Utlåtande på betänkandet av arbetsgruppen för lagen om aktiebolag

Justitieministeriet har 13.5.2003 bett bokföringsnämnden om ett utlåtande om betänkandet av den av ministeriet tillsatta arbetsgruppen för lagen om aktiebolag, i vilket det föreslås att en helt ny lag om aktiebolag skall stiftas.

Nämnden ger utlåtande om de delar av betänkandet som direkt eller indirekt gäller ett aktiebolags bokslut.

1. Allmänna kommentarer

Jämfört med den nuvarande lagen har den föreslagna lagens uppbyggnad gjorts klarare och paragraftexten mera lättläst än tidigare. I förslaget har man gallrat i den reglering som gäller aktiebolags bokslut och som överlappar den som finns i bokföringslagen och endast de specialbestämmelser som är nödvändiga för aktiebolagen har lämnats kvar. I förslaget har också kommande ändringar av bokföringslagen förutsetts genom att de preliminära linjer som stakats ut av den av handels- och industriministeriet i oktober 2002 tillsatta arbetsgruppen för en ändring av bokföringslagstiftningen (IAS-gruppen) har beaktats. Slutresultatet kan anses gå i rätt riktning och harmonisera bokföringspraxis.

Nämnden betonar emellertid att tidtabellen för de ändringar som skall göras i bokföringslagen är knapp. Enligt de uppgifter som nämnden fått av IAS-gruppen är avsikten att en proposition med förslag till ändring av BFL skall ges till riksdagen under hösten och målet är att ändringarna skall ha antagits före årsskiftet. För att ett skadligt mellanläge inte skall kunna uppkomma torde det vara nödvändigt att redan i den nuvarande lagen om aktiebolag göra de ändringar som är nödvändiga med tanke på de kommande ändringarna i bokföringslagen.

2. Detaljerade kommentarer

a) ABL 2:7 § och 9:10 §. Apport

Paragraferna om apport i den föreslagna lagen skall inte heller i fortsättningen innehålla närmare bestämmelser om värderingen av apportegendom. Det förbud mot underkurser som nu föreslås bli upphävt har hittills ställt ett visst minimikrav på dylik egendoms värde. Det vore förenligt med internationell bokslutspraxis att apportegendom, som bolaget erhållit, konsekvent skulle värderas till dess verkliga värde. På detta sätt får man också en så sanningsenlig bild som möjligt av bolagets förmögenhetsställning. Det mest naturliga stället för en dylik klar värderingsbestämmelse är de paragrafer i lagen om aktiebolag som behandlar apport.

b) ABL 7 kap. Revision och särskild granskning

I betänkandet föreslås att lekmannarevision skall avskaffas i lagen om aktiebolag. Samtidigt skall revisionstvånget med vissa förbehåll slopas för de minsta aktiebolagens del. Detta förslag har motiverats med lekmannarevisorernas allmänna brist på sakkunskap samt med kostnadsskäl. Som eventuell nackdel har endast setts en potentiell ökning av den gråa ekonomin (s. 53). Bokföringsnämnden anser att arbetsgruppens motiveringar är synnerligen ensidiga. Nämnden påpekar att om förslaget genomförs har det en klart skadlig verkan på iakttagandet av god bokföringssed och därigenom på bokslutens tillförlitlighet. En småföretagare känner ofta inte i tillräckligt hög grad till bokförings-, näringsskatte- eller aktiebolagslagen för att inte tala om hur de skall tolkas. Även om lekmannarevisorernas sakkunskap på dessa delområden i praktiken också är av mycket olika nivå, är den i allmänhet större än företagarens. Den kostnadsinbesparing som erhålls genom att en revision inte utförs bör också ställas i relation till de t.o.m. stora kostnader som eventuellt förorsakas av en felaktig bokföring. Bokföringsnämnden anser följaktligen att det inte finns skäl att slopa revisionstvånget ens för de minsta aktiebolagen.

c) ABL 8:1 §. Arterna och användningen av eget kapital

Arbetsgruppen föreslår att uppskrivningsfonden, avvikande från dagens läge, skall utgöras av fritt eget kapital och därmed i princip utgående från 13 kapitlet vara utdelbar utan begränsningar. Förslaget tycks stå i strid med den tvingande artikeln 33.2c i bokslutsdirektivet, vilken förbjuder direkt och indirekt utdelning av uppskrivningsfonden med undantag av de situationer där en överlåtelsevinst har realiserats. Vidare påstås det i motiveringstexten till paragrafen (s. 146) att uppskrivningsfonden kan bli negativ till följd av att en uppskrivning återtas. Tolkningen är konstig och står klart i strid med BFL 5:17 §. Det är svårt att se hur ett återtagande ens i teorin kan bli större än den uppskrivning som gjorts. Situationen är en annan i fråga om fonden för verkligt värde, där värdeminskningarna inte är bundna vid tidigare värdeökningar.

Grunderna för de föreslagna ändringarna har sökts i IAS-regelverket. Bokföringsnämnden påminner om att IAS i egenskap av ett rent bokslutsregelverk inte tar ställning till hur det egna kapitalet fördelar sig på bundna eller fria poster och inte heller till det vilken del av det egna kapitalet som är utdelbar. Inte heller tvånget att delvis redovisa finansieringsinstrumentens värdeökning i resultaträkningen, vilket grundar sig på IAS-regleringen, torde kunna leda direkt till att fonden för verkligt värde bör utgöra fritt eget kapital. Om målet är den konsekvens som anförs i motiveringstexten vad gäller behandlingen av uppskrivningsfonden (s. 145), torde det vara skäl att på nytt överväga karaktären hos fonden för verkligt värde.

d) ABL 8:9 § Skyldigheten att upprätta koncernbokslut

Bokföringsnämnden anser det motiverat att de bestämmelser som kompletterar de gränser som har fastställts i BFL 6:1 § bibehålls i lagen om aktiebolag. Skyldigheten att upprätta koncernbokslut gäller därmed fortsättningsvis situationer där moderbolaget delar ut medel till aktieägarna samt publika aktiebolag oberoende av deras storlek.

e) ABL 8:11 § Bokföringsnämndens anvisningar och utlåtanden

Den nuvarande fullmaktsbestämmelsen som gäller bokföringsnämnden skall preciseras så att den allmänna hänvisningen till bokföringslagen skall ändras till en hänvisning till BFL 8:2 §. Nämndens kompetens att ge utlåtanden skall justeras så att den omfattar de bestämmelser i ABL som gäller upprättandet av bokslut i stället för tillämpningen av 11 kap. i den nuvarande lagen. En precisering av den senare hänvisningen motiveras med följande (s. 151): "Det måste observeras att bokföringsnämndens roll endast sträcker sig till bokslutsbestämmelserna, inte till de materiella bestämmelserna i lagen om aktiebolag, såsom de bestämmelser som gäller utdelning av medel" (översatt från finskan, övers. anm.).

Bokföringsnämnden motsätter sig inte den nya formuleringen av paragrafen, men förundrar sig över motiveringstexten till den. Enligt nämndens uppfattning innehåller det nuvarande 11 kap. i ABL endast bokslutsbestämmelser och inte t.ex. aktiebolagsrättsliga substansbestämmelser av typen bestämmelser om utdelbara medel. Till de senare har nämnden konsekvent låtit bli att ta ställning i sina utlåtanden.

f) ABL 8:12 §. Koncern

Enligt förslaget skall koncerndefinitionen i lagen om aktiebolag slopas (nuvarande lag 1:3 §) och i stället skall det hänvisas till motsvarande definition i BFL 1:5 §. Också om den praktiska betydelsen av ändringen är liten, gör den nuläget klarare.

g) ABL 12 kap. Kapitallån

Den reglering som gäller ett aktiebolags kapitallån skall huvudsakligen bibehållas, men avvikande från nuvarande lag skall ett dylikt lån behandlas i bokslutet som en post bland främmande kapital. Bokföringsnämnden anser att ändringen är motiverad. Nämnden har i vissa tidigare utlåtanden påtalat att behandlingen av kapitallån som en post av eget kapital i enlighet med nuvarande lag kan vara problematisk både med tanke på bokslutsdirektiven och IAS-standarderna.

h) ABL 13:2 § Bibehållandet av solvens

I förslaget kritiseras det traditionella utdelningskriteriet, som har kopplats till beloppet av fritt eget kapital i balansräkningen, för att det leder till ett för slumpartat slutresultat med tanke på fordringsägaren och också är för lätt att manipulera (s. 180). Behovet att ändra regleringen av utdelningen av medel motiveras också med den ökning av orealiserade uppskrivningar som de nya bokslutsprinciperna förorsakar i bolagens eget kapital. Arbetsgruppen föreslår följaktligen att en ny bestämmelse skall tas in i lagen enligt vilken hotande insolvens skall utgöra ett hinder för utdelningen av medel. Detta för aktiebolagsrätten nya begrepp har man dock inte ens försökt definiera i motiveringstexten till lagrummet i fråga, utan dess exakta innehåll låter man kommande rättspraxis avgöra.

Inbegripandet av solvenskriteriet i lagen om aktiebolag är förståeligt i det avseendet att antalet poster av utdelbara medel bland eget kapital kommer att öka från nuvarande enligt förslaget. Enligt bokföringsnämndens åsikt är det föreslagna regleringssättet dock otillfredsställande, om innehållet i insolvensen och sättet att mäta den förblir öppna på det beskrivna sättet. Trots sina brister är det traditionella utdelningskriteriet, som grundar sig på beloppet av fritt eget kapital i balansräkningen, klart. Nämnden påpekar också i detta sammanhang att IAS-värderingsbestämmelserna inte i sig inverkar på uppdelningen mellan fritt och bundet eget kapital.