Om presentation av intäkter och utgifter från affärsverksamheten samt upptagning av överföring av understöd i bokslut för stiftelser och föreningar

1.      Begäran om utlåtande

Sökande (- - -) ber bokföringsnämnden om utlåtande gällande följande:

1. Hur bör en förening eller stiftelse i resultaträkningen bokföra sin stadgeenliga ordinarie verksamhet, som beskattaren har ansett vara sådan näringsinkomst som ingår i den beskattningsbara näringsverksamheten ”NärSkL-verksamhet”?

2. Hur ska en förening eller stiftelse bokföra återbetalning av understöd samt en eventuell ränta och dröjsmålsränta i anknytning till detta, om myndigheten kvitterar först efter ett eller flera år från den tidpunkt då understödet har använts?

3. Är det motiverat att presentera ett allmänt understöd som en separat post från intäkterna från den ordinarie verksamheten, då understödet uttryckligen används för täckning av den allmännyttiga verksamheten i enlighet med den allmännyttiga sammanslutningens och stiftelsens stadgar och om så är fallet, är det motiverat att lämna det allmänna understödet obeaktat vid uträkning av omsättningen?

4. Är det förenligt med god bokföringssed att presentera de överförda understöden i föreningens bokslut på det sätt som har beskrivits här nedanför i exempelsituationen, där föreningen har fått 100 000 euro i understöd.  Enligt understödsbeslutet kan 80 000 euro av understödet överföras till organisation x1, x2,…..x8 – högst 10 000 euro per organisation;

Förening A bokför i)-understödet i sin helhet som intäkter. Kostnaderna upptar förening A i gruppen kostnader under posten ”överförda understöd i)-understöd”. På detta sätt ser man det totala understödsbelopp som förening A ansvarar för, det överförda understödet behandlas inte som en korrigering av inkomsten.?

2. Utlåtande

2.1. Svar på sökandens fråga 1.  I sitt utlåtande BFN 1884/2012 har bokföringsnämnden i stor omfattning behandlat bokföringsfrågor i anknytning till en stiftelses verksamhet. I utlåtandet hänvisar nämnden till möjligheten att använda projektuppföljning eller redovisning enligt kostnadsställe för att förverkliga den separata uppföljningen av de olika funktionerna. I så fall skulle en separat uppföljning av intäkterna och kostnaderna i NärSkL-verksamheten göras, vilket genererar de nödvändiga separata uppgifterna om verksamheten som helhet för bokslutet. Som svar på sökandes fråga konstaterar nämnden att intäkterna och kostnaderna från den ordinarie verksamheten, oberoende av om de är NärSkL-verksamhet, bör framgå av resultaträkningen eller noterna. Om NärSkL-verksamheten till sin omfattning är mera betydande än ringa bör intäkterna och kostnaderna från denna verksamhet specificeras i resultaträkningen eller noterna. Å andra sidan bör intäkterna och kostnaderna från NärSkL-verksamheten upptas separat i bokslutet i de fall då det för att ge en rättvisande bild så krävs i enlighet med bokföringsförordningen (1339/1997) 1:3.3 § andra meningen eller i enlighet med statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015) 2:3.3 § andra meningen. 

2.2. Svar på sökandens fråga 2. Nämnden konstaterar att man i en situation där justeringen av understödet är känd då bokslutet upprättas ska korrigera det ändrade understödsbeloppet med en motsatt bokföring till den ursprungliga.  I de fall då justeringen inte är känd vid tidpunkten för bokslutet, men blir känd först senare, ska justeringen, inklusive räntor och förseningsräntor, i enlighet med utlåtandet BFN 1750/2005 göras som en minskning av balanserade vinstmedel från tidigare räkenskapsperioder; om den andel av räntorna eller förseningsräntorna som hänför sig till rapporteringsperioden är väsentlig ska den periodiseras på den aktuella räkenskapsperioden.

2.3. Svar på sökandens fråga 3. Bokföringsnämnden konstaterar att den bokföringsskyldiga föreningen eller stiftelsen bör överväga vilket resultaträkningsschema som bäst lämpar sig för att beskriva dess verksamhet. Om exempelvis en stor mängd allmänna understöd för finansiering av den bokföringsskyldigas verksamhet talar för användning av rörelseschemat (BokfF 1:3.3 §), är det önskvärt att detta schema används. Vid användning av bokslutsschemat i BokfF 1:3 §, ska de allmänna understöden upptas under denna rubrik i schemat. Oberoende av vilket resultaträkningsschema som används ska de allmänna understöden i vilket fall som helst, upptas som en sådan post som ingår i begreppen omsättning/intäkter sammanlagt vid bedömning av omfattningen på verksamheten, såsom huruvida definitionen för småföretag (BokfL 1:4a §) uppfylls. 

2.4. Svar på sökandens fråga 4. Bokföringsnämnden har ingenting att anmärka på det förfarande som beskrivs i frågan, där de överförda understöden har hanterats enligt bruttoprincipen; svaret på frågan är positivt.