Om behandlingen av sålda presentkort i bokföringen

1. Begäran om utlåtande

Sökande (---) ber bokföringsnämnden om styrning för hanteringen av sålda presentkort i bokföringen.

Sökande presenterar följande som bakgrund.

Sökandes bokföringsbyrå har bokföringsskyldiga kunder som sporadiskt säljer presentkort.  Som exempel kan nämnas frisörs-, kosmetolog- och klädaffärsföretagare. Presentkortens villkor är olika i de olika företagen. Företaget, det vill säga den bokföringsskyldige, säljer presentkortet till kunderna. Vid försäljningstillfället bokförs presentkorten på skuldkontot i bokföringen. Om presentkortet inte har någon giltighetstid bokförs det som långfristiga skulder. Om presentkortet har en giltighetstid på exempelvis ett halvt år bokförs det som kortfristiga skulder. I bokföringen sker registreringen per kassa an skulder. Villkoren för presentkorten varierar. Hos vissa företag är presentkortet giltigt ett halvt år och hos andra företag är det giltigt för evigt. Det tredje alternativet, som jag anser vara det svåraste att överväga, är de företag som har ett halvt års giltighetstid på sina presentkort, men som i praktiken godkänner alla presentkort även om giltighetstiden har gått ut.

Frågan är hur de presentkort som företaget självt har sålt, men som inte har lösts in, ska hanteras i bokföringen. Problemet hos bokföringsbyrån är att man inte har någon säkerhet i att de oinlösta presentkorten har behandlats i enlighet med god bokföringssed i bokföringen.

Sökande frågar:  

1)      På vilket sätt ska de presentkort som kunderna inte har löst in hanteras i företagets bokföring?

2)      Är det förenligt med god bokföringssed att lämna de förskottsbetalningar som influtit för presentkorten på skuldkontot om presentkorten inte löses in?

2. Utlåtande

2.1. Bokföring av de presentkort som säljaren har sålt.  Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen), om inte något annat bestäms nedan. (1336/1997) 2:3.1 §). Eftersom försäljningen av presentkort inte utgör överlåtelse av prestation enligt prestationsprincipen bokförs försäljningen av presentkorten i balansräkningen: Per bank An skulder.  Då presentkortet används och prestationen överlåts ska försäljningen intäktsföras enligt prestationsprincipen; som motbokföring bokförs användningen av presentkortet i säljarens bokföring som minskning av skulden (Per skulder An försäljning). Om det bland de presentkort som säljaren har i sin bokföring har bokförts som skuld köparna till godo finns sådana presentkort som förblir oanvända så att säljarens skuldförbindelse förfaller till exempel genom att presentkortet föråldras, ska dessa föråldrade oanvända presentkort intäktsföras genom en korrigering av den bokföring som gjordes vid försäljningstidpunkten med (Per skulder An försäljning).

2.2. Oinlösta presentkort. Bokföringsnämnden anser att den bokföringsmässiga hanteringen av de oinlösta presentkorten ska följa samma förfarande som den bokföringsskyldige de facto följer för presentkortens del. Om den bokföringsskyldige anser att den har en faktisk skyldighet att utföra en motprestation till presentkortet är det motiverat att uppta det motsvarande presentkortsbeloppet som skuld. Det är inte motiverat att uppta sådana presentkort som den bokföringsskyldige inte längre godkänner som betalningsmedel som skuld eftersom inget skuldförhållande längre existerar.

2.3. Bokföringsnämnden hänvisar till vad som konstaterats i nämndens tidigare utlåtande BFN 1866/2011 om att det är den bokföringsskyldige som bär det primära ansvaret för bokföringen och upprättande av bokslutet. Därmed bör den som erbjuder tjänsten höra sig för hos den bokföringsskyldige hur denna hanterar sålda presentkort. Ju mera den externa serviceproducent som sköter företagets bokföring själv tar ställning till innehållet i verifikationerna desto större blir producentens serviceansvar för att bokföringen är korrekt. Om serviceproducenten upprättar en verifikation för den bokföringsskyldiges räkning bör serviceproducenten höra sig för hos den bokföringsskyldige vilken karaktär den aktuella affärstransaktionen har och sörja för att den bokföringsskyldige vid behov godkänner verifikationen med sin underskrift.