Om bokföring och bokslutspresentation av kundförmåner beviljade i form av stamkundsprogram

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 9.12.2014 0.00
Pressmeddelande 1932
Nummer
1932

1. Ansökan om utlåtande

Finansinspektionen har bett bokföringsnämnden om utlåtande gällande bokföringen och bokslutspresentationen av kundförmåner beviljade i form av stamkundsprogram, det vill säga som system med bonuspoäng.

I sin ansökan konstaterar Finansinspektionen följande. Det finns många olika typer av bonussystem hos ett flertal bolag, inklusive sådana bolag som Finansinspektionen utövar tillsyn över. Systemen med bonuspoäng har blivit ett konkurrensmedel som samfunden använder för att öka försäljningen samt för att se till att kunderna är samfundet troget. Enligt Finansinspektionen finns det inte något enhetligt behandlingssätt för bokföring och bokslutspresentation av kundförmåner som beviljas i form av bonuspoängsystem. Finansinspektionen har uppskattat att frågan har vidare betydelse för god bokföringspraxis än endast för de samfund som Finansinspektionen utövar tillsyn över.

Finansinspektionen har ställt följande frågor:

-hur värderas och när bokförs den försäljning/det inköp (periodisering av försäljningspriset) utgående från vilket poängen beviljas/fås?

-hur och när bokför säljar-/köparsamfundet den uppkomna förpliktensen/fordran?

-hur och när bokförs den försäljning/det inköp för vilket de ackumulerade poängen används?

-hur och när bokförs affärstransaktionen om ett samfund deltar i ett annat samfunds bonuspoängsystem? Med detta avses att kunden använder poängen för anskaffning av någon annans än det beviljande samfundets produkter/tjänster.

-i vilka bokslutsposter bör uppgifterna här ovan upptas?

-vilka noter bör ges om bonuspoängsystemet?

-hur ska oanvända poäng hanteras?

2. Motiveringar till utlåtandet

2.1. Begränsning av utlåtandet

Bokföringsnämndens befogenhetsområde omfattar inte frågor gällande de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, härefter "IFRS-standarder") som avses i BokfL 7a:1 §. Därför avgränsas utlåtandet så att aspekter som grundar sig på standarderna, såsom ställningstagande till innehållet i IFRIC 13, faller utanför utlåtandet.

Stamkundsprogrammen har olika innehåll och därför behandlar nämnden här nedan bonuspoängsystemen på en allmän nivå. Den allmänna bokföringslagen utgör grund för granskningen, men eventuell speciallagstiftning och föreskrifter, till exempel sektorlagstiftning som gäller den aktuella bokföringsskyldiga, bör alltid beaktas separat.

2.2. Bokföringslagen

Enligt bokföringslagen (1336/1997, härefter "BokfL") 2:1 § ska den bokföringsskyldige i bokföringen som affärshändelser notera utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter. Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen), om inte något annat bestäms nedan. (BokfL 2:3.1 §).

Utgående från BokfL 3:2.1 § ska bokslutet och verksamhetsberättelsen ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning (rättvisande bild). Den försiktighet som avses i BokfL 3:3.2 § förutsätter för sin del bland annat att endast sådana vinster som har realiserats under räkenskapsperioden samt alla förutsebara förpliktelser och möjliga förluster som har uppkommit under denna eller tidigare räkenskapsperioder, även om dessa blir kända först efter räkenskapsperiodens utgång, redovisas.

BokfL 4:1 § stadgar att försäljningsintäkterna från den bokföringsskyldiges normala verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen ingår i omsättningen.

Enligt BokfL 5:1 § ska från intäkterna som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras.

2.3. Bokföringsnämndens tidigare utlåtande

Bokföringsnämnden har i ett tidigare utlåtande BFN 1556/1999 behandlat hur marknadsföringskostnader ska upptas i resultaträkningen. I den detaljhandelsgrupp som utlåtandet avsåg hade ett system med marknadsföring till stamkunderna skapats och ett marknadsföringsbolag grundats för skötsel av detta. Då en konsumentkund anslöt sig som stamkund fick kunden ett kundkort, som fungerade som både kontant- och kreditkort. Genom att visa upp kortet i samband med inköpen samlade kunden poäng på sitt konto. Då ett tillräckligt antal poäng hade samlats sände marknadsföringsbolaget poängsedlar som var värda motsvarande belopp i pengar till kunden. Poängsedlarna var gångbara betalmedel i butiker som hörde till gruppen. Marknadsföringsbolaget debiterade butikerna en viss procentuell andel av deras beskattningsbara stamkundsförsäljning månatligen. I bokföringen för detaljhandlarna upptogs den aktuella debiteringen som en marknadsföringskostnad under fasta kostnader. Revisorerna för de aktuella detaljhandlarna hade ställt krav på att dessa marknadsföringskostnader bör bokföras som korrektivposter till försäljningen (beviljade rabatter) såsom omständigheter som påverkar omsättningen. I sitt utlåtande konstaterade bokföringsnämnden att de marknadsföringskostnader som avses i ansökan upptas som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

3. Bokföringsnämndens utlåtande

3.1. Här nedanför behandlas sådana bonuspoängsystem där försäljaren kundspecifikt utan avbrott kan följa med användningen av olika förmåner som beviljats samt beloppet för respektive beviljad förmån. Detta betyder att den bokföringsskyldige försäljaren hela tiden känner till de skyldigheter som uppstår till följd av bonussystemet. Normala rabatter har därmed lämnats utanför granskningen.

3.2. Bokföring av de poäng som försäljaren beviljar.  Enligt prestationsprincipen i bokföringen bokförs inkomst då prestationen har överlåtits och utgift då produktionsfaktorn har mottagits (BokfL 2:3.1 §). Bokföringarna görs till den ursprungliga inkomsten eller utgiften. Försäljning som berättigar till poäng bokförs liksom övrig försäljning i försäljarens bokföring enligt prestationsprincipen utgående från överlåtelsetidpunkten för den sålda prestationen. Till god bokföringssed hör att bokföring av rabatter görs på den räkenskapsperiod under vilken köparen har fått rätt till rabatten. När den bokföringsskyldige har ett sådant bonussystem som avses i punkt 3.1 i användning, anser nämnden därmed det vara förenligt med god bokföringssed att försäljaren samtidigt i samband med försäljningen bokför den rabatt som enligt bonussystemet uppstår (Per korrektivposter till försäljningen An kortfristiga skulder). Försiktighetsprincipen förverkligas vid en sådan bokföring enligt (BokfL 3:3.1 § 3 punkten) och de skyldigheter gentemot kunden som försäljarens bonussystem orsakar upptas i bokföringen.

3.3. Behandling ur en bokföringsskyldig köpares perspektiv. Om en bokföringsskyldig har samlat bonuspoäng är det förenligt med försiktighetsprincipen att bokföra användningen av dessa bonuspoäng först i samband med den affärstransaktion för vilken poängen används. Då påverkar användningen av poängen, liksom en rabatt, den utgift som ska presteras. Detta betyder att behandlingen av bonuspoängen i bokföringen hos den bokföringsskyldige försäljaren och köparen inte är symetrisk. Grunden för detta förfarande är inte enbart försiktighetsprincipen utan även att den bokföringsskyldige i allmänhet inte får separat rätt till bonusprestationen, utan att villkoret är att den endast kan användas i samband med vissa, separat fastställda affärstransaktioner. 

3.4. Försäljarens bokföring och användning av poäng. Då köparen använder bonuspoäng i samband med en försäljningstransaktion eller i något annat sammanhang bokförs användningen av poängen som en minskning av försäljarens skuld (Per kortfristiga skulder An försäljning). Om de bonuspoäng som har upptagits som skuld till köparna i försäljarens bokföring förblir oanvända så att försäljarens skuldförbindelse till följd av bonussystemet förfaller, exempelvis till följd av att poängen blir för gamla, ska dessa föråldrade, oanvända poäng intäktsföras genom en motbokning till bokföringen vid tidpunkten för beviljandet (Per kortfristiga skulder An korrektivposter till försäljningen).  

3.5. Avtal med tredje part. Om köparen kan utnyttja bonuspoängen genom att köpa produkter eller tjänster av en tredje part i stället för av försäljaren, bokförs bonuspoängtransaktionen i enlighet med vad man kommit överens om gällande ersättning av poängen mellan den ursprungliga försäljaren och den aktuella tredje parten.

3.6. Uppgifter som ska lämnas i försäljarens bokföring. I bokslutsprinciperna bör försäljaren ge en allmän beskrivning av hur bonussystemet har hanterats i bokföringen. I de fall då man går tillväga såsom beskrivits i punkterna 3.1 - 3.5 är det i allmänhet inte nödvändigt att ge noggrannare tilläggsuppgifter än en principiell beskrivning av bonussystemet. Om man däremot har avvikit från det förfarande som har beskrivits här ovanför, bör en utredning av avvikelsen och effekterna av den ges i bokslutsprinciperna. Detta gäller även en situation där den bokföringsskyldige av erfarenhet uppskattar att en viss andel av poängen årligen förblir oanvänd och den bokföringsskyldige intäktsför en del av de poäng som föråldras redan innan de har föråldrats. Kravet på rättvisande bild bör beaktas då tilläggsuppgifter ges (BokfL 3:2.1 §).