Om ett sammanställt boksluts omfattning

1. Ansökan

Sökanden (---) är ett aktiebolag som idkar fastighetskonsultering och som erbjuder aktieägarna i ömsesidiga fastighetsaktiebolag bl.a. managementtjänster för fastigheter. Omfattningen av dessa tjänster varierar från uppdrag till uppdrag. Vanligtvis innehåller de hyresförhandlingar, administreringen av hyreskontrakt, hyresfaktureringen och skötseln av hyresgästerna för aktieägarens räkning. Sökanden har för avsikt att ingå ett managementavtal av ovan beskrivet slag med aktieägarna i Ömsesidiga fastighetsaktiebolaget (---) (nedan Bolaget).

Med anknytning till det som sägs ovan är syftet att ändra Bolagets bolagsordning enligt sökandens beskrivning på så sätt att två aktieserier kommer att definieras i den. A-aktierna (10 000 st) är sådana preferensaktier som avses i 3 kap. lagen om aktiebolag, vilka inte har rösträtt vid bolagsstämman med de undantag som fastställs i lagen om aktiebolag 3:1b.1 § och i utkastet till bolagsordning. Av dessa gäller de senare investeringar av storleken över 1.000.000 euro och beslutande om nya managementavtal. När dessa ärenden behandlas har en A-aktie en röst. A-aktierna ger rätt att besitta affärslokaler och bostadslägenheter i en byggnad som ägs av Bolaget. Innehavarna av A-aktier får hyresinkomsterna från hyran för lokalerna och lägenheterna och de är skyldiga att betala vederlag till Bolaget enligt ett beslut av bolagsstämman. I bolagsordningen ingår en inlösningsklausul, där ägarna till en A-aktie ges rätt att lösa in en B-aktie som övergår till en ny aktieägare på motsvarande villkor som de på vilka aktien har övergått till tredje part.

B-aktierna (100 st) har man igen för avsikt att inrikta på sökanden som fungerar som managementbolag. Dessa är aktier med rösträtt och de har också en röst. Därmed ankommer också rätten att utnämna Bolagets styrelse på innehavaren av dessa. Syftet med arrangemanget med två aktieserier är enligt sökanden att befria placerarna från den löpande administreringen av Bolaget samt från hyresarrangemangen som mången gång är problematiska och tidskrävande. Motsvarande slutresultat hade man enligt sökanden också kommit till genom att ingå ett delägaravtal med ägarna till A-aktierna om fastighetsförvaltningen. Detta vore dock svårt med beaktande av de fluktuationer som antas förekomma i A-aktierna.

Enligt planerna skall Bolaget verka i enlighet med de ekonomiska principerna för ett ömsesidigt bolag på så sätt att bolaget i regel inte samlar in utdelbara medel. Bolagets ekonomiska inkomstflöde bildas av de skötsel- och finansieringsvederlag som ägarna till A-aktierna betalar och med vilka utgifterna för verksamheten täcks.

Enligt en bestämmelse i bolagsordningen kontoförs avkastningen av hyran i netto och returneras till A-aktieägarna månadsvis. Sökanden betonar att B-aktierna inte ger sina innehavare några ekonomiska fördelar så länge bolaget är verksamt. Enligt bolagsordningen får B-aktierna som medför rösträtt en andel av bolagets tillgångar endast om bolaget upplöses eller om det försätts i likvidation. Andelen av tillgångarna skall beräknas så att A-aktieägarna först får 10 % av nettotillgångarna och sedan delas den resterande delen mellan A- och B-aktieägare i förhållande till antalet aktier. Detta innebär att B-aktiernas andel blir under 1 % av nettotillgångarna. Sökanden påpekar också att trädande i frivillig likvidation med stöd av ABL 13:1a § förutsätter att minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda A-aktierna vid den beslutande bolagsstämman samtycker till detta.

Sökanden konstaterar vidare att dess ekonomiska intresse i arrangemanget inte består av de nettotillgångar som flyter in till Bolaget utan av det administreringsarvode som erhålls på grund av managementavtalet. Lönsamheten i uthyrningsverksamheten påverkar dock arvodets storlek. Bestämmanderätten i Bolaget, som grundar sig på B-aktierna, är också de facto formell, eftersom man utgående från en bestämmelse i bolagsordningen i praktiken beslutar om nya managementavtal med A-aktierna.

Sökanden anser att utgående från bolagsordningen inriktas betydande och varaktiga begränsningar på B-aktierna vilka gäller den avkastning som fås på basis av Bolagets egendom samt Bolagets tillgångar. Enligt sökandens uppfattning har ägarna till B-aktierna av ovan förklarade skäl inte sådan bestämmanderätt i Bolaget som skulle medföra att ett sådant koncernförhållande som definieras i BFL 1:5 § uppkommer. Vidare anser sökanden att den sammanställning som skall göras på basis av den formella bestämmanderätt som B-aktierna ger inte endast är onödig för att ge en rättvisande bild utan direkt förvränger denna bild. En sammanställning skulle innebära att sådana intäkts-, utgifts-, tillgångs- och skuldposter som inte hör till sökandens verksamhet skulle tas med i dess bokslut. Sökanden själv anser att någon sammanställning inte bör göras i detta fall och skulle själv endast ta upp anskaffningsutgiften för B-aktierna i sitt koncernbokslut.

Ifall bokföringsnämnden emellertid beslutar om motsatt lösning, frågar sökanden om förvärvsmetoden eller poolningsmetoden är rätt sammanställningsmetod.

2. Motiveringarna till utlåtandet

2.1 Bokföringslagen. Bestämmelserna om upprättandet av sammanställt bokslut i bokföringslagen (1336/1997, nedan BFL) grundar sig på Europeiska gemenskapernas sjunde bolagsrättsliga direktiv (83/349/EEG). Med stöd av BFL 1:6 § och 6:1 § är ett moderföretag som är ett aktiebolag i princip alltid skyldigt att upprätta sammanställt bokslut, om det har bestämmande inflytande enligt 1:5 § lagen i målföretaget. Enligt det sistnämnda lagrummet anses en bokföringsskyldig ha bestämmande inflytande i ett målföretag då den innehar

1) mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i målföretaget och denna röstmajoritet grundar sig på ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara stadgar eller något annat avtal, eller
2) rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ eller i ett organ som har denna rätt, och rätten grundar sig på samma omständigheter som den röstmajoritet som avses i 1 punkten.

Med tanke på skyldigheten att upprätta ett koncernbokslut är det inte av betydelse om dotterföretaget driver rörelse eller inte. Detta har uttryckligen konstaterats i förarbetet till lagen där bostads- och fastighetsaktiebolag nämns som exempel (RP 173/1997 rd, s. 30).

Under vissa förutsättningar kan man låta bli att upprätta ett koncernbokslut, när det är fråga om en s.k. liten koncern (BFL 6:1.3 §) eller en underkoncern (BFL 6:1.4 §).

I BFL 6:3.1 § definieras de förutsättningar som om de uppfylls gör att ett dotterföretag inte behöver tas med i koncernbokslutet. Härvid skall ett av följande villkor uppfyllas:
1) sammanställningen är inte nödvändig för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning,
2) moderföretagets innehav i dotterföretaget är kortvarigt och avsett enbart att överlåtas vidare,
3) de uppgifter som är nödvändiga för att upprätta koncernbokslutet kan inte erhållas inom den tid som bestämts för upprättandet av bokslutet eller anskaffandet av uppgifterna medför oskäliga utgifter, eller
4) betydande och varaktiga hinder begränsar i väsentlig grad moderföretagets möjligheter att utöva inflytande i dotterföretaget.

I motiveringstexten till lagrummet (RP 173/1997, s. 33) konstateras att undantagen till sammanställningsskyldigheten skall tolkas strängt. I regel skall alla dotterföretag sammanställas, och i synnerhet att låta bli att sammanställa förlustbringande dotterföretag skall vara tillåtet endast i undantagsfall. Det kan dock vara motiverat att utesluta dotterföretag av oväsentlig betydelse ur koncernbokslutet om den arbetsmängd som krävs för sammanställningen är orimlig i förhållande till den nytta som erhålls av sammanställningen. Som exempel på ett väsentligt hinder för användningen av bestämmande inflytande nämns i motiveringstexten krigstillstånd i dotterföretagets hemland.

I BFL 6:17 § definieras också en sådan exceptionell situation där det är tillåtet att sammanställa ett dotterföretag med ett koncernbokslut på samma sätt som ett intresseföretag. Härvid skall dotterföretagets verksamhet i så hög grad skilja sig från den övriga koncernens verksamhet att en sammanställning på dotterföretags vis skulle förhindra att en rättvisande bild ges av koncernens resultat och ekonomiska ställning. Lagrummet baserar sig på den tvingande artikeln 14(1) i rådets sjunde direktiv (83/349/EEG, direktivet om sammanställd redovisning). I ett förslag till ändring av detta direktiv, som nu är anhängigt (KOM(2002) 259 slutl., givet 28.5.2002), föreslås dock att denna artikel skall upphävas som onödig, eftersom förutsättningarna för att den skall tillämpas enligt den syn som i dagens läge är allmänt accepterad inte kan anses bli uppfyllda någonsin (förslaget till ändring av ovan nämnda direktiv, s. 8).

2.2 Bokföringsnämndens allmänna anvisningar. Bokföringsnämnden gav 22.2.2000 en allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut (nedan koncernanvisningen). I avsnitt 4.2 i den behandlas bl.a. tillämpningen av undantagsbestämmelsen i BFL 6:3.1 §. När man överväger grunden för ett undantag enligt 1 punkten i momentet (om sammanställningen är nödvändig eller inte för att ge en rättvisande bild) bör principen om försiktighet beaktas. Grunden för att avvika skall tillämpas snävare beträffande dotterföretag som visar förlust. Vid bedömningen av huruvida en rättvisande bild ges skall man i första hand beakta hur utelämnandet inverkar på räkenskapsperiodens resultat för koncernen och det egna kapitalet, särskilt det utdelningsbara kapitalet, för koncernen. Vidare skall man i bedömningen fästa uppmärksamhet vid hur utelämnandet inverkar på strukturen för koncernens resultaträkning och balansräkning. Utelämnandet får sålunda inte till exempel medföra en väsentligt avvikande balansräkningsstruktur, trots att det inte väsentligt inverkar på koncernens resultat eller egna kapital.

I den allmänna anvisningen nämns som exempel på grunden för avvikande i 4 punkten i momentet (betydande och varaktiga begränsningar av användningen av bestämmande inflytande i ett dotterföretag) ett förbud för ett utländskt dotterföretag att hemföra vinster samt krigstillstånd i den stat där dotterföretaget finns.

2.3 Bokföringsnämndens ställningstagande. I det fall som behandlas som bäst är sökanden ett aktiebolag som enligt planerna kommer att äga alla B-aktier som medför rösträtt i det fastighetsaktiebolag (Bolaget) som avses i ansökan. Av ett utkast till bolagsordning, som fogats till ansökan, framgår att också A-aktierna har rösträtt - samt på grund av sitt antal i praktiken också röstmajoritet - i vissa särskilt definierade situationer. Vid val av Bolagets styrelse kan rösträtt dock endast användas med B-aktierna.

I princip är en sådan situation möjlig där majoritetsaktieägarnas eller styrelsens behörighet genom bestämmelser i bolagsordningen är så begränsad att en majoritet av röstetalet eller utnämningsrätten i fråga om en majoritet av styrelsemedlemmarna inte räcker till för att faktiskt åstadkomma ett sådant bestämmande inflytande som avses i BFL 1:5 §. Innehållet i begränsningarna av behörigheten skall dock tolkas strikt. För att ett förhållande med bestämmande inflytande inte skall uppkomma, skall begränsningarna vara väsentliga samt anknyta till bolagsstämmans och styrelsens centralaste uppgifter. I det fall det nu är fråga om gäller de bestämmelser i bolagsordningen som begränsar B-aktiernas rättigheter främst skydd av minoritetsaktieägarna, och de kan inte anses utgöra ett hinder för det faktiska bestämmande inflytande som uppkommer av innehavet av B-aktier. Sökandens bestämmande inflytande i Bolaget gör att mellan dessa också uppkommer ett sådant koncernförhållande som avses i BFL 1:6 §.

Sökandens skyldighet att upprätta ett koncernbokslut fastställs med stöd av bestämmelserna i BFL 6:1 §. När moderföretaget är ett aktiebolag skall ett koncernbokslut i princip alltid upprättas, om inte förutsättningarna för undantag enligt 3 och 4 mom. i paragrafen i fråga uppfylls. Av ansökan framgår inte, om det i sökandens fall är fråga om en sådan s.k. liten koncern eller underkoncern som kunde utnyttja dessa undantagsbestämmelser.

I BFL 6:3.1 § bestäms om undantag från skyldigheten att ta med dotterföretag i koncernbokslutet. Av dessa undantag hänvisar sökanden endast till två, om vilka bokföringsnämnden uttalar sig närmare i detta sammanhang.

2.3.1 Sammanställningens nödvändighet för att ge en rättvisande bild. Utgående från BFL 6:3.1 § 1 punkten behöver ett dotterföretags bokslut inte tas med i koncernbokslutet, om sammanställningen inte är nödvändig för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning. Denna första punkt som gäller grunderna för undantag gällande små koncerner kan på sätt och vis anses som en allmän regel, eftersom det också i de övriga undantagen som definieras i BFL 6:3.1 § i sista hand är fråga om att ge en rättvisande bild. Grunderna för undantagen skall enligt motiveringarna till lagen tolkas strängt. Enligt sökandens åsikt är det i detta fall onödigt eller t.o.m. skadligt med tanke på den rättvisande bilden att sammanställa Bolaget med koncernbokslutet.

Bokföringsnämnden anser att sammanställningen av dotterföretagets bokslut med moderbolagets koncernbokslut på dotterbolags vis i sig inte kan leda till ett slutresultat som strider mot en rättvisande bild. I princip förbjuder den tvingande bestämmelsen i BFL 6:17 § en sammanställning av det beskrivna slaget när det är fråga om ett dotterföretag som till sin verksamhet i hög grad skiljer sig från verksamheten i de övriga koncernföretagen. I koncernanvisningen nämns som exempel sammanställningen av bokslutet för ett dotterföretag som idkar kreditinstituts- eller försäkringsverksamhet med bokslutet för en koncern som idkar produktion eller handel eller som erbjuder tjänster. Tidigare har den avvikande strukturen på kreditinstituts och försäkringsföretags bokslut ansetts som ett hinder för sammanställning. I fråga om dessa har dock konsolideringsbestämmelserna i synnerhet under de senaste åren utvecklats så mycket att tillämpningsområdet för undantagsbestämmelsen har blivit snävare. Nämnden anser att en sådan situation som avses i BFL 6:17 i praktiken är sällsynt. En snäv tolkning är internationellt allmänt godkänd och stämmer överens med den tolkning som kommissionen har gjort i sitt förslag till ändring av direktivet som beskrivs ovan samt med standard IAS 27 som gäller sammanställda bokslut. När bokslutet för ett dotterföretag, som till sin verksamhet i hög grad avviker från verksamheten i de övriga koncernföretagen, sammanställs med koncernbokslutet är det dock nödvändigt att i bokslutet meddela de noter om detta som behövs för att en rättvisande bild skall kunna ges.

Då återstår frågan om det i det fall som sökanden beskriver med stöd av BFL 6:3.1 § 1 punkten är tillåtet att inte ta med dotterföretaget i koncernbokslutet. Enligt motiveringstexten till lagen skall undantaget till sammanställningsskyldigheten tolkas strängt. Vid bedömningen av huruvida en rättvisande bild ges skall man i första hand beakta hur utelämnandet inverkar på räkenskapsperiodens resultat för koncernen och det egna kapitalet. Å andra sidan skall det också redas ut vilken verkan utelämnandet har på koncernresultaträkningens och koncernbalansräkningens struktur. Om strukturen ändras i väsentlig grad, finns det ingen grund för att utelämna dotterföretaget.

I nämndens koncernanvisning nämns små bostads- och fastighetsföretag som exempel på sådana dotterföretag som ofta kan lämnas utanför sammanställningen på basis av deras ringa betydelse. Exemplet är motiverat i det hänseendet att dylika bolags verksamhet baserar sig på fastighetsförvaltning, och deras syfte är normalt inte att producera vinst. Följaktligen är deras verkan på koncernens resultat och utdelbara egna kapital i allmänhet obetydlig. Nämnden betonar emellertid att bostads- och fastighetsbolag på basis av arten av deras verksamhet inte generellt kan lämnas utanför sammanställningen. Också ett på sedvanligt sätt verksamt fastighetsbolag kan redan till följd av sin storlek ha sådana verkningar på koncernens balansräkningsstruktur att en sammanställning är nödvändig.

Med den information som framgår av ansökan kan i det beskrivna fallet inte ges ett entydigt svar på sammanställningsskyldigheten, eftersom en utredning av strukturen på sökandens och Bolagets resultaträkningar och balansräkningar krävs för detta. Utgående från sökandens beskrivning blir dessa ändringar uppenbarligen inte obetydliga, vilket gör att det till denna del kan uppkomma en sammanställningsskyldighet.

2.3.2 Betydelsen av de begränsningar som gäller inflytande. Med stöd av BFL 6:3.1 § 4 punkten behöver ett dotterföretag inte tas med i koncernbokslutet, om betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att uöva inflytande i dotterföretaget. I motiveringstexten till lagrummet hänvisas till artikel 13(3)(a) i direktivet om sammanställd redovisning, som ligger till grund för det, och som exempel nämns krigstillstånd i dotterföretagets hemland.

Det hinder som nämns i motiveringstexten är till sin art av typen force majeure. Om man endast granskar ordalydelsen i lagrummet verkar det inte föreligga något hinder för att också en begränsning som grundar sig på den bokföringsskyldiges egna avtal och andra förbindelser skall kunna räknas som ett giltigt hinder. Med beaktande av lagrummets art av undantag skall det dock enligt bokföringsnämndens syn tolkas snävt. Nämnden anser att förlusten av ett väsentligt inflytande i detta fall bör grunda sig enbart på faktorer som inte är beroende av den bokföringsskyldige. Ofta är det i dessa fråga om myndighetsåtgärder. Exempel på sådana begränsningar är krigstillstånd och förbud att överföra valuta i den stat där dotterföretaget är beläget samt dotterföretagets konkurs.

I det fall som nu behandlas anser sökanden att de begränsningar gällande B-aktierna vilka ingår i bolagsordningen är sådana betydande och varaktiga hinder som inverkar på sammanställningsskyldigheten. Utgående från vad som beskrivs ovan anser bokföringsnämnden att bestämmelserna i bolagsordningen inte kan räknas som sådana väsentliga begränsningar av inflytandet som avses i BFL 6:3.1 § 4 punkten.

2.3.3 Den metod som skall användas vid sammanställningen. Sökanden frågar vilken av de sammanställningsmetoder för dotterföretag som nämns i BFL 6 kap. denna skall använda vid elimineringen av koncerninterna poster. Bokföringsnämnden konstaterar att förvärvsmetoden, som avses i BFL 6:8 §, är en metod som alltid kan användas. Däremot är den alternativa poolningsmetoden, som beskrivs i BFL 6:9 §, tillåten endast när vissa förutsättningar uppfylls. I 1 mom. i sistnämnda paragraf räknas fyra förutsättningar upp för tillämpningen av poolningsmetoden. Samtliga dessa skall uppfyllas. Den första av dem gäller koncernföretagens ägarandel av dotterföretagets kapital: koncernföretagen skall inneha minst nio tiondelar av alla aktier i dotterföretaget. Koncernens röstandel har ingen betydelse i detta fall.

Utgående från informationen i ansökan verkar det som om sökanden inte har den majoritet av Bolagets samtliga aktier som krävs för att poolningsmetoden skall få tillämpas. Till följd av detta skall en eventuell sammanställning göras med tillämpning av förvärvsmetoden.

3. Bokföringsnämndens utlåtande

Sammanställningen av ett dotterföretags bokslut med moderbolagets koncernbokslut på dotterbolags vis kan inte i sig leda till ett slutresultat som strider mot en rättvisande bild. När bokslutet för ett dotterföretag, som till sin verksamhet i hög grad avviker från verksamheten i de övriga koncernföretagen, sammanställs med koncernbokslutet är det dock nödvändigt att i bokslutet meddela de noter om detta som behövs för att en rättvisande bild skall kunna ges.

De begränsningar i bolagsordningen som gäller majoritetsaktieägarnas eller styrelsens behörighet kan leda till att en majoritet av röstetalet eller utnämningsrätten i fråga om en majoritet av styrelsemedlemmarna de facto inte räcker till för att åstadkomma ett sådant bestämmande inflytande som avses i BFL 1:5 §. Innehållet i begränsningarna av behörigheten skall tolkas strikt. För att ett förhållande med bestämmande inflytande inte skall uppkomma, skall begränsningarna vara väsentliga samt anknyta till bolagsstämmans och styrelsens centralaste uppgifter. I det fall det nu är fråga om gäller de bestämmelser i bolagsordningen som begränsar de röstberättigade B-aktiernas rättigheter främst skydd av minoritetsaktieägare, och de kan inte anses utgöra ett hinder för det faktiska bestämmande inflytande som uppkommer av ägandet av B-aktier och därigenom uppkomsten av ett sådant koncernförhållande som avses i BFL 1:6 §.

Undantaget från sammanställningsskyldigheten enligt BFL 6:3.1 § 1 punkten bör tolkas strikt. Vid bedömningen av huruvida en rättvisande bild ges skall man i första hand beakta hur utelämnandet inverkar på räkenskapsperiodens resultat för koncernen och det egna kapitalet. Vidare skall man fästa uppmärksamhet vid hur utelämnandet inverkar på strukturen för koncernens resultaträkning och koncernbalansräkning. Om strukturen ändras väsentligt, finns det ingen grund för att utelämna dotterföretaget.

En väsentlig förlust av inflytande i dotterföretag som avses i BFL 6:3.1 § 4 punkten bör grunda sig på myndighetsåtgärder och andra faktorer som inte är beroende av den bokföringsskyldige. Exempel på sådana hinder är krigstillstånd och förbud att överföra valuta i dotterföretagets hemland samt dotterföretagets konkurs. Däremot utgör bestämmelser i bolagsordningen, den bokföringsskyldiges egna avtal och andra förbindelser inget hinder på det sätt som avses i detta lagrum.

Utgående från informationen i ansökan kan bokföringsnämnden inte bedöma, om sökanden har rätt att utelämna dotterföretaget ur koncernbokslutet på basis av de övriga punkterna i BFL 6:3.1 §.

Ifall sökanden bestämmer sig för att sammanställa bokslutet över det dotterföretag som avses i ansökan med sitt koncernbokslut, skall sökanden med stöd av givna uppgifter tillämpa förvärvsmetoden vid elimineringen av det interna innehavet.