Om nedskrivning av kundfordringar
Nummer
2072
Kundfordran. Nedskrivning. Krefitförlust. Enkel bokföring. Bokföring enligt kontantprincipen.
1. Ansökan
Sökanden (- -) begär ett utlåtande om nedskrivning av kundfordringar i en situation där den bokföringsskyldige tillämpar enkel bokföring enligt kontantprincipen utan balansräkning.
Som grund för sin begäran framför sökanden följande:
- Enligt den allmänna anvisningen kan kundfordringar bokföras som kreditförlust när det är sannolikt att ingen betalning kommer att inflyta för fordran, men bokföringen grundar sig på till exempel gäldenärens konkurs, ansökan om saneringsförfarande, resultatlös indrivning och därmed sammanhängande uppgift om gäldenärens insolvens eller det att gäldenärens adress har blivit okänd.
- För att en kundfordran ska kunna bokföras som kreditförlust krävs det enligt våra utredningar dock alltid att indrivningsåtgärder vidtas.
- Hur ska man följaktligen göra i en situation där den bokföringsskyldige inte vill lämna en faktura till indrivning, varvid det inte uppstår någon grund för kreditförlust eller någon krediförlustuppmaning?
- Är det möjligt att vid bokföring enligt kontantprincipen skriva ned en kundfordran utan att det påverkar resultatet/skatten, på så sätt att behandlingen endast är en bokföringsmässig åtgärd, eller förutsätter även en nedskrivning alltid indrivningsåtgärder och att fordringen bokförs som kreditförlust?
- Om så är fallet, hur ska en kundfordran avskrivas ur bokföring enligt kontantprincipen, när man kan anta att fordran inte längre kommer att betalas, men grunderna för att bokföra den som kreditförlust saknas?
2. Bestämmelser och tidigare utlåtanden
2.1 Enkel bokföring. Med enkel bokföring avses sådan systematisk bokföring av utgifter och inkomster där man endast antecknar utgifterna, den penninganvändning som orsakas av räntor och skatter samt inkomsterna.
Enligt 1:1a.2 § i bokföringslagen (1336/1997, BokfL) får yrkesutövare och rörelseidkare ha enkel bokföring om högst en av följande förutsättningar har uppfyllts under både den avslutade och den föregående räkenskapsperioden: 1) balansomslutningen överskrider 100 000 euro, 2) omsättningen eller motsvarande intäkter överstiger 200 000 euro, eller 3) det genomsnittliga antalet anställda överstiger tre personer. Den enkla bokföringen gäller såväl bokföringen under räkenskapsperioden som det bokslut som ska upprättas för räkenskapsperioden.
2.2 Bokföring enligt kontantprincipen. När det gäller tillämpning av kontantprincipen förutsätter 2:3.2 § i BokfL att leverantörsskulderna och kundfordringarna ska kunna klarläggas fortlöpande under räkenskapsperioden om utgifter och inkomster bokförs enligt kontantprincipen. När bokslutet upprättas ska dessutom noteringar enligt kontantprincipen rättas enligt prestationsprincipen (BokfL 3:3.1 § 6 punkten). Från denna prestationsprincip, som i regel ska tillämpas på bokslut, får endast en sådan förening eller stiftelse avvika som är av mikrostorlek enligt 1:4 b § i BokfL, förutsatt att företaget eller stiftelsen i fråga inte är moderföretag i en koncern för vilken det ska upprättas koncernbokslut (BokfL 3:4.2 §, första meningen).
2.3 Värdering av kundfordringar. I 5:2 § 1 punkten i BokfL anges följande: ”I balansräkningen upptas - - fordringar till nominellt belopp, likväl högst till det sannolika värdet”. Vid värderingen ska man tillämpa principen att ”försiktighet ska iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat” enligt 3:3.1 § 4 punkten i BokfL. Varje fordran ska värderas separat.
I det tidigare utlåtandet KILA 1827/2008 (punkt 2.2.1) anges följande:
”Om den fordran som har upptagits i balansräkningen är så osäker att det inte är sannolikt att en prestation kommer att inflyta för den ska den avdras som kostnad i resultaträkningen. Om man å andra sidan anser det vara sannolikt att en betalning för fordran kommer att inflyta, men den anses omfatta en sådan risk som väsentligt påverkar den bokföringsskyldiges verksamhet ska en redogörelse för risken göras i noterna för att bokslutet ska ge en sådan riktig och tillräcklig bild av den bokföringsskyldiges resultat och ekonomiska ställning som avses i BokfL 3:2.1 §."
3. Nämndens utlåtande
Värderingen av kundfordringar påverkas inte i sig av att den bokföringsskyldige tillämpar enkel bokföring och/eller bokföring enligt kontantprincipen. Enligt punkt 2.2 ovan ska noteringar enligt kontantprincipen i resultaträkningen rättas enligt prestationsprincipen när bokslutet upprättas. Dessutom innebär 5:2 § 1 punkten i BokfL en skyldighet att värdera fordringar till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, om förutsättningarna för nedskrivning uppfylls. Denna skyldighet kan inte lämnas obeaktad med stöd av kontantprincipen eller på grund av enkel bokföring som inte omfattar balansräkning.
Bokföringsnämnden rekommenderar att fordringar upptas till bruttobelopp. Dels upptas den ursprungliga försäljningen i resultaträkningen till sitt fulla belopp enligt prestationsprincipen, dels hänförs en realiserad eller sannolik kreditförlust till detta belopp och upptas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod under vilken den aktuella kundfordran eller en del av den konstateras vara utan värde.
Nedskrivningsbeloppet ska upptas i resultaträkningen för räkenskapsperioden oberoende av om indrivningsåtgärder som avser fordran har vidtagits eller inte.
Det sätt på vilket en nedskrivning enligt 5:2.1 § 1 punkten i BokfL behandlas i beskattningen av den bokföringsskyldige omfattas av skattelagstiftningen, och på det området saknar bokföringsnämnden befogenheter.