Om vissa av Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar till pensionskassor och –stiftelser om bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse

1. Begäran om utlåtande

Finansinspektionen har bett bokföringsnämnden om utlåtande gällande förslaget till Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar till pensionskassor och -stiftelser om bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse.

2. Bokföringsnämndens utlåtande

2.1. Allmänt

På det allmänna planet fäster bokföringsnämnden uppmärksamhet vid att Finansinspektionens skyldighet att meddela föreskrifter har begränsats till reglering av omständigheter som beror på försäkringsverksamhetens särskilda karaktär (lagen om försäkringskassor 77:3 § och lagen om pensionsstiftelser 42:3 och 4 §).

I enlighet med detta konstaterar bokföringsnämnden att de föreskrifter som gäller utgifter som förekommer även hos övriga bokföringsskyldiga, såsom bland annat inkomstskatter, socialskyddsavgiftsskulder, semesterlöner, grundförbättring av hyreslägenheter, utgifter för utdikning av skogsmarker, vägar för virkestransport, anskaffningsutgifter för varumärken, anslutningsavgifter som inte är överförbara, anskaffning av dataprogram och motsvarande poster som upptas i bokföringen, inte nödvändigtvis kräver separata föreskrifter för de företag, kassor eller stiftelser som verkar inom försäkringsbranschen.

Utgående från detta utlåtande är det alltså motiverat att göra en noggrannare bedömning av vad som är sådan nödvändig reglering som bör förverkligas genom föreskrifter till följd av försäkringsbranschens särskilda karaktär och vad som är nödvändiga anvisningar.

Bokföringsnämnden vill också fästa uppmärksamhet vid kravet på riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning i 3:2.1 § i bokföringslagen (1336/1997). Enligt det aktuella momentet ska de tilläggsupplysningar som behövs för detta lämnas i noterna till bokslutet.

2.2. Detaljerade kommentarer

Separeringsskyldighet: A-sampensionsstiftelser, lagen om pensionskassor 117 §, punkt 4.2.2 (12) samt 4.3 (23) i föreskriften

Lagen om pensionskassor 117 § 2 momentet 1 satsen lyder: "Inom det arbetsgivarspecifika systemet skall pensionsstiftelsens bokföring upprättas så att det särskilt för varje arbetsgivare som hör till pensionsstiftelsen framgår vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka till balansräkningen".

Bokföringsnämnden konstaterar att den aktuella bestämmelsen inte torde avse att man för varje arbetsgivare enligt föreskriften separat ska upprätta en fullständig resultaträkning och balansräkning. Det lär snarare vara fråga om att specifikationen av posterna i resultaträkningen och balansräkningen bör kunna göras arbetsgivarspecifikt, vilket bland annat framgår av motiveringarna till det aktuella lagrummet. Ett krav på att separeringsskyldigheten förverkligas med en separat arbetsgivarspecifik resultaträkning och balansräkning skulle utesluta övriga metoder och verkar vara ett administrativt betungande tillvägagångssätt.

Föreskriften skulle inte avlägsna övriga separeringsskyldigheter i balansräkningen och resultaträkningen i det egentliga bokslutet. Om Finansinspektionen anser det vara ändamålsenligt att den specifikation som avses i lagrummet ges med en separat resultaträkning och balansräkning kunde Finansinspektionen styra denna skyldighet med en anvisning eller rekommendation. Det är dessutom nödvändigt att precisera med vilken noggrannhet resultaträkningen och balansräkningen ska upprättas. I detta fall verkar förenklade scheman vara motiverade. Majoriteten av kostnaderna för de olika avdelningarna skulle allokeras enligt någon fördelningsregel. I så fall skulle en not om fördelningsregeln eventuellt kunna ersätta en separat, heltäckande resultaträkning fördelad på avdelningar. Det skulle vara klarare om bestämmelserna om skyldigheten att upprätta arbetsgivarspecifik resultaträkning och balansräkning inkluderas i social- och hälsoministeriets förordning om bokslut för försäkringskassa och pensionsstiftelse.

Bokföringsnämnden konstaterar att skyldigheten att separera tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader för avdelningar baserade på kontantbetalning och förmåner (avdelningsspecifik bokföring), inte borde betyda absolut skyldighet att upprätta en avdelningsspecifik resultaträkning och balansräkning. Det torde räcka med att respektive avdelnings effekt på resultatbildningen under räkenskapsperioden samt avdelningens andel av tillgångarna och skulderna framgår av bokslutet. Därmed skulle det inte finnas något hinder att ordna bokföringen för en avdelning som fungerar enligt kontantprincipen på motsvarande sätt som bokföringen för en försäkring bunden till placeringar i livförsäkringsbolag. Det skulle vara möjligt att presentera det kontantbaserade arrangemanget i en separat del av resultaträkningen och balansräkningen på motsvarande sätt som andelen från en livförsäkring bunden till placeringar avskiljs från den övriga verksamhet som företaget ansvarar för.

Kostnader för underhåll och avskrivningar punkt 11.2.14

Enligt punkt 99: Intäkterna från försäljning av aktier i Garantia upptas som lagstadgade avgifter under övriga poster. Bokföringsnämnden konstaterar att texten inte torde ha någonting att göra med underhållskostnader och avskrivningar. Det lär vara fråga om vinst eller förlust på försäljning av aktier.

Försäkringskassans och pensionsfondens balansbok

Bokföringsnämnden konstaterar att punkt 12.1.(5) i föreskriften torde gälla tillämpning av 1 kapitlet 8 och 9 § i bokföringsförordningen på bokföring i kassa och stiftelse.

Enligt punkt 12.2.5 (27) i föreskriften ska ett indexbundet lån och övriga strukturerade placeringar spjälkas upp på en lånedel och en optionsdel i bokslutet. Det vore skäl att precisera metoden för fördelningen i föreskriften. Då fördelningen uppenbarligen skulle gälla både anskaffningsutgiften och värderingen till verkligt värde vore det skäl att fastställa metoderna för båda värderingsprinciperna. Med beaktande av den nämnda föreskriften 12.1.(5) förblir det oklart om avsikten är att göra fördelningen på olika poster också i balansräkningen. Skulle det i detta fall vara motiverat att lägga till en balanspost derivat under huvudgruppen placeringar?

Placeringarnas verkliga värde och värderingsdifferens 14.2.6.1

Bokföringsnämnden fäster uppmärksamhet vid att den återstående anskaffningsutgiften för placeringarna enligt fotnot 2 fastställs i kapitel 8.1.1., som gäller utlåning av värdepapper.

Nyckeltal 15.1.1

kassaflöde =inköp-försäljningar-intäkter+kostnader

Bokföringsnämnden konstaterar att förtecknens betydelse bör förtydligas. Om det är fråga om absoluta värden, betyder det att kassaflödet är negativt om man vid granskningstidpunkten endast har försäljningar och intäkter.

2.3. Branschspecifik lagstiftning

Bokföringsnämnden betonar ytterligare att den vid bedömningen av bokslutsnormerna för finanssektorn har ansett det vara viktigt att minimera skillnaderna till den allmänna bokföringslagstiftningen för att regleringen av branschen inte i onödan ska skilja sig från övriga branscher. Därför bör det finnas en verklig och klar branschspecifik grund till de återstående differenserna. Finansinspektionen bör fästa uppmärksamhet vid detta då föreskrifter och anvisningar utarbetas.