Om bokföringsmässiga frågor i anknytning till lagen om andelslag (421/2013)

1. Ansökan

Justitieministeriet har bett bokföringsnämnden om anvisningar till andelslagen i anknytning till bokföringsmässiga frågeställningar i samband med att lagen om andelslag (421/2013, härefter "UOKL") träder i kraft 1.1.2014. Begäran omfattar bl.a. följande frågeställningar:

Hantering i andelslagets bokföring och bokslut av en andelsavgift som ska återbetalas på grund av att en medlem har avlidit och som inte lyfts inom utsatt tid

Användning av uttrycket vinst i resultaträkningen och balansräkningen i stället för uttrycket överskott

Hanteringen av tilläggsandelskapital (eget kapital - skuld)

Hanteringen av betald avkastning (i synnerhet betald på aktiekapitalet)

2. Lagstiftning

2.1. Bokföringslagen (1336/1997, härefter "BokfL") är en allmän lag, som även andelslagen enligt BokfL 1:1.1 § ska följa.

2.2. Den nya lagen om andelslag innehåller en bestämmelse om vinstutdelning i andelslag. Enligt 16:5 § i lagen får överskott delas ut till medlemmarna endast om så bestäms i stadgarna. I UOKL 16:6.1 § stadgas det att om inte annat följer av andelslagets solvens, får andelslaget betala ut fritt eget kapital till ett belopp från vilket det har dragits av det som ska avsättas till reservfonden och de övriga medel som enligt stadgarna inte får betalas ut.
2.3. Kapitel 17 i den nya lagen om andelslag behandlar återbetalning av andel när medlemskapet upphör och andelen inte längre existerar.

UOKL 17:2 § stadgar att återbetalningen sker inom ett år från utgången av räkenskapsperioden, om inte stadgarna anger en längre tid eller en kortare tid på minst sex månader från räkenskapsperiodens utgång. På återbetalningen betalas inte ränta från det att återbetalningsbeloppet kan lyftas hos andelslaget, om inte något annat bestäms i stadgarna eller något annat avtalas.

Enligt UOKL 17:1.3 § ska det egna kapital som kan användas för återbetalning räknas ut så att andelskapitalet utökas med överskottet enligt balansräkningen, med sådant annat fritt eget kapital vars användning inte har begränsats i stadgarna och med de frivilliga reserverna och avskrivningsdifferensen minskad med skatteskulden.
Moment 4 i den sistnämnda paragrafen stadgar att det egna kapital som kan användas för återbetalning och återbetalningsbeloppet räknas ut på basis av bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken medlemskapet upphörde, andelslaget underrättades om medlemmens död, andelen sades upp eller andelslaget underrättades om att andelen överförts till någon som inte godkänns som medlem eller andelsägare.
2.4. Enligt UOKL 19:4 § kan andelslaget behålla, ogiltigförklara eller avyttra egna andelar och aktier som det har förvärvat, löst in eller fått på något annat sätt. Om förvärv och inlösen beslutar andelsstämman. Bestämmelser om förvärv och inlösen kan tas in i andelslagets stadgar (UOKL 19:5 §). Styrelsen kan besluta att ogiltigförklara egna andelar och aktier som innehas av andelslaget (UOKL 19:12 §). Förvärv av egna andelar genomförs antingen så att andelslagets andelskapital minskas eller genom användning av utdelningsbara medel (UOKL 19:1 §).
2.5. Enligt den nya lagen om andelslag saknar andelarna som regel nominellt värde. I ett andelslag som saknar nominella värden kan olika andelar ha olika bokföringsmässiga motvärden. I stadgarna kan ett nominellt belopp för andelslagets andelar bestämmas. Om ett nominellt belopp har bestämts för andelslagets andelar, ska minst det nominella beloppet för varje andel tas upp i andelskapitalet. På motsvarande sätt ska andelskapitalet vid emission av nya andelar ökas med minst de emitterade andelarnas nominella belopp. (UOKL 4:4.2 och 4:4.3 §).
2.6. Det teckningspris som betalats för en ny andel ska tas upp i andelskapitalet som en ökning av detta, om det inte enligt andelsemissionsbeslutet helt eller delvis ska avsättas till fonden för inbetalt fritt eget kapital. Å andra sidan ska det belopp som ska betalas för en egen andel och aktie som andelslaget avyttrar avsättas till fonden för inbetalt fritt eget kapital, om det inte enligt andels- eller aktieemissionsbeslutet helt eller delvis tas upp i andelskapitalet (UOKL 9:7.1 och 9:7.3 §).
2.7. Enligt UOKL 8:2 § gäller likaså att i fonden för inbetalt fritt eget kapital den del av andelarnas och aktiernas teckningspris ska tas upp som enligt avtalet om andelslagsbildning, stadgarna eller beslutet om emission av andelar eller aktier inte ska tas upp i andelskapitalet eller aktiekapitalet och som enligt bokföringslagen inte ska tas upp som en post under främmande kapital samt en sådan annan investering av eget kapital som inte tas upp i någon annan fond. I fonden ska också det belopp tas upp som andelskapitalet eller aktiekapitalet minskas med och som inte används till täckning av förlust eller utbetalning av medel.
2.8. UOKL 8:1.2 § stadgar att överskottet i det egna kapitalet kan anges som vinst och underskottet som förlust i det fall då andelslagets syfte enligt stadgarna är att bereda vinst.
2.9. Enligt UOKL 8:8 § ska i verksamhetsberättelsen följande uppgifter lämnas om sådana egna andelar och aktier och sådana andelar och aktier i moderandelslaget som under räkenskapsperioden har förvärvats och mottagits som pant av andelslaget samt avyttrats och förklarats ogiltiga:
1) hur andelarna och aktierna har tillfallit andelslaget eller avyttrats,
2) andelarnas och aktiernas antal och relativa andel av samtliga andelar och aktier, och
3) betalt vederlag.
3. Bokföringsnämndens tidigare ställningstaganden

3.1. I utlåtandet BFN 1367/1996 konstaterade bokföringsnämnden gällande hanteringen av en andelsavgift, som ska returneras, att den andelsavgift som en medlem som har avgått har betalt ska upptas som en separat post under bundet kapital i det bokslut som följer genast på avgången till det belopp som stadgades i 30 § i den gamla lagen om andelslag (247/1954). Om förutsättningarna för återbetalning enligt den nämnda lagparagrafen uppfylldes då året var slut skulle det belopp som återbetalas upptas som kortfristig skuld i det bokslut som upprättades för det aktuella året.

3.2. Bokföringsnämnden har behandlat utbetalning av dividend i sina utlåtanden BFN 1542/1998 och BFN 1636/2000, där det senare beskriver dividendutdelningen som en sådan finansieringshändelse som avses i BokfL 2:1 § för det bolag som delar ut dividenden. Enligt utlåtandet uppstår grunden för bokföring av dividendutdelningen normalt utgående från ett beslut på bolagsstämman. Beslutet om utdelning utgör grund för bokföring av en dividendutdelningsskuld i bokföringen. Den som delar ut dividenden bokför dividendutdelningsbeslutet baserat på det fastställda bokslutet som en debitering av eget kapital och en kreditering av kortfristigt främmande kapital.

3.3. Nämnden har tagit ställning till kapitallån gällande aktiebolag i sitt avgörande BFN 1787/2006, enligt vilket ett sådant kapitallån som avses i 12 kapitlet i aktiebolagslagen (624/2006, härefter "ABL") både till sin juridiska karaktär och faktiska karaktär är en skuldpost. Samma slutsats har nämnden kommit fram till i sin allmänna anvisning 21.11.2006 om presentation av resultaträkningen och balansräkningen (punkt 4.4). Till minimivillkoren för ett kapitallån hör att det har sekundära rättigheter samt att i lag fastställda begränsningar för återbetalning och avsaknaden av säkerheter närmar det till instrument på eget kapital villkor, men inte ändrar på dess primära karaktär. Därmed ska en låntagare som tillämpar BokfL uppta kapitallånet som en post under främmande kapital. Detta gäller även andra lån med sämre rättigheter vars villkor avviker från normala lån, men som inte uppfyller minimikraven för kapitallån.

3.4. I sitt avgörande BFN 1721/2003 har bokföringsnämnden på ett allmänt plan granskat kännetecknen för eget kapital. I utlåtandet fäste man särskild uppmärksamhet vid att delägarnas ställning är sekundär till fordringsägarna i anstalten då en sådan livränteanstalt som avses i begäran om utlåtande upplöses. Därtill har delägarna uteslutande bestämmanderätt gällande bl.a. beslut om de lägre nivåerna i anstaltens organisation, dess direktion och verkställande direktör. Utgående från dessa omständigheter ansåg nämnden att räntefonden hos en livränteanstalt ska upptas som eget kapital. Ett liknande ställningstagande ingår i ett tidigare utlåtande BFN 1457/1997 om bostadsrättsavgifter. Enligt utlåtandet har bostadsrättsavgifterna lägre ställning än fordringsägarna vid en upplösning av bostadsrättsföreningen eftersom första meningen i 73.1 § lagen om bostadsrättsföreningar (1072/1994) stadgar att när en förening upplöses skall skulderna först betalas och därefter skall inlösningarna av bostadsrätter betalas till dem som avstår från sin bostadsrätt. Nämnden fäste även uppmärksamhet vid den särställning bostadsrättsinnehavarna har: de har uteslutande bestämmanderätt i frågor, som gäller betalningsskyldighet grundad på bostadsrätten, inom bostadsrättföreningen.
4. Bokföringsnämndens utlåtande
4.1. Återbetalning av andelsavgift då medlemskapet upphör

4.1.1. Enligt 10:1.4 § i den gällande lagen om andelslag gäller i princip att andelsavgiften returneras efter det så kallade vänteåret; samma tidsfrist finns även i UOKL 17.2 §. Stadgarna kan dock innehålla en bestämmelse om en kortare väntetid på sex månader. Enligt andelslagsrätten upphör det belopp som ska återbetalas till medlemmen för andelen att vara andelskapital då ett år förlöpt eller efter en enligt stadgarna kortare väntetid än detta. Då ändras dess karaktär ur andelslagets perspektiv till skuld till medlemmen.

4.1.2. Grunden för återbetalningen av andelen påverkar inte behandlingen i bokföringen. Till exempel i de fall då det gäller en återbetalning av andelen till följd av att medlemmen har avlidit är förfarandet likadant som det i föregående punkt beskrivna: det belopp som har upptagits för andelen blir skuld efter väntetidens slut. Andelen kan även i detta fall avdras ur andelskapitalet och i bokföringen anses det belopp som ska returneras på andelen vara skuld i enlighet med de allmänna preskriptionsreglerna för skuld. Då skulden har preskriberats kan den intäktsföras i andelslaget. Nämnden anser att preskription i bokföringen är jämförbart med efterskänkning av skuld. Till god bokföringssed hör att uppta inkomsten från återbördandet av teckningspriset på den preskriberade andelsavgiften under "Övriga rörelseintäkter" i resultaträkningen i bokslutet.

4.1.3. Då den nya lagen har trätt i kraft är det även möjligt att införa en bestämmelse i stadgarna om att det belopp som återbetalas är större eller mindre än det belopp som har införts som andelskapital utgående från andelens teckningspris (UOKL 17:1.2 § tredje meningen).

4.1.3.1. Om stadgarna innehåller en bestämmelse om en större återbetalning, ska efter vänteåret den andel som överskrider andelskapitalet avdras – under förutsättning att det finns tillgångar för återbetalning av den enligt den uträkning som görs utgående från UOKL 17:1.3 § – primärt ur andelslagets överskott eller annat sådant fritt eget kapital där användningen inte har begränsats i stadgarna.
4.1.3.2. Då återbetalningen har fastställts till ett lägre belopp än det belopp som har upptagits som andelskapital ska skillnaden mellan upptaget och återbetalat andelskapital stanna kvar i andelskapitalet såvida det inte utgående från stadgarna ska upptas i fonden för inbetalt fritt eget kapital i enlighet med UOKL 8:2 §. Om andelarna i ett sådant andelslag har ett nominellt värde enligt UOKL 4:4.2 § ska ändringarna under räkenskapsperioden i andelskapitalet, som motsvarar de andelar som förvaltas av någon annan än andelslaget, specificeras i noterna. Detta betyder i praktiken att förändringar som beror på förändringar i andelar som är i omlopp ska upptas. En motsvarande not ska även upptas om förändringarna i övrigt andelskapital och en utredning ska ges för grunderna till detta, såsom mindre återbetalning än den tecknade andelen (se 4.8.3 här nedanför).
4.1.4. Om en medlem övergår från ett andelslag till ett annat inom samma gruppering ska detta i bokföringen behandlas som en avgång från det gamla andelslaget och ett nytt medlemskap i det nya andelslaget.

4.2. Förvärv och överlåtelse av egna andelar
4.2.1. Om ett sådant förvärv av egna andelar som avses i UOKL 19 kapitlet genomförs genom sänkning av andelskapitalet ska bestämmelserna i UOKL 18 kapitlet följas. I så fall upptas anskaffningsutgiften för andelarna som en debitering av andelskapitalet och kreditering av kortfristiga skulder. Om man däremot använder utdelningsbara medel för förvärvet av egna andelar ska det förvärvade beloppet upptas som en debitering av vinstmedel och kreditering av kortfristiga skulder. Hela bokföringskedjan är då följande: Per vinstmedel An kortfristiga skulder; samt Per kortfristiga skulder An banken.

4.2.2. Enligt huvudregeln i UOKL 9:7.3 § ska det belopp som ska betalas för en egen andel och aktie som andelslaget avyttrar avsättas till fonden för inbetalt fritt eget kapital, om det inte enligt andels- eller aktieemissionsbeslutet helt eller delvis ska tas upp i andelskapitalet eller aktiekapitalet eller om inte något annat föreskrivs i bokföringslagen. Därmed ska både överlåtelsevinster och överlåtelseförluster upptas i fonden för inbetalt fritt eget kapital såvida inget annat har beslutats. Hanteringen i bokföringen fastställs utgående från innehållet i beslutet om andelslagets egna andelar.

4.2.3. Det som har presenterats här ovanför gäller egna andelar. Förvärv och överlåtelse av egna aktier, som även stadgas i 19 kapitlet i UOKL 19, följer för sin del på motsvarande sätt samma bokföringsmässiga metoder som i ett aktiebolag.

4.3. Tilläggsandelskapital i balansräkningen
4.3.1. Den nya lagen om andelslag innehåller inte en likadan bestämmelse om tilläggsandelskapital som den gällande lagen om andelslag 6:2.1 §, enligt vilket det är en post under eget kapital. De nuvarande specialbestämmelserna om tilläggsandelar har ersatts med bestämmelser om olika slag av andelar. Tilläggsandelar givna innan den nya lagen om andelslag trädde i kraft liksom även eventuella tilläggsandelar som ges inom tre år med stöd i lagen om införande av lagen om andelslag (422/2013; härefter VPL) 15.1 §, ombildas dock inte enligt lagen till främmande kapital. Trots att den nya lagen om andelslag har trätt i kraft grundar sig tilläggsandelarna på bestämmelserna i lagen om andelslag, där tilläggsandelarna har definierats som eget kapital, och av förarbetet till lagen framgår inte att avsikten med den nya lagen om andelslag skulle ha varit att ändra metoderna för presentationen av tilläggsandelskapitalet i balansräkningen. Enligt regeringens proposition medför bevarandet av villkoren för tilläggsandelarna att den nya lagen om andelslag inte påverkar fördelningen av risken och avkastningen mellan andelslaget och investeraren, utan att separat beslut om en sådan omfördelning alltid ska fattas (815/2012 rd., detaljmotiveringar till VPL 15 §).
4.3.2. Utgångspunkten är att en tilläggsandel kräver utbetalning av andelen i den ordning som betalningar ska ske, den återbetalas inom sex månader från utgången av den räkenskapsperiod utifrån vars bokslut det belopp som ska återbetalas räknas ut, om det inte i stadgarna bestäms om en längre återbetalningsperiod (VPL 15.3 § 5 och 9 meningen). En tilläggsandels är dock på samma sätt som en andelsavgift sekundär i förhållande till andelslagets fordringar.

4.3.3. En innehavare av tilläggsandel har enligt VPL 15.3 § andra meningen rätt att delta i andelsstämman i de fall då stämman gäller begränsning av andelens rättigheter i situationer fastställda i UOKL 5:32 §. Ett beslut om begränsning av rättigheterna kräver att majoriteten av de ägare som innehar tilläggsandelar har röstat för beslutet.

4.3.4. Utgående från det som har presenterats här ovanför anser bokföringsnämnden att tilläggsandelen fortfarande kan upptas som eget kapital, trots att den nya lagen om andelslag träder i kraft, under förutsättning att tilläggsandelen inte har uppsagts för återbetalning.
4.4. Placeringsandelar i balansräkningen
Det som beskrivits i punkt 4.3 här ovanför gäller på motsvarande sätt sådana placeringsandelar som avses i 12 kapitlet i den gällande lagen om andelslag. Andelslagen har rätt att emittera sådana under tre år från den nya lagens ikraftträdande (VPL 16.1 §). I den nya lagen om andelslag tillämpas bestämmelserna om aktier på egetkapitalvillkor på placeringsandelarna. De är sekundära i förhållande till fordringsägarna och innehavaren av en placeringsandel har i de situationer som avses i UOKL 5:32 § rätt att delta i beslutsfattandet på andelsstämman (VPL 16.2 §). Utgående från detta anser bokföringsnämnden att en placeringsandel alltjämt kan upptas som eget kapital, trots att den nya lagen om andelslag träder i kraft, förutsatt att innehavaren av placeringsandelen inte har krävt att andelslaget löser in placeringsandelen enligt återinlösningsklausulen i lagen om andelslag 12:13 §.

4.5. Användning av uttrycket vinst/förlust i resultaträkningen

Om andelslagets syfte enligt stadgarna är att bereda vinst kan enligt UOKL 8:1.2 § överskottet i det egna kapitalet anges som vinst och underskottet som förlust i balansräkningen. Bokföringsnämnden anser det vara konsekvent att ett andelslag som tillämpar UOKL 8:1.2 § använder uttrycket vinst/förlust i sin resultaträkning i stället för över- och underskott utgående från bestämmelsen om bokslutsdokumentens överskådlighet och enhetlighet i BokfL 3:1.7 §.
4.6. Behandling av avkastning på kapital i bokföringen
Avkastning som ett andelslag betalar på sitt aktiekapital bokförs på samma sätt som i ett aktiebolag (BFN 1542/1998 och 1636/2000) – som en minskning av eget kapital för den räkenskapsperiod under vilken andelslagets ordinarie möte har fattat beslut om utbetalning av vinsten. På motsvarande sätt ska de räntor som betalas på andelskapitalet bokföras som minskning av eget kapital för den räkenskapsperiod under vilken andelslagets möte har fattat beslut om utbetalning av ränta.
4.7. Presentation av andelslagets eget kapital i balansräkningen
4.7.1. Bokföringsnämnden anser det vara förenligt med god bokföringssed enligt BokfL 1:3 § att förankra presentationen av olika kapitalposter i bokslutet i andelslagets stadgar och eventuella andra villkor i anknytning till de finansieringsinstrument som kapitalposterna avser gällande huruvida posten kan upptas som eget kapital. Detta förfarande är förenligt med principen med innehållsbetoning i BokfL 3:3.1 § och bidrar till tryggandet av att den riktiga och tillräckliga bild som krävs enligt BokfL 3:2.1 § uppfylls i bokslutet. Nämnden anser det vara förenligt med karaktären på eget kapital att kapitalet är sekundärt i förhållande till andelslagets skulder i återbetalningsordningen och att förvaltaren av kapitalet inte har sagt upp det för att få en betalning ur andelslaget.

4.7.2. Bokföringsnämnden rekommenderar att ett andelslag som har eget kapital presenterar sitt eget kapital i balansräkningen enligt följande förutsatt att inget annat gäller till följd av punkt 4.7.1:

EGET KAPITAL
Andelskapital
Reservfond
Överkursfond
Aktiekapital
Aktiekapital

Höjning av aktiekapital

Uppskrivningsfond
Fond för verkligt värde
Övriga fonder
Fond för inbetalt fritt eget kapital
Fonder enligt stadgarna
Övriga fonder

Balanserat överskott/underskott (vinst/förlust) från tidigare räkenskapsperioder)

Räkenskapsperiodens överskott/underskott (vinst/förlust)

4.7.3. Om andelslaget har gett sådana tilläggsandelar som avses i 11 kapitlet i lagen om andelslag eller placeringsandelar som avses i 12 kapitlet i lagen om andelslag ska, under förutsättning att de villkor som behandlats i punkterna 4.3 och 4.4 här ovanför uppfylls, tilläggsandelskapitalet och placeringsandelskapitalet upptas som separata underrubriker under Andelskapital.

4.7.4. Med beaktande av kravet på riktig och tillräcklig bild i BokfL 3:2.1 § ur det perspektiv en eventuell extern finansiär eller annan motsvarande användare av bokslutet har, anser bokföringsnämnden det vara motiverat att de andelsavgifter för uppsagda andelar som inte har återbetalats ska upptas under främmande kapital i balansräkningen, trots att de andelslagsrättsligt fortfarande utgör en del av andelskapitalet.

4.7.4.1. Om andelslaget vid tidpunkten för bokslutet hade uppsagda andelar ska utgående från punkt 4.7.4 här ovanför de andelsavgifter som ännu inte har återbetalats upptas som främmande kapital vid upprättandet av bokslutet, vilket betyder att andelskapitalet i motsvarande grad ska minska med beloppet för dem. För att andelskapitalets bruttobelopp ska framgå av balansräkningen upptas de andelar som har överförts till främmande kapital som en separat avdragspost under andelskapital till exempel med rubriken "Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden". Detta avdrag är bokföringstekniskt och beaktas inte vid tillämpning av UOKL 17:1.3 § på fastställandet av det återbetalbara kapitalet.

4.7.4.2. Om det inte är möjligt att betala fullt belopp på den uppsagda andelen vid den tidpunkt som stadgas i UOKL 17:2 § bör underskottet på nytt flyttas från främmande kapital tillbaka till andelskapitalet under förutsättning att ingen rätt till efterhandsåterbetalning enligt UOKL 17:3 § föreligger.
4.7.4.3. För tydlighetens skull konstaterar bokföringsnämnden att nämnden i och med detta utlåtande ändrar sitt tidigare ställningstagande från BFN 1367/1996, såsom beskrivet i punkt 3.1 här ovanför.

4.7.5. Bestämmelserna i 12 kapitlet i den nya lagen om andelslag gällande kapitallån överensstämmer till sitt innehåll med kapitel 12 i ABL, som stadgar om villkoren för kapitallån i ett aktiebolag. Därmed lämpar sig även avgörandet i BFN 1787/2006 på ett andelslag och det kapitallån som avses i kapitel 12 i nya lagen om andelslag upptas som främmande kapital i balansräkningen. Om det är sannolikt att lånet inte förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod, upptas det som en separat post under långfristigt främmande kapital.

4.8. Uppgifter om egna andelar som ska ges i verksamhetsberättelsen eller noterna

4.8.1. Makulerade andelar. I fråga om andelar som har makulerats utgående från avslutat medlemskap kan de uppgifter som krävs enligt UOKL 8:8 § inkluderas i verksamhetsberättelsen och på det sätt som avses i BokfL 3:9.2 § i noterna till bokslutet i ett litet andelslag enligt följande:

Enligt andelslagets stadgar ska andelsavgiften omgående betalas till en medlem som utträder och den andel som motsvarar detta makuleras. De under räkenskapsperioden makulerade andelarna har tillfallit andelslaget då det har returnerat andelsavgifter till medlemmar som har utträtt eller uteslutits. Antalet under räkenskapsperioden makulerade andelar var xxx st. (andel av samtliga andelar y,y procent).

Det vederlag som har betalats för andelen motsvarar medlemmens ackumulerade andelsavgift vid tidpunkten för utträdet, som för medlemmar som har betalat hela andelsavgiften är xxx euro. De totala betalda vederlagen uppgick till xxx euro.

4.8.2. Egna andelar. Bokföringsnämnden rekommenderar att man i verksamhetsberättelsen upptar såsom uppgifter enligt UOKL 8:8 §:

a. det totala vederlaget betalat för andelar förvärvade under räkenskapsperioden och medelanskaffningspriset och

b. det totala antalet egna andelar som andelslaget förvaltar i slutet av räkenskapsperioden liksom andelen av samtliga andelar samt medelanskaffningspriset för dessa andelar.

4.8.3. Återbetalda andelar; exempel på not. Följande exempel beskriver presentationen av förändringarna i andelskapitalet i noterna till balansräkningen i en situation enligt punkt 4.1.3.2 här ovanför där man på andelen har återbetalat ett lägre belopp (5 e) än teckningspriset för andelen (10 e). I detta fall är andelslaget tvunget att följa upp tecknings- och återbetalningspriserna skilt för varje medlem.

Andelsavgifter återbetalda på andelskapitalet
Utestående andelar, BokfL
Nominellt värde (e)
betalt (e)
andelskapital (e)
Situation 1.1 100 10 1 000 Räkenskapsperiodens minskningar
- 1 10
- 5
- 5 Situation 31.12 99 10 995 4.8.4. Bokföringsnämnden rekommenderar att den uträkning som visar mängden tillgängligt eget kapital för återbetalning (UOKL 17:1.3 §) upptas i noterna till bokslutet på samma sätt som för aktiebolagens del i den allmänna anvisningen om presentation av resultaträkningen och balansräkningen 21.11.2006.