Om frågor kring aktivering av grundläggningskostnaderna för ett distributionsnät samt värdering av ljud- och bildinspelningsproduktioner
- Nummer
- 1938
1. Ansökan
Sökande (- - -) är ett finländskt aktiebolag, som ber bokföringsnämnden om ett ställningstagande gällande frågor kring aktivering av grundläggningskostnaderna för ett distributionsnät samt värdering av ljud- och bildinspelningsproduktioner.
Sökande ber om utlåtande gällande:
1. Är de aktiveringar av ett distributionsnät som sökande har gjort och de därpå följande årliga linjära avskrivningarna på 10 procent förenliga med god bokföringssed och bokslutspraxis?
2. Är den värderings- och aktiveringsbokföring som bolaget överväger och som hänför sig till IPR-goodwill på bild- och ljudinspelningar förenlig med lag, god bokföringssed och bokslutspraxis?
Bland annat följande har presenterats som grund för ansökan.
Sökande har skapat ett distributionsnät omfattande 600 butikskunder, det vill säga distributionsställen för försäljning av produkterna. Sökande konstaterar att kundförhållandet i praktiken varar i minst 10 år, då leveranser för utbudet sköts utan fördröjningar, vilket betyder att en linjär avskrivning på 10 procent är en motiverad nivå på avskrivningarna enligt plan. I detta fall förverkligas periodiseringen av de långfristiga utgifterna på ett äkta sätt enligt principen
"utgift vid inkomst".
Skyddstiden för ljud- och bildproduktion (s.k. producentens upphovsrätt, intellectual property right, IPR) förlängdes med 20 år, det vill säga till 70 år, i november 2013. Beslutet höjer på ett betydande sätt värdet på producentens bild- och ljudinspelningar och förlänger den period då de genererar inkomst med årtionden in i framtiden. Goodwill på immateriella produktionstillgångar ökar betydligt, vilket uppenbarligen var avsikten med lagändringen. På motsvarande sätt kan producenterna av ljud- och bildinspelningar räkna med att inspelningarna genererar inkomst som olika upphovsrättsersättningar längre än tidigare. Detta gagnar även ljudinspelningar som har gjorts för flera årtionden sedan. För att bokslutet ska ge en mera rättvisande bild av vårt företags verkliga värde till exempel för finansiärer och övriga intressentgrupper, önskar vårt bolag bokföra en betydande andel av sina IPR-tillgångar som aktiveringar, det vill säga aktivera en uppskrivning i form av en goodwill-bokföring på balansräkningens aktiva sida.
2. Bokföringsnämndens utlåtande
Svar på fråga 1.
2.1. Följande bestämmelse om aktivering av långfristiga utgifter finns i bokföringslagen 1336/1997 (härefter, "BokfL") 5:11 §:
Har andra utgifter med lång verkningstid än de som avses i 7–10 § aktiverats, skall de avskrivas enligt plan inom fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskild anledning kan anses överensstämma med god bokföringssed.
2.2. Bokföringsnämnden konstaterar att en absolut förutsättning för aktivering av sådana utgifter med lång verkningstid som avses i BokfL 5:11 § bör anses vara att det finns en framtida inkomstförväntning som motsvarar dem. Vid upprättande av bokslutet bör den bokföringsskyldige därmed utreda och dokumentera existensen för sådana inkomstförväntningar som aktiveringen av utgifterna med lång verkningstid grundar sig på (BFN 1579/1999). Enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning om avskrivningar 16.10.2007 (punkt 2.9) är en förutsättning för aktivering att den bokföringsskyldige iakttar särskild försiktighet vid upprättande av en avkastningsvärdeskalkyl, som visar att den aktiverade tillgången med största sannolikhet efter utgången av den aktuella räkenskapsperioden kommer att generera minst lika stora inkomster som det aktiverade beloppet. Till övriga utgifter med lång verkningstid hör sådana utgifter som är avsedda att ge intäkter under flera räkenskapsperioder som inte är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat eller övriga tillgångar. Aktivering av utgifter för utbildning, reklam och säljfrämjande åtgärder samt flytt eller omorganisering som utgifter med lång verkningstid är till exempel möjlig endast med iakttagande av särskild försiktighet under förutsättning att de allmänna förutsättningarna i BFL 5:1 § uppfylls.
2.3. Av ordalydelsen i bestämmelsen framgår det att en avskrivningsperiod som överskrider fem år kräver ett särskilt skäl. Bokföringsnämnden konstaterar att den bokföringsskyldige vid tillämpning av en längre avskrivningsperiod än fem år blir skyldig att motivera detta förfarande, det vill säga att en separat redogörelse för den särskilda anledning som finns för förfarandet bör ges i bokslutet.
2.4. Som svar på sökandes fråga 1 konstaterar nämnden att huruvida det förfarande som sökande har presenterat är förenligt med god bokföringssed är en sådan bevisfråga som nämnden inte kan ta ställning till. Det är upp till den bokföringsskyldige att fatta beslut om bokföringslösningarna. God bokföringssed kan antas vara uppfylld om det valda förfarandet uppfyller omständigheterna i punkterna 2.1. - 2.3. här ovanför.
Svar på fråga 2.
2.5. Bestämmelsen om uppskrivning i BokfL 5:17 § lyder:
Om det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde eller ett annat värdepapper än ett i 2 a § avsett finansiellt instrument, som hör till bestående aktiva på bokslutsdagen, är varaktigt väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften med iakttagande av konsekvens och särskild försiktighet tas upp en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall tas upp i en uppskrivningsfond som ingår i det egna kapitalet. Om uppskrivningen visar sig vara obefogad skall den återföras.
Om en i 1 mom. avsedd uppskrivning gäller aktier eller andelar som ett moderföretag äger i ett dotterföretag, skall de aktier eller andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget anses vara utan värde när uppskrivningen görs.
2.6. Som svar på sökandes fråga 2 konstaterar bokföringsnämnden att man inte kan göra en sådan uppskrivning av den goodwill som sökande har anmält med stöd i BokfL 5:17 § a i lagen, eftersom den aktuella posten varken är ett mark- eller vattenområde bland bestående aktiva eller ett värdepapper.
2.7. Bokföringsnämnden konstaterar att den bokföringsskyldige enligt eget omdöme kan presentera tilläggsuppgifter i verksamhetsberättelsen eller noterna till bokslutet för lämnande av en rättvisande bild.
2.7.1. Bokföringsförordningen 2:4.1 § 9 och 10 punkterna ålägger den bokföringsskyldige att lämna uppgift per balansräkningspost om skillnaden mellan återanskaffningspriserna och de aktiverade anskaffningsutgifterna för omsättningstillgångar och värdepapper. Å sin sida har motsvarande skyldighet inte stadgats för bestående aktiva, vilket accentuerar det faktum att bokslutsinformationen om dessa ska ges enligt anskaffningsutgiften. Därmed anser bokföringsnämnden det vara förenligt med god bokföringssed att en bokföringsskyldig som i sin verksamhetsberättelse eller i noterna presenterar en utredning över ett sannolikt högre överlåtelsepris än tillgångens balansvärde på en tillgång bland bestående aktiva i samma sammanhang bör presentera grunderna för en sådan skillnad i värdena (till exempel ett värderingsbrev från en oberoende värderare).
2.7.2. Med beaktande av vad som stadgas i BokfL 5:17 § är det förenligt med god bokföringssed att tillämpa de stadgade förutsättningarna även på en utredning gällande bestående aktiva i verksamhetsberättelsen eller noterna: skillnaden i värden bör vara väsentlig också annat än tillfälligt. Såsom nämnden har presenterat i sitt tidigare utlåtande BFN 1874/2011 grundar nämnden även detta ställningstagande på kravet om tydlig bokslutsdokumentation i BokfL 3:1.7 §, som förutsätter att dokumenten inte innehåller sådana uppgifter som inte är nödvändiga för BokfL 3:2.1 §, det kan eventuellt finnas ett stort antal sådana och då äventyrar de den rättvisande bilden av resultatet och den ekonomiska ställningen.
