Nummer

2058

Nyckelord

Bokslutshandlingens tydlighet. Rättvis och tillräcklig bild. Balansräkningsschema. Förändring i eget kapital. Bokföringsprogram.

1. Ansökan

Sökanden (- -) anför bland annat följande:

I Finland finns flera, uppskattningsvis hundratals, om inte tusentals, bostadsaktiebolag som använder ett bokföringssystem där disponentbyrån skriver ut bokslutet när det upprättas. Bokföringssystemet visar posterna som negativa bland balansräkningens passiva (när de egentligen är positiva) och de noteras som negativa även i bolagets officiella balansräkning. Dessa poster noteras också som negativa i noterna, särskilt under punkten för förändringar i eget kapital. Om posterna var de facto negativa, skulle uppgifterna skrivas ut som positiva bland balansräkningens passiva och i noterna.

Detta innebär i praktiken att om det egna kapitalet är positivt, noteras det som negativt i den officiella balansräkningen. Bolagets resultat, som noteras i eget kapital, ser ut att vara positivt när bolaget egentligen har gått med förlust och ser ut att vara negativt när bolaget egentligen har gått med vinst.

Detta beror på det bokföringstekniska genomförandet, där debetposter är positiva och kreditposter är negativa. Denna princip gäller emellertid inte i den officiella resultaträkningen, där intäkterna från kreditposterna noteras som positiva och kostnaderna för debetposterna noteras som negativa i den officiella resultaträkningen.

Jag känner till att bokslut har upprättats på motsvarande sätt i flera år och att revisorerna har godkänt boksluten. Respons om saken har lämnats till programutvecklarna/programleverantörerna, som har svarat att de inte tänker göra några ändringar.

[- -]

Jag anser att den rättvisa bilden av balansräkningens passiva, särskilt i fråga om eget kapital, äventyras när eget kapital ofta noteras som negativt trots att det egentligen är positivt. Enligt min uppfattning har saken särskild betydelse i en situation där eget kapital är negativt och således noteras som positivt i den officiella balansräkningen. Jag anser dessutom att man bör beakta dem som använder boksluten, vilket i huvudsak är privatpersoner som köper aktier i bostadsaktiebolag och finansinstitut som beviljar finansiering. 

Sökanden undrar om det ovan beskrivna noteringssättet emellertid kan anses vara förenligt med god bokföringssed och om det ger en rättvisande bild av bolagets eget kapital och skulder.

2. Bestämmelser samt bokföringsnämndens tidigare ställningstaganden

Bokföringslagen (1336/1997) och 10 kap. i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) innehåller inga uttryckliga bestämmelser om det som begäran om utlåtande gäller. Det finns inte heller några entydiga rättsnormer i 1 kap. 6 § i bokföringsförordningen (1339/1997) eller i de balansräkningsscheman som ingår i bilaga V i statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015).

Å andra sidan medför 3 kap. 1 § 4 mom. i bokföringslagen en skyldighet att upprätta sådana handlingar som ska ingå i bokslutet så att de är ”överskådliga”. Bestämmelsen grundar sig på EU-rätten. Enligt artikel 4.2 i EU:s redovisningsdirektiv (2013/34) ska årsbokslut upprättas på ett överskådligt sätt.

I bokföringsnämndens allmänna anvisning utfärdad den 21 november 2006 finns ett detaljerat balansräkningsschema för resultaträkningen och balansräkningen (bilaga 3). Där anges inte positiva poster med minustecken. Detsamma gäller notering av eget kapital i enlighet med den allmänna anvisningen (punkt 4.4).

3. Bokföringsnämndens ställningstagande

Det finns inga uttryckliga bestämmelser om saken. I bokföringsnämndens allmänna anvisning utfärdad den 21 november 2006 finns inte det sätt att ange balansposter med minustecken som avses i begäran om utlåtande. Avsikten med de allmänna anvisningarna är att beskriva förfaranden enligt god bokföringssed för att etablera dessa som allmän praxis. Den allmänna anvisningen är emellertid inte förpliktande, så det är möjligt att avvika från den, men då ska den bokföringsskyldige själv visa att förfarandet är förenligt med god bokföringssed.

I detta ärende anser bokföringsnämnden emellertid att bokföringslagens krav enligt 3 kap. 1 § 4 mom. att bokslutshandlingarna ska vara överskådliga har stor betydelse. Det faktum att de negativa posterna i bokslutet noteras med plustecken, alltså tvärtemot deras verkliga värde, vilseleder den som läser bokslutet, särskilt vid en bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet. Detta kan bli särskilt framträdande i bostadsbolag där de privatpersoner som är delägare i bolaget inte är förtrogna med informationen i bokslutet i sin övriga verksamhet. Det förfarande som beskrivs i begäran om utlåtande kan således inte vara förenligt med god bokföringssed enligt 1 kap. 3 § i bokföringslagen.

Med beaktande av det som anförts ovan ska det inte ha någon särskild betydelse vilka tekniska egenskaper bokföringsprogrammet har. Dagens textbehandlingsprogram gör det väldigt enkelt att upprätta en officiell version av bokslutet där talen förses med rätt tecken oberoende av bokföringsprogrammet, förutsatt att registreringskedjan förblir intakt. I sista hand är den styrelse för bostadsbolaget och den eventuella disponent som avses i 7 kap. 1 § i lagen om bostadsaktiebolag som ansvarar för bokslutet och för att bokslutet är överskådligt. Detta ansvar förändras alltså inte på grund av eventuella brister i bokföringsprogrammet.

Bokföringsnämnden anser att det är önskvärt att man i ett bokslut som avviker från den anvisning som nämnts ovan lägger till en redogörelse för i vilken mån tecknen för talen ska tolkas som det motsatta, om styrelsen bedömer att den rättvisande bild som avses i 3 kap. 2 § i bokföringslagen annars äventyras.

För tydlighetens skull konstaterar bokföringsnämnden att den inte har behörighet att ta ställning till om enskilda bokföringsprogram uppfyller god bokföringssed.