Om konsolidering av ett intresseföretags bokslutsuppgifter

1. Ansökan

Sökande (- - -) ber om utlåtande gällande konsolidering av ett intresseföretags bokslutsuppgifter och frågar om det är förenligt med god bokföringssed att i koncernbokslutet hantera placeringen i ett intressebolag samt kapitalandelskalkylen och på lån influtna räntor som en transaktion i intressebolagskalkylen? Sökande presenterar följande motiveringar.

Bokslutets uppgift är att ge betydande information som stöd för beslutsfattandet. Då behandlingen av resultatet av den intressebolagsaktie som ingår i bokslutet ingår som en del i den intressebolagskalkylering som ingår i koncernens rörelseresultat och å andra sidan de räntor som inflyter på ett lån som getts till intressebolaget utgör en del av finansieringsintäkterna, splittras de transaktioner som tillhör samma ekonomiska helhet i koncernbokslutet, vilket försvårar bedömningen av det verkliga ekonomiska resultatet av arrangemanget.

Då intressebolagets andel av resultatet uträknad med kapitalandelsmetoden och de influtna ränteintäkterna presenteras på samma rad lyfts placeringens verkliga karaktär fram på det sätt som ledningen följer upp den. Detta ökar tillförlitligheten i bokslutet och ger användaren av bokslutet information såsom ledningen följer upp placeringen. Det av sökande ägda bolaget Sijoitus Ab har gjort en placering i intressebolaget, där det äger 40 %. Andelen placering till egetkapitalvillkor uppgick till ca 20,3 milj. euro och aktieägarlånets andel till ca 30,4 milj. euro. Det ägda bolaget är ett holdingbolag, som äger ett flertal fastigheter. Bolagets resultat uppstår i praktiken av hyresintäkter och skötselkostnader för fastigheten och finansieringskostnader. Bolaget är inte ett ömsesidigt bolag, vilket betyder att man inte direkt kan tillämpa "skalbolag" som bokföringsnämnden hänvisar till i sitt utlåtande 1949/2016.

För att Sijoitus Oy ska kunna säkra ett visst kassaflöde i standard format ur det ägda bolaget har det ägda bolaget beviljats ett lån. Räntan på lånet har fastställts i skuldebrevet. Bolaget upptar intressebolagets resultatandel som en del av den normala rörelseverksamheten i koncernbokslutet, det vill säga att intressebolagets andel av resultatet upptas före rörelsevinsten. På motsvarande sätt bokförs ränteintäkterna på lånet allmänt som finansieringsposter.

I balansräkningen behandlas placeringen i intressebolaget samt lånefordringarna i gruppen investeringar och utgående från detta är det naturligt att intäkter från tillgångsposter som finns i samma balansgrupp hanteras på samma sätt i resultaträkningen.

Om ägandet och finansieringen av målbolaget avskiljs från varandra fördelas arrangemangets ekonomiska resultat ovanför rörelsevinsten genom intressebolagets resultat och som finansieringsintäkter genom den ränta som inflyter på det lån som ägaren beviljat målbolaget. Räntekostnaderna för det lån som Sijoitus Oy har beviljat intressebolaget ingår i intressebolagets resultat och detta resultat med räntorna avdragna behandlas ovanför rörelsevinsten i sökandes koncernbokslut. På motsvarande sätt hanteras räntan på det lån som ägaren har beviljat intressebolaget som finansieringsintäkter i koncernbokslutet. Detta betyder att händelserna i en enskild transaktion (räntor) behandlas på två olika sätt i samma bokslut och på olika rader i resultaträkningen. Detta äventyrar tillförlitligheten i det resultat som bokslutet uppvisar. Enligt sökande bör placeringen i intressebolaget behandlas som en helhet och inkomsterna från den som en post. Ur sökandes perspektiv har det ingen betydelse om intäkten behandlas som ränteintäkter eller som resultatandel. Den som läser bokslutet får en bättre bild av den verkliga karaktären på arrangemanget då placeringen hanteras som en post.

Enligt bokföringslagen ska bokslutet ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen. För de första nio månaderna under innevarande år är andelen i intresseföretagets resultat, med beaktande av avskrivningarna på koncernaktiva, 315 tusen euro och ränteintäkterna från bolaget 908 tusen euro. Utan finansieringsarrangemangen skulle intressebolagets resultat vara avsevärt mycket bättre. Med beaktande av obalansen i intäkterna och räntan kan man konstatera att siffrorna på bidragsnivå bildar en differens som är väsentlig i resultaträkningen. Prognosen för koncernens rörelseresultat för räkenskapsperioden, exklusive ränteintäkterna från intressebolaget skulle vara - 3 900 tusen euro. Därmed är detta väsentligt för koncernens del.

2. Utlåtande

2.1 Lagstiftning. BokfL 6:12 och 13 § lyder:

BokfL 6:12 §, skyldighet att sammanställa ett intresseföretags bokslutsuppgifter

I koncernbokslutet skall i enlighet med 13 § tas upp mot ett koncernföretagens ägarandel svarade belopp av intresseföretagets vinst eller förlust samt av förändringen i eget kapital.

Ett intresseföretags bokslutsuppgifter behöver inte sammanställas med koncernbokslutet, om

1) en rättvisande bild av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning inte äventyras av att boksluten inte sammanställs, eller

2) någon annan omständighet som avses i 3 § begränsar utarbetande av en sammanställning.

BokfL 6:13 §, sammanställning av intresseföretags bokslutsuppgifter

Intresseföretagens bokslut ska, om möjligt, ändras före sammanställningen på det sätt som avses i 4 § 2 mom. Vid omräkning av ett utländskt intresseföretags bokslutsposter till finsk valuta ska bestämmelserna i 6 § tillämpas.

När ett intresseföretags bokslutsuppgifter första gången sammanställs med koncernbokslutet, ska i koncernbalansräkningen ges upplysningar om anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. I en not till koncernbalansräkningen ska den skillnad uppges som erhålls när den andel av eget kapital enligt intresseföretagets senaste bokslut som motsvarar innehavet dras av från anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, får av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som en egen post i koncernbalansräkningen antecknas en andel av intresseföretagets eget kapital liksom den i ovannämnda not avsedda skillnad som svarar mot koncernaktiva eller koncernpassiva.

Den skillnad som avses i 2 mom. får räknas ut även på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när aktierna eller andelarna i intresseföretaget förvärvades eller, om de har förvärvats av koncernen innan den bokföringsskyldige blev intresseföretag, på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när den bokföringsskyldige blev intresseföretag.

När intresseföretagets bokslutsuppgifter efter den första gången sammanställs med koncernbokslutet, ska anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget i koncernbalansräkningen ökas med en mot koncernens innehav svarande andel av intresseföretagets vinster eller förluster efter det att företaget första gången omfattats av sammanställningen. Från anskaffningsutgiften ska dras av de utdelningar och andra motsvarande vinstandelar som koncernföretagen under denna period erhållit från intresseföretaget. Av intresseföretagets vinst för räkenskapsperioden ska ett belopp som motsvarar koncernföretagens ägarandel tas upp i koncernresultaträkningen som intäkt och motsvarande andel av förlusten som kostnad.

I intresseföretagets eget kapital som avses i 2–4 mom. ska även räknas in det sammanlagda beloppet av den ackumulerade avskrivningsdifferensen och de skattemässiga reserverna med avdrag av den latenta skatteskulden. Vid beräkning av ett intresseföretags vinst eller förlust enligt 4 mom. beaktas förändringen i avskrivningsdifferensen och de skattemässiga reserverna med avdrag av förändringen i den latenta skatteskulden.

Den enligt 2 mom. beräknade del av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som överskrider andelen av eget kapital och som inte kan hänföras till intresseföretagets tillgångs- eller skuldposter ska avskrivas på det sätt som anges i 8 § 5 mom. Den andel av anskaffningsutgiften som underskrider andelen av det egna kapitalet och som inte kan hänföras till tillgångs- eller skuldposterna på ovannämnt sätt, ska antecknas som intäkt i koncernresultaträkningen på det sätt som anges i 8 § 6 mom.

Vid sammanställning av ett intresseföretags bokslutsuppgifter ska den bokföringsskyldige på det sätt som avses i 7 § 2 och 3 mom. beakta ett mot koncernens ägarandel svarande belopp av internvinst som har aktiverats i balansräkningen och som uppkommit vid överlåtelse av tillgångar mellan intresseföretaget och koncernföretagen och av förändringar i dessa vinster under räkenskapsperioden, om nödvändiga uppgifter finns att tillgå. Dessa internvinster och förändringar i dem behöver inte dras av, om detta inte på ett väsentligt sätt äventyrar en rättvisande bild av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning.

2.2. Bokföringsnämndens utlåtande. Bokföringsnämnden konstaterar att det enligt nämndens uppfattning i den situation som har beskrivits i ansökan inte är möjligt att avvika från det förfarande som bokföringslagen förutsätter. Eftersom det gäller en betydande omständighet för att bokslutet ska visa en sådan rättvisande bild som krävs av bokslutet är det skäl att i noterna till koncernbokslutet beskriva vilka effekter kassa- och lönsamhetsflödena i det intressebolag där investeringen gjorts har på koncernens ekonomiska ställning.