Om bokföringsskyldigheten och bokslutet i fråga om ett företag som avförts ur handelsregistret
Nummer
2080
Företag som avförts ur handelsregistret. Bokföringsskyldighet.
1. Ansökan
Sökanden (--, nedan ”sökanden”) begär ett utlåtande om bokföringsskyldigheten för ett företag som avförts ur handelsregistret och om hur avregistreringen ska beaktas i bokslutet.
Som bakgrund för sin begäran framför sökanden följande:
Patent- och registerstyrelsen (PRS) har ur handelsregistret avfört aktiebolag och andra anmälningsskyldiga bland annat på grund av att bokslutsuppgifter och uppgifter om förmånstagare saknats.
Den nuvarande lagstiftningen har lett till situationer där företag som avförts ur registret på grund av att lagstadgade uppgifter inte lämnats inte har kunnat återinföras i registret, även om företagen endast på grund av oavsiktlig verksamhet har underlåtit att lämna uppgifterna.
För närvarande bereds en lagändring som ger företag som har rättat till försummelsen möjlighet att på ansökan återinföras i handelsregistret. Den nya lagstiftningen ska tillämpas på företag som har avförts ur handelsregistret från ingången av 2023. Det blir möjligt att ansöka om återinförande när den nya lagstiftningen har trätt i kraft.
Efter räkenskapsperiodens utgång och innan bokslutet har godkänts kan ett företag ha ansökt om att återinföras i registret, men ansökan har inte behandlats, eller så har företaget ännu inte lämnat in en ansökan om att återinföras i registret. Ett företag kan vid tidpunkten för bokslutet även vara avfört ur registret utan att ha för avsikt att ansöka om att återinföras.
2. Bestämmelser
Bokföringsnämnden avgränsar sitt utlåtande till att omfatta inhemska aktiebolag, andelslag, öppna bolag och kommanditbolag.
2.1 Juridiska personers bokföringsskyldighet
I 1 kap. 1 § 1–3 mom. i bokföringslagen (1336/1997) anges följande: ”Bokföringsskyldiga är utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag
1) öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag, föreningar, stiftelser och andra privaträttsliga juridiska personer, och
2) …
Om det för att en juridisk person enligt 1 mom. 1 punkten ska ha rättsförmåga krävs att denna är införd i handelsregistret eller något annat register, är den juridiska personen bokföringsskyldig också för sin verksamhet före registreringen.
Bokföringsskyldig är också konkursboet för en juridisk person enligt 1 mom. 1 punkten, om konkursboet fortsätter den juridiska personens verksamhet.”
2.2 Bestämmelser om uppkomsten av juridiska personer
För vissa juridiska personer har en offentlig myndighets registeranteckning en så kallad konstitutiv verkan. Detta innebär att en juridisk person uppkommer först när den förts in i ett register. En juridisk person som har förts in i registret har rättsförmåga, vilket innebär att den kan inneha rättigheter och åläggas skyldigheter, och rättshandlingsförmåga, vilket innebär att den juridiska personen kan ingå avtal och vidta andra rättsliga åtgärder och dessutom kära och svara inför domstol.
Sådana juridiska personer är bland annat
* aktiebolag – aktiebolagslagen (ABL, 624/2006)
ABL 2:10.1: ”Före registreringen kan bolaget inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter och inte heller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet.”
ABL 2:9.1, första meningen: ”Bolaget uppkommer genom registreringen.”
* andelslag – lagen om andelslag (LAL, 421/2013)
LAL 2:10.1: ”Före registreringen kan andelslaget inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter och inte heller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet.”
LAL 2:9.1, första meningen: ”Andelslaget uppkommer genom registreringen.”
* Öppna bolag och kommanditbolag – lagen om öppna bolag och kommanditbolag (ÖKL, 389/1988)
ÖKL 1:3a.1: ”Före registreringen kan ett bolag inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter och inte heller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet.”
ÖKL 1:2, första meningen: ”Ett öppet bolag och ett kommanditbolag uppkommer genom registrering.”
I praktiken bedrivs till exempel affärsverksamhet för ett aktiebolag som är under bildande redan innan det har registrerats. Efter registreringen överförs ansvaret för affärerna på bolaget under vissa förutsättningar.
2.3 Rättsverkningar av avregistrering
Avregistrering på en myndighets initiativ leder inte till upplösning av företaget, utan en förutsättning för upplösning är ett likvidationsförfarande och en slutredovisning som leder till upplösning. Ett undantag utgörs av 29 § i handelsregisterlagen där det föreskrivs om avregistrering av ett företag eller en sammanslutning på grund av att företaget eller sammanslutningen har upphört med sin verksamhet.
Efter avregistreringen kan företaget inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. De som efter avregistreringen har beslutat om och företagit rättshandlingar på bolagets vägnar är solidariskt ansvariga för dessa. Företrädarna kan dock vidta åtgärder för inledande av likvidation eller ansöka om att bolaget försätts i konkurs.
Enligt 20 kap. 22 § 2 mom. i aktiebolagslagen kan företrädarna för ett avregistrerat bolag vidta åtgärder som är nödvändiga för betalning av bolagets skulder eller för bevarande av värdet av bolagets egendom. I bolagets bokföring ska vid behov antecknas åtgärder som har vidtagits för bolagets räkning. Motsvarande bestämmelser finns även om andelslag (LAL 23:22.2).
Återregistrering av avregistrerat bolag
Avregistrering leder inte till förlust av statusen som juridisk person, varför en sådan juridisk person inte som sådan kan bildas på nytt. Statusen som juridisk person uppkom när den anmälningsskyldige registrerades. Det är fråga om en oregistrerad juridisk person, och bestämmelser om återregistrering av en sådan finns inte. Statusen som juridisk person för en avregistrerad anmälningsskyldig upphör genom likvidationsförfarande och upplösning. Om en avregistrerad anmälningsskyldig bildas på nytt, bildas i själva verket en ny juridisk person.
2.4 Principen om fortsatt verksamhet
Enligt 3 kap. 3 § 3 mom. 1 punkten i bokföringslagen hör principen om att den bokföringsskyldige ska förutsättas fortsätta sin verksamhet till de principer som ska följas när bokslutet upprättas.
3. Motivering till utlåtandet
Aktiebolag, andelslag, öppna bolag och kommanditbolag uppkommer genom registrering och är bokföringsskyldiga enligt 1 kap. 1 § 1–3 mom. i bokföringslagen. Avregistrering leder inte till förlust av statusen som juridisk person. Statusen som juridisk person uppkom när den anmälningsskyldige registrerades. Ett avregistrerat företag är en oregistrerad juridisk person, för vars räkning företrädarna kan vidta åtgärder. Ett avregistrerat företag är således fortfarande bokföringsskyldigt.
4. Bokföringsnämndens utlåtande
Ett avregistrerat inhemskt aktiebolag, andelslag, öppet bolag och kommanditbolag är bokföringsskyldigt om det fortsätter sin verksamhet.
Antagandet om att bolaget fortsätter sin verksamhet enligt 3 kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen och dess inverkan på upprättandet av bokslut ska bedömas från fall till fall.
Nämnden anser att det är lämpligt att i noterna till bokslutet inkludera en redogörelse för avregistreringen och för en eventuell ansökan om återregistrering.
För tydlighetens skull konstaterar nämnden att detta utlåtande är begränsat till bokföringsrätten i enlighet med bokföringsnämndens befogenheter. Nämndens befogenheter omfattar inte frågor som gäller bland annat bolagsrätten och associationsrätten.