Om upptagande av upphovsrättsersättningar i en upphovsrättsorganisations bokslut

Utgivningsdatum 26.9.2023 15.43 | Publicerad på svenska 5.10.2023 kl. 16.00
Pressmeddelande 2050

Nummer

2050

Upphovsrättsersättning. Upphovsrättsorganisationen. Ordinarie verksamhet Intäkter som hänför sig till ordinarie verksamhet.

1. Ansökan

Sökanden (- - -) begär ett utlåtande om upptagande av upphovsrättsersättningar i upp-hovsrättsorganisationens resultaträkning. 

Sökanden beskriver de bakomliggande frågorna på följande sätt. 

Sökanden är en upphovsrättsorganisation för inspelad musik. Sökanden representerar bland annat musiker, solister, dirigenter och musikproducenter. Sökanden samlar in upphovsrättsersättningar och beviljar licenser för användning av musik enligt lagen. Sökandens verksamhet grundar sig på så kallade närstående rättigheter i fråga om ljudupptagningar om vilka föreskrivs i upphovsrättslagen. 

Sökandens rätt att ta ut, förvara och dela ut ersättningar grundar sig på kundavtal med rättsinnehavare av ljudupptagningar som ger sökanden rätt att förvalta vissa former av användning av ljudupptagningar samt på bestämmelserna i upphovsrättslagen. Undervisnings- och kulturministeriet har med stöd av lagen godkänt sökanden som en organisation som kasserar in ersättningar för användningen av ljudupptagningar och redovisar dem för utövande konstnärer och producenter av ljudupptagningar samt kasserar in de ersättningar som enligt upphovsrättslagen ska betalas för användningen av musikupptagning med visuella element och redovisar dem till utövande konstnärer av musikaliska verk. På grundval av kundavtal kan sökanden också licensera vissa former av användning av ljudupptagningar för de rättsinnehavares räkning som sökanden företräder.

Sökanden har ingått representationsavtal med utländska organisationer. Med stöd av avtalen förmedlar sökanden de ersättningar för användningen av ljudupptagningar som sökanden samlat in till utlandet och tar emot ersättningar från utlandet. Sökandens verksamhet regleras av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Sökanden redovisar upphovsrättsersättningarna som en skuld, varvid de redovisas direkt som skuld i balansräkningen och inte som intäkter i bokslutet.

Den sökande frågar:

Är det god bokföringssed att redovisa influtna ersättningar till rättsinnehavarna direkt i balansräkningen som en ökning av det kortfristiga främmande kapitalet, eller ska de influtna upphovsrättsersättningarna i föreningens resultaträkning behandlas som en intäkt för vilken de ersättningar som ska redovisas till rättsinnehavarna skulle bokföras till exempel som en bokslutsöverföring i form av en ökning av främmande kapital i balansräkningen? 

2. Utlåtande

2.1. Avgrisning av utlåndet

Bokföringsnämnden konstaterar att svaret grundar sig uteslutande på bokföringsrättsliga aspekter. Nämnden tar således inte ställning till frågor som gäller skatterätt eller till skyldigheter enligt andra lagar.

2.2. Bokföringsrättsliga bestämmelser

Bestämmelsen om omsättning i bokföringslagen (1336/1997, BokFL) lyder (BokFL 4:1 §):

I omsättningen ingår intäkterna från försäljning av produkter och tjänster med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

3 § i 2 kap. i statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015, nedan SMF) lyder: 

Trots vad som föreskrivs i 1 och 2 § ska ett småföretag som är en ideell sammanslutning eller stiftelse upprätta sin resultaträkning enligt förenings- och stiftelseschemat i denna förordnings bilaga IV.

Med ordinarie verksamhet enligt förenings- och stiftelseschemat avses verksamhet för uppnående av det syfte som nämns i stadgarna eller i bolagsordningen.

De intäkter och kostnader i varje grupp som avses i bilaga IV och hänför sig till ordinarie verksamhet, tillförda medel samt investerings- och finan-sieringsverksamhet får specificeras i en not i stället för i resultaträkningen. Om det behövs för att ge en rättvisande bild ska intäkterna av och kostnaderna för den ordinarie verksamheten dessutom i resultaträkningen eller i en not specificeras enligt verksamhetsområde. I fråga om rörelsen behöver i resultaträkningen enligt bilaga IV inte anges annat än de sammanlagda beloppen av intäkter och kostnader, förutsatt att en särskild resultaträkning över rörelsen tas upp i noterna.

Om det behövs för att ge en rättvisande bild får ideella sammanslutningar och stiftelser upprätta sin resultaträkning enligt fastighetsschemat i bilaga III, då verksamheten huvudsakligen består av fastighetsförvaltning. Då ska i noterna specificeras intäkter och kostnader som hänför sig till följande grupper:

1) ordinarie verksamhet,
2) tillförda medel,
3) investerings- och finansieringsverksamhet, samt
4) allmänna understöd.

Trots vad som föreskrivs ovan i denna paragraf får ideella sammanslutningar och stiftelser upprätta sin resultaträkning enligt kostnadsslag som i bilaga I eller enligt funktion i bilaga II §, förutsatt att noterna innehåller de uppgifter som förutsätts ovan i 4 mom.

2.3. Tidigare avgöranden av nämnden

Nämnden har i flera tidigare avgöranden behandlat frågan om upptagande av poster i omsättning (bl.a. BFN 2028/2022, BFN 2018/2021, BFN 1990/2018, BFN 1819/2008, BFN 1442/1996, BFN 1573/1999 och BFN 1320/1995). 

2.3.1. I utlåtandena BFN 2028/2022 och BFN 2018/2021 behandlas poster upptas i omsättningen för en bokföringsskyldig som tillhandahåller faktureringstjänster. I den situation som beskrivs i utlåtandet BFN 2018/2021 hade sökanden ingen kontroll över sina kundföretags serviceproduktion. Nämnden ansåg att sökanden agerat som ombud för sina kundföretag i förhållande till tredje parter (dvs. slutkunderna). Sökanden behandlade betalningar från slutkunderna som tillhörde kundföretagen som kundmedel, vilket bidrog till nämndens uppfattning om att de fakturor till slutkunderna som låg till grund för betalningarna inte beskrev sökandens egna prestationer, utan kundföretagens prestationer. Exempelvis vid insolvens skulle medel som tillhör sökandens kunder inte räknas in i sökandens egna tillgångar utan separeras från dem. Att sökanden för kundföretagens räkning fakturerar slutkunderna för de prestationer som kundföretagen har levererat – utan att sökanden i egenskap av leverantör skulle ansvara för prestationen gentemot slutkunderna – utgjorde enligt nämndens uppfattning inte inkomst från sökandens egen tjänsteförsäljning. Därför skulle fakturorna inte heller tas upp som intäkter i sökandens egen resultaträkning. Sökandens kundföretag, inte sökanden, ansvarade för och levererade tjänsterna till slutkunderna. I sökandens omsättning upptas endast intäkterna från försäljningen av sökandens egna tjänster. 

I utlåtandet 2028/2022 behandlades bildandet av ett faktureringstjänstföretags om-sättning i en situation där kunden var en privatperson. Nämnden konstaterade att i den omsättning som avses i 4 kap. 1 § i bokföringslagen (1336/1997) för varje bokföringsskyldig skulle upptas intäkterna från dess egna prestationer med avdrag för de poster som nämns i bestämmelsen. Det som konstaterats i tilläggsutredningen, såsom den omständigheten, att lättföretagarnas tillgångar inte behandlades såsom kundmedel i det sökande företaget, uppfyllde enligt nämndens mening inte villkoret att endast de av den bokföringsskyldiges egna prestationer som den bokföringsskyldige utfört och för vilka den bokföringsskyldige svarade för, skulle ligga till grund för omsättningen. Av avtalsvillkoren framgick att sökanden inte ansvarade för lättföretagarnas prestationer i förhållande till slutkunderna. Bokföringsnämnden konstaterade att det inte var förenligt med god bokföringssed att uppta avgifterna för lättföretagares prestationer som avses i ansökan i faktureringstjänstföretagets omsättning, eftersom lättföretagarnas prestationer inte var faktureringstjänstföretagets egna prestationer. 

2.3.2. Situationer med så kallade genomgångsposter där inkomster från en annan ekonomisk enhet överförs via den bokföringsskyldiges bankkonto enbart som ett faktureringstekniskt arrangemang granskas i utlåtandet BFN 1819/2008. Kännetecknande för en genomgångspost som i allmänhet inte ingår i omsättningen är att den bokföringsskyldige fakturerar den som sådan som en utgiftsöverföring till samma belopp, exakt samma pris och på samma grunder. Enligt utlåtandet ska genomgångsposter tolkas snävt. I en situation där bidrag uppstår genom hanteringsavgifter som till exempel ett bryggeri betalar till den bokföringsskyldige som förvaltar hanteringssystemet för returflaskor är det inte fråga om genomgångsposter, utan en post med täckningsbidrag i affärsverksamheten Denna post skulle därmed inkluderas i den bokföringsskyldiges omsättning. Även den ersättning som hade influtit för hanteringen av flaskpanterna skulle inkluderas i den bokföringsskyldiges omsättning, liksom debiteringen av hanteringsavgifter i de fall då flaskpanterna behandlas som en utgiftsöverföring så att de betalda pantersättningarna faktureras vidare till exakt samma pris och på exakt samma grunder. Således hade det särskild betydelse huruvida verksamheten saknade täckningsbidrag eller gav täckningsbidrag. I det senare fallet är det inte längre fråga om en genomgångspost, och intäkterna från denna verksamhet ska därför upptas i omsättningen.

2.3.3. I utlåtandet BFN 1442/1996 behandlas förmedlingsförsäljning. Där övergår äganderät-ten till varorna inte till säljaren (kommissionsmottagaren). Därför redovisas i omsättningen endast den erhållna förmedlingsprovisionen. Av samma skäl redovisar säljaren inte heller de varor som säljs för samarbetspartnerns räkning bland omsättningstillgångarna. 

2.3.4. I utlåtandet om behandling av omsättningen som brutto eller netto BFN 1320/1995 konstateras att när äganderätten till varorna övergår till sökanden som är mellanhand och organisatör vid förmedlingsförsäljning och försäljningen sker med täckningsbidrag i sökandens eget namn och för egen räkning, så ska värdet av hela förmedlingsförsäljningen samt den erhållna förmedlingsprovisionen upptas i sökandens omsättning – dessutom har sökanden en fordran på kunden och skuld hos uppdragsgivaren. 

2.4. Bokföringsnämndens ställningstagande

2.4.1. Nämnden förstår frågeställningen i första hand så att det är fråga om en bedömning av huruvida de upphovsrättsarvoden som sökanden samlar in bokföringsmässigt ska betraktas som så kallade genomgångsposter som behandlas enligt nettoprincipen eller om de ska tas upp som intäkter som hänför sig till omsättningen för ordinarie verksamhet. Då är det fråga om huruvida de prestationer som sökanden fakturerat ska betraktas som egna prestationer eller som prestationer av de representerade parterna. 

2.4.2. Av ansökningshandlingarna framgår inte hur faktureringen och redovisningen av de inkomster som tillkommer en enskild förmånstagare (rättsinnehavare) har ordnats i detalj mellan rättsinnehavaren och organisationen. Bokföringsnämnden konstaterar på ett allmänt plan att till den del som dessa inkomster avser sådana poster av genomgångskaraktär som avses i punkterna 2.3.1 och 2.3.2 ovan så kan de behandlas enligt nettoprincipen – utan att dessa uttryckliga genomgångsposter tas upp som intäkter i resultaträkningen. I annat fall ska den normala bruttoprincipen iakttas, intäkter redovisas till fullt belopp i resultaträkningen. Den bokföringsskyldige svarar själv för tolkningen av huruvida dessa poster ska betraktas som genomgångsposter, bland annat utifrån ett arrangemang mellan ombud och huvudman. Den bokföringsskyldige ansvarar också för att valet av förfarande uppfyller kravet på att bokslutet ska ge en rättvisande bild (BFL 3:2.1 §).

2.4.3. Nämnden anser att det är uppenbart att de arvoden som organisationen tar ut av förmånstagarna ska redovisas som intäkter från dess ordinarie verksamhet i resultaträkningen. På samma sätt är det enligt nämndens uppfattning förenligt med god bokföringssed att i resultaträkningen redovisa icke-utdelade upphovsrättsersättningar (lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt 494/2016, 5:27 §) såsom intäkter från ordinarie verksamhet, eftersom organisationen själv beslutar om användningen av dem. 

2.4.4. Nämnden rekommenderar att organisationen i noterna till bokslutet redogör för innehållet i de poster som tas upp i resultaträkningen och för grunderna för förfarandet samt anger beloppen för insamlade (brutto) och redovisade (netto) förmånstagarprestationer.