Nummer

2033

Accis på alkohol. Bokslut. Resultaträkning. Omsättning.

1. Ansökan

Den sökande (– – –) begär utlåtande om behandlingen av accis på alkohol i resultaträkningen.
Den sökande ställer följande frågor:

1. Ska accisen på alkohol bokföras som ett avdrag från försäljningen eller som en rörelsekostnad?
2. Om accisen på alkohol bokförs som en kostnad, var ska den då upptas i resultaträkningen enligt kostnadsslag?

Den sökande ger följande bakgrund till frågorna:

Bland medlemsföretagen i Ekonomiadministrationsförbundet finns företag som tillverkar alkohol och som importerar alkohol. Företagen betalar accis på alkohol i samband med import eller med försäljning av en självtillverkad produkt. Accisen på alkohol bestäms enligt dryckens art, etylalkoholhalt och litermängd.

Vid bokföring av accisen på alkohol används två olika sätt. En del bokföringsskyldiga nettobokför accisen på alkohol som ett avdrag från omsättningen och en del bokföringsskyldiga intäktsför omsättningen i sin helhet och bokför accisen som kostnad.

Bokföringsnämnden har i sitt utlåtande om avfallsskatten Om hur avfallsskatt och andra skatter som inte direkt baserar sig på beloppet av försäljningen skall behandlas i bokföringen 2005/1761 yttrat följande: ”Avfallsskatten liksom också övriga skatter av accisart, vilka inte direkt baserar sig på försäljningens belopp, räknas in i den bokföringsskyldiges omsättning och dras av som övriga rörelsekostnader när skatten betalas. Till den del som nämnda skatt är väsentlig till sitt belopp, bör en not ges om det för att garantera att en riktig och tillräcklig bild ges.”

Eftersom accisen på alkohol inte grundar sig på försäljningens eurobelopp, anser vi att den bör behandlas på det sätt som beskrivs i bokföringsnämndens utlåtande ovan. Bland de bokföringsskyldiga råder det dock också avvikande meningar om saken och därför ber vi om ett specifikt utlåtande om hur accisen på alkohol ska behandlas i bokföringen.

Enligt Finlands bryggeri- och läskedrycksindustris branschöversikt samlade den inhemska bryggeri- och läskedrycksindustrin in 864 mn € i accis på alkoholdrycker år 2018. Då man jämför accisutfallet med branschens totala omsättning på 1 000 mn €, kan man konstatera att behandlingen av accisen på alkohol i bokföringen har en betydande inverkan på den omsättning som den bokföringsskyldige uppvisar. I synnerhet för mindre bokföringsskyldiga inom branschen, såsom småbryggerier, kan den omsättning som uppvisas ha betydelse för bolagets intressentgrupper och detta kan inverka på den bokföringsskyldiges möjligheter att ingå samarbetsavtal och skaffa finansiering. Enligt arbets- och näringsministeriets branschrapport var ca 100 sådana småbryggerier verksamma i Finland år 2018.

2. Utlåtande

2.1. Avgränsning av utlåtandet. Bokföringsnämnden påpekar att den grundar sitt svar enbart på bokföringsrättsliga aspekter. Nämnden tar således inte ställning till skatterättsliga frågor eller skyldigheter enligt andra lagar.

2.2. Bokföringslagens bestämmelser. I 4:1 § i bokföringslagen (1336/1997, ”BFL”) definieras omsättning enligt följande:

I omsättningen ingår intäkterna från försäljning av produkter och tjänster med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

Kraven på den rättvisande bild som krävs i bokslutet (BFL 3:2 §) lyder som följer:
Bokslutet ska ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet.

Om inte iakttagande av de förpliktelser som föreskrivs någon annanstans i denna lag leder till en rättvisande bild enligt 1 mom. ska den bokföringsskyldige med beaktande av 2 a § i noterna uppge de omständigheter som behövs för detta. Uppgifter som enligt denna eller någon annan lag ska uppges i verksamhetsberättelsen behöver dock inte uppges.

Om iakttagande av någon annan bestämmelse i denna lag än 3 § på ett betydande sätt skulle äventyra möjligheterna att ge en rättvisande bild, ska den inte tillämpas. Bestämmelsen i fråga ska specificeras i noterna och dessutom ska en utredning ges om grunderna för att den inte tillämpas och hur detta påverkar verksamhetsresultatet och den ekonomiska ställningen.
Närmare bestämmelser om tillämpningen av 1 mom. på mikroföretag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vidare föreskrivs i 1:9 § i bokföringsförordningen (1339/1997, ”BFF”) följande:

Resultaträkningen och balansräkningen får kompletteras med mellansummor och i dem får tas upp sådana nya poster som till innehållet inte kan hänföras till de benämningar som nämns i resultat- respektive balansräkningsscheman, om detta inte äventyrar en rättvisande bild enligt 3 kap. 2 § i bokföringslagen.

Resultaträkningen och balansräkningen ska upprättas mer detaljerat än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som inverkat på räkenskapsperiodens resultatbildning eller balansräkningsposterna ska kunna klargöras.

Motsvarande bestämmelser om mer detaljerad uppställning finns också i förordningen om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015; 2:5 §).

2.3. Nämndens tidigare avgöranden. Nämnden har i sitt avgörande BFN 1761/2005 behandlat hur avfallsskatt och andra skatter som inte direkt baserar sig på beloppet av försäljningen ska behandlas i bokföringen. Eftersom varken acciserna eller avfallsskatten kunde anses basera sig direkt på beloppet av den skattskyldiges försäljning, utan på de självtillverkade eller importerade nyttigheternas antal, vikt eller volym, slog nämnden som sin ståndpunkt fast att avfallsskatten liksom också övriga skatter av accisart, vilka inte direkt baserar sig på försäljningens belopp, räknas in i den bokföringsskyldiges omsättning och dras av som övriga rörelsekostnader när skatten betalas. Till den del som nämnda skatt är väsentlig till sitt belopp, bör en not ges om det för att garantera att en riktig och tillräcklig bild ges.

2.4. Nuvarande praxis vid behandlingen av accisen på alkohol i resultaträkningen. Såsom konstateras i ansökan behandlar bokföringsskyldiga accisen på alkohol i sina bokslut på olika sätt, huvudsakligen på två sätt: i) accisbeloppet räknas in i omsättningen (”bruttobehandling”), eller ii) accisbeloppet är avdraget från omsättningen (”nettobehandling”).

Enligt nämndens uppfattning iakttar i synnerhet sådana stora bokföringsskyldiga, som i sin medelsanskaffning har vänt sig till allmänheten, vanligen nettobehandling av accisen på alkohol – accisen dras av från försäljningsintäkterna när försäljningsvolymen på resultaträkningens översta rad uppges i pengar. Mindre aktörer iakttar däremot mer allmänt bruttobehandling.

För att förenhetliga bokslutsinformationen ger nämnden nedanstående ställningstagande.

2.5. Bokföringsnämndens ställningstagande.

2.5.1. Omsättningen, som beskriver penningvärdet av den bokföringsskyldiges försäljningsvolym, är en av de mest centrala beräkningsposterna, i och med att den upplyser resultaträkningens läsare om verksamhetens allmänna utveckling, då posten jämförs med föregående års motsvarande post. På detta sätt beskrivs just den verksamhet som den bokföringsskyldige genom sin egen verksamhet har åstadkommit på en konkurrensutsatt marknad. Därför uppges vanligen denna post med genomgångsposter avdragna, såsom mervärdesskatt och andra överföringar till skattetagaren. På motsvarande sätt dras bl.a. rabatter av, så att posten så riktigt som möjligt ska ange den försäljningsvolym den bokföringsskyldige själv tjänat in.

2.5.2. Om poster som kan karakteriseras som genomgångsposter, såsom exempelvis accis på alkohol, inkluderas i den benämning som beskriver verksamhetens omfattning, grundar sig inte verksamhetens volym till alla delar på den bokföringsskyldiges egna åtgärder. Exempelvis då skattesatsen förändras jämfört med året innan kan man inte få en riktig bild av volymutvecklingen genom att granska endast den alkoholaccispliktiga försäljningen. Det kan hända att volymen minskat, men att omsättningen till följd av den höjda skattesatsen ökat.

2.5.3. Med tanke på jämförbarheten mellan företagen inom samma bransch vore det önskvärt att värderingen grundas på en och samma storhet, som är enhetligt definierad och beräknad. Då nivån på accisen på alkohol är nationellt fastställd, leder bruttobehandlingen ofrånkomligen till att det inte är möjligt att jämföra omfattningen av likartad verksamhet som bedrivs i olika länder. Detta framhävs exempelvis vid upprättandet av koncernbokslut för en sådan företagshelhet som utöver alkoholaccispliktig näringsverksamhet i Finland har motsvarande verksamhet i andra länder. Också jämförelsen mellan inhemska aktörer försvåras i praktiken, om olika sätt att behandla accisen på alkohol i resultaträkningen tillämpas.

2.5.4. Bokföringsnämnden har lagt märke till att bokföringspraxis, särskilt bland stora företag som tillverkar och importerar alkohol, har utformats så att som omsättning för ett sådant företag och dess koncern uppges en storhet från vilken beloppet av accisen på alkohol dragits av. Nämnden rekommenderar att denna praxis inom branschen antas som allmänt tillämpligt förfarande, eftersom accisen på alkohol för den bokföringsskyldige som uppbär accisen närmast utgör en överföring från denne till skattetagaren. För att omsättningen ska beskriva den försäljningsvolym som den bokföringsskyldige själv åstadkommit på ett jämförbart sätt är det motiverat att behandla försäljningsintäkter som ska tas upp i omsättningen netto, med beloppet av accisen på alkohol avdragen från bruttoförsäljningen.

Med detta förfarande är behandlingen av sådana indirekta skatteposter, som har karaktär av genomgångsposter som samlas in för skattetagarens räkning, enhetlig med bland annat behandlingen av den bilskatt som tillämpas på företag som importerar nya bilar (BFN 1834/2009).

2.5.5. Med stöd av vad som anförts ovan anser bokföringsnämnden nettoprincipen vara ett förfarande förenligt med god bokföringssed vid behandling av accisen på alkohol i resultaträkningen. Nämnden anser det också viktigt att beloppet av den accis på alkohol som uppburits för skattetagarens räkning framgår av bokslutet, om beloppet ska anses väsentligt. Beloppet av accisen på alkohol kan uppges antingen i en not eller i resultaträkningen genom att ovanför benämningen Omsättning tilläggs raderna Bruttointäkter (rättad med mervärdesskatt, rabatter och andra rättelseposter) och dess avdragspost Punktskatter, varvid skillnaden utgör Omsättning.

2.5.6. Om beloppet av den accis på alkohol som uppbärs är väsentligt i den bokföringsskyldiges verksamhet, förfars på det sätt som beskrivs i punkterna 2.5.4 och 2.5.5 med uppgivande av omsättningen netto, varvid accisen på alkohol inte behandlas som kostnad i resultaträkningen.

2.5.7. En bokföringsskyldig som uppbär accis på alkohol till ett belopp som är mindre än väsentligt kan i fråga om accisen på alkohol enligt eget val även tillämpa bruttobehandling, varvid accisen på alkohol inkluderas i omsättningen och dras av som övrig rörelsekostnad i resultaträkningen.

2.5.8. Det förfarande som den bokföringsskyldige tillämpar vid behandlingen av accisen på alkohol beskrivs i principerna för upprättande av bokslutet.

2.5.9. I resultaträkningsbehandlingen hos en bokföringsskyldig som uppbär accis på alkohol till ett belopp som ska anses väsentligt tillämpas hädanefter de principer som framgår av detta utlåtande i stället för det tidigare utlåtandet BFN 1761/2005.