Om låglönestödets behandling i bokföringen

1. Ansökan 

Sökanden ( - - - ) är ett aktiebolag som bedriver industriverksamhet och som planerar att utnyttja det nya låglönestödet i sin affärsverksamhet. I anslutning till detta frågar sökanden bokföringsnämnden, på vilket sätt detta stöd som hänför sig till förskottsinnehållningarna skall noteras i huvudbokföringen och hur det skall behandlas i lönebokföringen. Sökanden frågar även om låglönestödet räknas som beskattningsbar inkomst för företaget.

2. Motiveringar till utlåtandet
  

2.1. Lagstiftningen om låglönestödet.  Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare (1078/2005) trädde i kraft 1.1.2006 och gäller till 31.12.2010. Enligt lagen har annan arbetsgivare än staten rätt till låglönestöd för en arbetstagare som verkar i heltidsarbete eller som arbetar som deltidspensionerad, och som har fyllt 54 år, och vars månadslön är över 900 men under 2 000 euro. Stödet utgör en bestämd procentandel av den del av den betalda lönen som överstiger 900 euro, dock högst 220 euro i månaden (3 §).

Låglönestödet beviljas så, att arbetsgivaren på eget initiativ får låta bli att till skatteförvaltningen betala ett belopp motsvarande stödet av de förskottsinnehållningar som arbetsgivaren har verkställt. Till den del arbetsgivaren inte har avdragit stödet från kalenderårets förskottsinnehållningar, betalar skatteförvaltningen det uteblivna stödet till arbetsgivaren (4 §).  Förskottsinnehållningarna räknas utan hinder av stödet arbetstagaren till godo till sitt fulla belopp i beskattningen (6 §).

Arbetsgivaren skall med en övervakningsdeklaration anmäla till skatteförvaltningen det belopp av förskottsinnehållningarna som har blivit obetalt, samt med årsdeklaration per arbetstagare betalda löner och låglönestöden på månadsbasis (7 §). Lagen ålägger arbetsgivaren uttryckligen att ordna sin löne- och arbetstidsbokföring så, att man i dem för varje arbetstagare separat kan utläsa den lön som berättigar till stödet, samt det antal timmar som arbetstagaren har arbetat under de kalendermånader under vilka lön som berättigar till stödet har betalats (8 §).

 2.2. Bokföringsnämndens tidigare utlåtanden. I sitt utlåtande 1701/2003, där bokföringsnämnden på ett heltäckande sätt har behandlat bokföringen av understöden, ansåg nämnden, att förfarandet där man med iakttagande av bruttoprincipen noterar understödet i resultaträkningen som en egen intäktspost alltid kan ses som god bokföringssed. Härvid noteras understödet i posten ”Övriga rörelseintäkter”. När det gäller allmänna understöd är detta förfarande i regel det enda möjliga. Ett understöd som hänför sig till en enskild utgiftspost kan däremot alternativt behandlas som en utgiftsöverföring i bokföringen hos den som beviljats understödet. Härvid noteras understödet överhuvudtaget inte som intäkt i resultaträkningen, utan respektive utgiftskonto korrigeras med stödets belopp. Nämnden konstaterade dessutom, att man med iakttagande av väsentlighetsprincipen skall ge erforderliga tilläggsupplysningar om de erhållna stöden i noterna till bokslutet.

2.3. Bokföringsnämndens ställningstagande. Låglönestödet är ett offenligt understöd som beviljas arbetsgivaren, och som i praktiken kan förekomma i följande två former: 1) som en möjlighet att låta bli att betala vidare förskottsinnehållningar som har verkställts på arbetstagarens lön, eller 2) som ett direkt stöd som skatteförvaltningen betalar. Trots att grunden för låglönestödet utgörs av betalda löner, är det inte avsett att vara en lönesubvention, utan det ges som ett verksamhetsbidrag för låglöneindustrin. Stödet kan sålunda inte behandlas som en utgiftsöverföring. Därför skall erhållet låglönestöd i regel behandlas både i huvudbokföringen och bokslutet som övrig rörelseintäkt. Stödet påverkar varken det brutto- eller nettolönebelopp som har betalats till arbetstagaren. När man ordnar löne- och arbetstidsbokföringen, skall man dock beakta ovan i punkten 2.1 beskrivna specialbestämmelser i lagen.

Sökanden har separat frågat bokföringsnämnden om låglönestöd, som har beviljats ett arbetsgivarföretag, är beskattningsbar inkomst för företaget. Bokföringsnämnden konstaterar, att frågan inte är bokföringsrelaterad utan skatterättslig, och därför stannar utanför nämndens behörighet. Därför avhåller sig nämnden från att ta direkt ställning till frågan, men hänvisar till skatteförvaltningens nätsida (www.vero.fi), där man i meddelandet om låglönestöd 2.1.2006 anger följande: ”Låglönestödet utgör skattefri inkomst för fysisk person, om stödet inte anknyter till den skattskyldiges näringsverksamhet, jordbruk eller skogsbruk. För övriga arbetsgivare är stödet skattepliktigt”.

3.  Bokföringsnämndens utlåtande

Det stöd till arbetsgivaren som avses i lagen om temporärt låglönestöd (1078/2005) skall i huvudbokföringen och bokslutet behandlas som ett offentligt understöd som i regel bokförs som övrig rörelseintäkt. Vid ordnandet av löne- och arbetstidsbokföringen bör dessutom specialbestämmelserna i denna lag beaktas.

Bokföringsnämndens allmänna behörighet begränsar sig till tolkningen av bokföringslagen; utöver detta kan nämnden ingripa i bokföringsrelaterade frågor i anslutning till annan lagstiftning endast med stöd av specialbestämmelser. I fråga om skatterna begränsar sig nämndens behörighet till möjligheten att uttala sig om hur de skall bokföras. Eftersom sökandens fråga i anslutning till låglönestödet gällande beskattningen hänför sig till beskattningens omfattning, och således stannar utanför bokföringsnämndens behörighet, tar nämnden inte ställning till den.