Om registrering av aktieemissioner mot ve-derlag i fonden för inbetalt fritt eget kapital
Nummer
2059
Fonden för inbetalt fritt eget kapital. FFEK-fonden. FFEK. Eget kapital. Fritt eget kapital. Bundet eget kapital. Utdelningsbara medel. Analys över utdelningsbart fritt eget kapital. Borgenärsskydd. Aktiebolags kapitalsystem.
1. Ansökan
Den sökande (- -) begär ett utlåtande om hur aktieemissioner ska bokföras i sådana situationer där man har beslutat att registrera en teckning av aktieemissioner mot vederlag i fonden för inbetalt fritt eget kapital.
Den sökande hänvisar till de allmänna anvisningarna av den 21 november 2006 om presentation av resultat- och balansräkning, där det anges att höjningar av aktiekapital som inte (ännu) tecknats i handelsregistret ska presenteras bland passiva i balansräkningen under ”Höjning av aktiekapital”. Först efter att höjningen har tecknats i handelsregistret är höjningen bokföringsmogen och kan överföras från Höjning av aktiekapital till posten ”Aktiekapital” i balansräkningen.
Sökanden frågar:
1) är det som beskrivs ovan tillämpligt även i situationer där man har beslutat att ta upp en riktad emission i FFEK-fonden i stället för som en höjning av aktiekapitalet?
2) Om svaret på frågan 1) är nekande, vilken händelse avgör om registreringen är bokföringsmogen och kan göras i FFEK-fonden: bolagets emissionsbeslut eller tidpunkten för teckningen?
Den sökande anser att ärendet har betydelse i synnerhet i de situationer där emissionens olika skeden sträcker sig över olika räkenskapsperioder.
2. Bestämmelser och förarbeten till lagen
2.1. Bestämmelser i aktiebolagslagen
2.1.1. Enligt 8:2 § i aktiebolagslagen (624/2006, ABL) ska ”i fonden för inbetalt fritt eget kapital [skall] tas upp
- . . . den del av aktiernas teckningspris som enligt avtalet om bolagsbildning eller emissionsbeslutet inte skall tas upp i aktiekapitalet och som enligt bokföringslagen inte skall tas upp som en post under främmande kapital,
- . . . samt en sådan annan investering av eget kapital som inte tas upp i någon annan fond.
- . . . också det belopp med vilket aktiekapitalet minskas och som inte används till täckning av förlust eller utbetalning av medel."
2.1.2. Lagrummets motiveringar ger inte något direkt svar på sökandens fråga. I motiveringarna anges dock följande som komplettering till formuleringen av bestämmelsen (regeringens proposition 109/2005 rd, s 95):
- ”En optionsrätts eventuella teckningspris skall avsättas till fonden för inbetalt fritt eget kapital om inte något annat beslutas.”
- ”Bokföringsbestämmelserna avgör om till fonden skall avsättas också kapitalökning som tillfallit bolaget genom företagsarrangemang och som inte tas upp i aktiekapitalet och eller kan anses öka vinstmedlen. Bolagsrättsligt finns inget hinder för detta.”
- ”I bestämmelsen beaktas också möjligheten att teckningspriset tas upp i det främmande kapitalet. Av IFRS-standarderna följer eventuellt att betalningen för t.ex. aktier med inlösningsvillkor bokföringsmässigt betraktas som främmande kapital.”
2.1.3. FFEK-fonden räknas som fritt eget kapital. Följande framgår av 8:1.1 § i ABL: ”Aktiekapitalet samt uppskrivningsfonden, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden, vilka avses i bokföringslagen, hänförs till det bundna egna kapitalet. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och föregående räkenskapsperioders vinst hänförs till det fria egna kapitalet.”
2.1.4. Eftersom FFEK-investeringar hör till det fria egna kapitalet omfattas de inte av bestämmelserna i 11 kap. i ABL om förfarandena för ökning av aktiekapitalet som är avsedda att skydda borgenärer. Det konstateras även i motiveringarna till lagen (regeringens proposition 109/2005 rd, s. 120):
- ”Den punkt och det kapitel som det här är frågan om gäller inte investeringar i fritt eget kapital. Sådana tillåtna investeringar skall enligt förslagets 8 kap. 2 § tas upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital.”
- ”Bestämmelserna om inbetalning av aktiekapital kan emellertid inte kringgås på så sätt att en skenbar investering först görs i det fria egna kapitalet och därefter en fondförhöjning. Om en ökning av aktiekapitalet har förutsatts redan då investeringen gjordes är det fråga om en sådan aktiekapitalinvestering som avses i punkten.”
2.1.5. Det är inte möjligt att dela poster som hör till aktiekapitalet och det övriga bundna kapitalet utan borgenärernas samtycke. Däremot kan FFEK-fondens belopp – till den del det inte omfattar ackumulerade förluster – delas. I 13:5 § i ABL anges det att om inte något annat följer av bolagets solvens, ”får bolaget betala ut fritt eget kapital från vilket det har dragits av belopp som enligt bolagsordningen inte får betalas ut samt belopp som i form av utvecklingsutgifter har tagits upp i balansräkningen i enlighet med bokföringslagen.” Med andra ord hör FFEK-fonden till utdelningsbara medel på samma sätt som balanserade vinstmedel.
2.1.6. I det aktiebolagsrättsliga skyddssystemet för borgenärer ges aktiekapitalet relevans på det beskrivna sättet. Det framhävs för sin del av att svaga påståenden om att höjningen eventuellt är ogiltig i och med teckningen kan kringgås (regeringens proposition 109/2005 rd s. 50): ”- - registreringen av ett bolag också korrigerar s.k. svaga ogiltighetsgrunder i samband med aktieteckningen. En aktieägare kan med andra ord inte som grund för befrielse från en teckning åberopa svaga ogiltighetsgrunder efter att bolaget har registrerats.” Som svaga ogiltighetsgrunder betraktas enligt 15 § 1 mom. i lagen om skuldebrev (622/1947) bland annat tvång som är lindrigare än grovt (29 § i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 228/1929), svikligt förledande (30 § i 228/1929), ocker (31 § i 228/1929), felaktig viljeförklaring (32 § 1 mom. i 228/1929), förmedlingsfel (32 § 2 mom. i 228/1929) omständigheter som strider mot tro och heder (33 § i 228/1929).
2.1.7. Av det som konstateras i punkt 2.1.6 följer att borgenären av beteckningen Aktiekapital i balansräkningen har möjlighet att sluta sig till att aktieteckningarna – och det belopp som motsvarar dem – inte belastas av risken för eventuell ogiltighet på svaga grunder. När registreringen skett kan tecknaren för att åstadkomma ogiltighet endast åberopa en grund som betraktas som stark, till exempel att teckningen har gjorts under grovt tvång (28 § 1 mom. i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område): ”Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara för liv eller hälsa, icke gällande mot den tvungne”).
2.1.8. En investering i aktiekapital som gjorts före en registrering belastas på ovannämnda sätt ur borgenärens synvinkel av risken för eventuell svag ogiltighet. Eftersom de medel som tillfallit bolaget genom en investering i aktiekapital i enlighet med prestationsgrunden dock måste tas upp i bolagets balansräkning redan före registreringen, får bolagets borgenärer information om risken för eventuell svag ogiltighet genom att de presenteras under posten ”Höjning av aktiekapital” i stället för under ”Aktiekapital”.
2.1.9. Beständigheten hos investeringar i FFEK-fonder som hör till det fria egna kapitalet skyddas inte på samma sätt mot svaga ogiltighetspåståenden som aktiekapital med tanke på bolagets borgenärer.
2.2. Bokföringsrättsliga bestämmelser
I bokföringslagen finns inga bestämmelser om FFEK-fonder. Man måste dock informera om förändringar i det egna kapitalet i enlighet med 1:1.5 § i statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015): ”Om det inte framgår av noterna eller av bokslutet i övrigt ska i samband med underskrifterna - - informeras om förändringar i det egna kapitalet - -.” I balansräkningsschemat enligt 1 § 6 mom. i bokföringsförordningen för bokföringsskyldiga som är större än små företag (1339/1997) krävs uppgifter om beloppet av fonden för inbetalt fritt eget kapital i slutet av räkenskapsperioden (punkt: Passiva, A:IV.1).
3. Nämndens ställningstagande
3.1. Bokföringsnämnden anser att det i ärendet är relevant huruvida FFEK-investeringen ingår i ett emissionsbeslut eller om den görs som en separat åtgärd.
3.2. FFEK-investering som en separat åtgärd (dvs. inte som del av ett emissionsbeslut). Med tanke på det aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddet är det bokföringsnämndens uppfattning att det inte går att dela ut mer från FFEK-fonden än vad som tagits upp i FFEK-fonden i form av medel som tillfallit bolaget som FFEK-investeringar. Därför anser bokföringsnämnden att det är motiverat att en FFEK-investering som genomförts som en separat åtgärd beaktas som en post för det fria egna kapitalet i det bokslut som ligger till grund för utdelningen av medel endast under villkor att de medel som är avsedda för FFEK-investeringen har tillfallit bolaget innan bokslutet undertecknats på det sätt som avses i 3:7.1 § i BokfL.
3.3. FFEK-investering som en del av ett aktieemissionsbeslut. Utgångspunkten är att aktiekapitalet höjs med teckningspriset för nya avgiftsbelagda aktier. I aktieemissionsbeslutet kan bolaget dock anvisa betalningen helt eller delvis till FFEK-fonden. Således är ett beslut om andelen av beloppet som ska investeras i FFEK-fonden en del av aktieemissionsbeslutet.
3.4. Den som gör en teckning enligt aktieemissionsbeslutet blir genom sin teckning bunden av aktieemissionsbeslutets villkor som helhet, även de punkter i villkoren som gäller FFEK-investeringen. Teckningsförbindelsen är ett dokument som bekräftar aktieteckningen och dess villkor och som förbinder både tecknaren och bolaget. Om tecknaren överför sin rätt enligt teckningen till en tredje part är även den som mottar överföringen bunden av teckningsförbindelsens villkor som helhet, inklusive villkoren om FFEK-investeringen.
3.5. Eftersom ett aktieemissionsbeslut på det sätt som beskrivs i punkt 3.4 är en helhet som binder både bolaget och tecknaren anser bokföringsnämnden att även det belopp som anvisats som FFEK-investering i aktieemissionsbeslutet får tas upp på kontot för aktieemissioner ( kontot ”Höjning av Aktiekapital”) innan hela avgiften enligt aktieemissionsbeslutet har betalats till bolaget och höjningen av aktiekapitalet har antecknats i handelsregistret. Efter registeranteckningen överförs FFEK-investeringens andel från aktieemissionskontot till FFEK-fonden och den andel som motsvarar höjningen av aktiekapitalet till kontot ”Aktiekapital”.
3.6. Som ett alternativ till förfarandet i punkt 3.5 konstaterar bokföringsnämnden att det inte heller i fråga om en FFEK-investering som genomförs som en del av ett aktieemissionsbeslut finns hinder för att förfara som i punkt 3.2 genom att i huvudbokföringen föra in affärshändelsen enligt bolagsstämmans eller styrelsens emissionsbeslut genom gottskrivning på kontot för inbetalt fritt eget kapital och debitering från kontot för fordringar samt, när betalningen skett, genom debitering från likviditetskontot och gottskrivning på fordringskontot.
3.7. Noter. Nämnden anser att det är förenligt med god bokföringssed i 1:3 § i BokfL att framställa noter av det belopp för FFEK-investeringen som inte har betalats vid tidpunkten för bokslutet.
Noterna kan uppges i samband med analysen av det fria egna kapitalet i enlighet med följande exempel:
Analys över det utdelbara fria egna kapital som avses i 13:5 § i ABL
- Fonden för inbetalat fritt eget kapital 175 000,00
- Överskott från tidigare räkenskapsperioder 200 000,00
- Räkenskapsperiodens vinst 426 156,85
- Eget fritt kapital sammanlagt 31.12 801 156,85
- Icke-utdelningsbar andel från FFEK-fonden 50 000,00 (*)
- Aktiverade utvecklingsutgifter 56 100,00
- Utdelningsbart eget kapital sammanlagt 695 056,85
(*) Bolaget har i enlighet med aktieemissionsbeslutet under räkenskapsperioden ackumulerat eget kapital till ett sammanlagt belopp om 175 000 euro vilket i sin helhet har antecknats i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Den obetalda andelen (50 000 euro) av den tecknade emissionen vid tidpunkten för undertecknandet har tagits upp i balansräkningen under fordringar och avdragits från de utdelningsbara medlen.