bokföringsnämnden finner det viktigt att det bokföringssätt som en bokföringsskyldig väljer utgående från sina omständigheter också godkänns i beskattningen.

3 Bokföringsnämndens utlåtande

1

Under övergångsperioden (1.1.1999 - 31.12.2001) får en bokföringsskyldig ta i bruk euron stegvis i olika delar av sin bokföring. T.ex. inom kontantförsäljningen och löneräkningen kan finska mark fortfarande användas som valuta även om huvudbokföringen och betalningsrörelsen redan är i euro. Likaså kan huvudbokföringen vara i mark trots att bokslutet redan uppgörs i euro.

2

Det är ändamålsenligt att de bokföringsskyldiga kan uppgöra och publicera sina bokslut i euro redan under övergångsperioden. Det är ägnat att underlätta införandet av euron om myndigheterna tillåter att anmälningar görs i euro under övergångsperioden.

3

Huvudregeln är att negativa kursskillnader som beror på övergången till euro redovisas direkt i resultaträkningen medan positiva kursskillnader får periodiseras löpande under fordringens eller skuldens återstående betalningstid.

4

Oberoende av punkt 3 får redovisningen av kursskillnader uppskjutas i fråga om avtal som ingåtts i garderingssyfte när detta leder till en bättre matchning av intäkter och kostnader. Detta förfarande skall anges i en bilaga till resultaträkningen eller balansräkningen. Likaså skall en bedömning göras av förfarandets inverkan på resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och på hans ekonomiska ställning.

5

Undantag från regeln i punkt 3 får även göras om övergången till euro är förknippad med positiva inkomstförväntningar i fråga om en sådan skuld i utländsk valuta som den bokföringsskyldige upptagit för att finansiera ett projekt som ligger till grund för inkomstförväntningarna. I en dylik situation är även ett förfarande där negativa kursskillnader som beror på euron periodiseras löpande under skuldens återstående betalningstid förenligt med god bokföringssed. Förutsättningen är dock att den negativa kursskillnad som skall periodiseras baserar sig på ett långfristigt avtal. Om skulden förfaller till betalning inom ett år efter bokslutsdagen, skall kursskillnaden med stöd av försiktighetsprincipen redovisas genast såsom resultatpåverkande.

Detta förfarande skall anges i en bilaga till resultaträkningen eller balansräkningen. Likaså skall en bedömning göras av förfarandets inverkan på resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och på hans ekonomiska ställning.