Om hantering av en engångsersättning, som mottagits för rättsinnehavarnas räkning, i en förenings bokföring

1. Ansökan

Sökande (- - -) är en allmännyttig förening, vars verksamhet är avsedd att övervaka och främja konstnärernas rättigheter på det sätt som stadgas i upphovsrättslagstiftningen samt främja de allmänna förutsättningarna för utveckling av konst. Sökande representerar utgående från de avtal som ingåtts med kunderna cirka 2200 finländska upphovsrättsinnehavare inom området bildkonst. Följande framgår av ansökan.

En kund som har upphovsrätten överlåter med ett avtal rätten av övervaka sådan användning av sina verk som avses i upphovsrättslagen. Föreningens möte fattar beslut om i vilken omfattning övervakningen av rättigheterna i praktiken sker. Ersättningarna till kunderna redovisas i enlighet med det redovisningsreglemente som föreningens möte har fattat beslut om.

Sökande samt undervisnings- och kulturministeriet och Nationalgalleriet har ingått ett avtal genom vilket den inhemska konst som finns i Nationalgalleriets samlingar öppnas i ett s.k. virtuellt galleri på internet. De enskilda rättsinnehavarna är inte parter till detta avtal.

För de aktuella konstnärernas del gäller det avtalsenliga användningstillståndet till slutet av den upphovsrättsliga skyddstiden. Tillståndet omfattar verk av både levande och döda konstnärer. Det gäller sammanlagt drygt 900 rättsinnehavare. Avtalet har ingåtts inom ramen för avtalslicensen i upphovsrättslagen 16 d § (404/1961). Sökande har i anknytning till det aktuella lagrummet ett beslut om godkännande beviljat av undervisnings- och kulturministeriet gällande beviljande av licens för de verk som finns i muséets samlingar. Det beviljade tillståndet täcker därmed utöver sökandes rättsinnehavarkunders rättigheter även rättigheterna för rättsinnehavare som inte tillhör organisationen. Sökandes godkännande täcker bildkonstverk och konstnärliga fotografier.

Undervisnings- och kulturministeriet har genom avtalet betalat en engångsersättning till sökande för vidareredovisning till rättsinnehavarna. Enligt avtalet bör sökande sörja för att ersättningarna vidareredovisas till dem som är berättigade till ersättning. Utbetalningen av ersättningar bör följa enhetliga och objektiva grunder för samtliga dem som omfattas av avtalet. Enligt avtalet kan redovisningarna periodiseras över flera år.

Innan avtalet ingicks licensierade sökande åren 2012-2014 cirka 200 rättsinnehavares verk för användning i det virtuella galleriet med årsavtal. Avtalet ingicks årligen och ersättningarna redovisades årligen till rättsinnehavarna i enlighet med sökandes redovisningsreglemente. I sökandes bokföring behandlades ersättningarna som årsintäkter.

Enligt sökande är avtalet där upphovsrätterna överlåts till muséet mot en stor engångsersättning fram till slutet av skyddstiden i många hänseenden unikt. Inget motsvarande avtal har tidigare ingåtts.

Sökande ber bokföringsnämnden om utlåtande gällande följande:

Om föreningens årsmöte fattar beslut om redovisning av den avtalsenliga ersättningen till konstnärerna periodiserad över en period på flera år, kan man i så fall i föreningens bokföring skapa en självtäckande fond eller på annat sätt för ett specifikt ändamål avsedd fond av ersättningsbeloppet?

2. Bokföringsnämndens utlåtande

2.1. Begränsning av utlåtandet. Bokföringsnämnden begränsar sitt utlåtande till den bokföringsmässiga behandlingen av ärendet i ansökan. Föreningsrättsliga frågor hör inte till nämndens befogenhetsområde.  Nämnden grundar sitt ställningstagande på den utredning som har presenterats i ansökan. 

2.2. Lagstiftning. Bokföringslagen (1336/1997) 5:1.1 § kräver att räkenskapsperiodens inkomster tas upp som intäkter i resultaträkningen. Bokföringsförordningen (1339/1997) 2:6.3 § innehåller för sin del ett krav på att en ideell sammanslutning eller stiftelse i sin balansräkning särskilt tar upp sådana medel eller sådant kapital vars användning har begränsats med specialbestämmelser.

2.3. Kännetecken för kapital som ska upptas separat i balansräkningen utgående från specialbestämmelser. I kapital som separat har fonderats i föreningars och stiftelsers balansräkningar är det normalt fråga om användning av tillgångar som överlåtits till dem för förvaltning för ett specifikt ändamål. Tillgångarna kan ha influtit som en donation eller till exempel genom ett testamente. Kännetecknande för dessa tillgångar är att man inte på förhand känner till åt vem och hur tillgångarna kommer att presterats i ett senare skede; för dem gäller att det inte finns någon förbindelse som grundar sig på ett skuldförhållande eller ett avtal i förhållande till tredje parter. Därmed kan man i allmänhet inte anse tredje parter ha någon som helst fordringsrätt på sådana tillgångar. Snarare styrs tillgångsförvaltarens beslut om användningen av dessa i allmänhet av ett relativt allmänt uttryck om användningsändamålet för tillgångarna och avkastningen från dem. Det har varit möjligt att grunda s.k. bundna fonder av donationer och testamenten som föreningar och stiftelser har mottagit, om och när donatorerna har uttryckt detta som sin vilja. Den allmänna bokföringsteorin och bokföringslagen ställer sig negativt till fondsättning av medel som influtit mot vederlag. 

2.4. Bedömning. Enligt avtalet ska den engångsersättning som sökande har mottagit för användningstillståndet till rättsinnehavarnas verk redovisas åt dem som är berättigade till ersättningar. Därmed är de mottagan tillgångarna inte föreningens tillgångar, utan de tillhör rättsinnehavarna. Därmed har rättsinnehavarna utgående från avtalet fordringsrätt hos sökande på de tillgångar som har inbetalats. För sökandes del är det fråga om en post av genomgångsnatur, som ska redovisas åt rättsinnehavarna. Utgående från det ovan konstaterade och särskilt med beaktande av att det är fråga om tillgångar som tillhör enskilda rättsinnehavare, som har mottagits i en post, är det för den förening som ansöker om utlåtande snarare fråga om en post av skuldkaraktär än av eget kapital-karaktär.

2.5. Slutsatser.  Utgående från den utredning som har presenterats i ansökan och det som har konstaterats i punkt 2.4. uppfattar bokföringsnämnden ärendet så att det inte finns några grunder för bildande av en självtäckande fond eller annan fond som är bunden till ett visst ändamål av den engångsersättning som sökande har fått i sökandes bokslut. Den erhållna ersättningen bör upptas som en skuld till rättsinnehavarna i föreningens bokslut. Den andel av skulden som förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod ska upptas som kortfristiga skulder och de belopp som förfaller senare bland långfristiga skulder.