Om hur penninguttag som strider mot ABL skall behandlas i bokslutet (II)

1. Ansökan

Centralkriminalpolisen (nedan sökanden) utreder som bäst en målhelhet, i anslutning till vilken den bad om ett utlåtande av bokföringsnämnden i februari 2005. Nämnden gav ett utlåtande (BFN 1749/2005) i saken. Sökanden har efter detta kompletterat sin begäran om utlåtande så att nämndens ställningstagande begärs på basis av följande tilläggsuppgifter:

För det första: Bokföringsbyrån har som verifikationsmaterial tillsänts verifikationer av vilka i största delen finns förklaringen: "uttag till kontantkassan", "kontantkassa" eller "kontantfakturor", "fakturor" eller inga förklaringar alls, utan det kan bara konstateras att ett uttag från bankkontot har gjorts.

Till de verifikationer där det finns hänvisningar till fakturor har inga fakturor fogats eller någon förklaring med anknytning till betalningen av dem. I verkligheten har inga pengar satts in i bolagets kontantkassa i samband med att de verifikationer som innehöll hänvisningar till kassahändelser upprättades. Utgående från detta är det enligt sökandens åsikt uppenbart att den person som har gjort uttaget, och som äger aktiebolaget till 100 %, är enda medlemmen i dess styrelse och verkställande direktör, har lagt beslag på medlen.

Till aktiebolagets kontokarta hör kontot "Bolagets fordringar hos delägare". Sökanden ber bokföringsnämnden om ett utlåtande på punkt 2 i den tidigare begäran om utlåtande gällande huruvida noteringen av ifrågavarande affärshändelser på kontot "Delägares fordringar hos bolaget" är korrekt. Vidare preciseras frågan i punkt 1 i begäran om utlåtande till denna del och efterfrågas nämndens ställningstagande på vilket annat alternativt sätt ifrågavarande händelser rättsligt kan bokföras.

För det andra bör begäran om utlåtande kompletteras genom att bokföringsnämndens ståndpunkt till förfarande och korrekt bokföring i fråga om följande sak begärs:

I de omtalade förhållandena fakturerar aktiebolaget tredje part för tjänster enligt avtal, varvid utmätningsmyndigheten sänder fakturamottagaren ett betalningsförbud, enligt vilket 1/6 av bolagets fordringar skall betalas till utmätningsmyndigheten för att användas för betalning av aktieägarnas personliga utmätbara skulder. När fakturamottagaren agerar på det sätt som myndigheten förutsätter och 1/6 av ifrågavarande faktura tas ut för aktieägarens utmätbara skulder, på vilket sätt skall detta tas upp i bokföringen över det bolag som behandlas i denna begäran om utlåtande (fakturasändaren)? Är det rätt att bokföra händelsen i fråga på kontot fordringar hos delägare? Om detta är ett felaktigt förfarande, vilket är korrekt bokföringssätt med beaktande av att förutsättningarna för lönebokföring inte uppfylls (förskottsinnehållningsintyg saknas, förskottsinnehållningar erläggs inte)?

För det tredje bör begäran om utlåtande kompletteras också genom att en utredning begärs om huruvida bokföringsbyrån har möjlighet att på eget initiativ, utan beslut av företagets organ

a) konstatera att en enskild fordran är värdelös och avskriva denna fordran som värdelös i bokföringen. Om det anses att bokföringsbyrån är skyldig att göra detta, så begärs ocskå ett utlåtande om med vilka kriterier det skall fastställas att den enskilda person som är gäldenär i ifrågavarande fordran är medellösb) göra en nedskrivning av anläggningstillgångarnac) göra en avskrivningsupptagning av fordran gällande fordringar hos delägare i en situation där fordran amorteras med dividendkvittningar så att saldot minskar efter kvittningen under flera på varandra följande år eller så att det t.o.m. blir noll till följd av kvittningarna.

2. Motiveringar till utlåtandet

Bokföringsnämndens ställningstagande. Eftersom det är fråga om komplettering av en begäran om utlåtande med anknytning till ett tidigare givet utlåtande, hänvisar bokföringsnämnden i detta sammanhang till händelsebeskrivningen och motiveringarna i utlåtandet BFN 1749/2005 samt kompletterar delarna i utlåtandet i enlighet med den ytterligare begäran som sökanden har framfört.

3. Bokföringsnämndens utlåtande

Svar på punkt 1: Nämnden hänvisar till det som den yttrat tidigare i saken. Penninguttag som en delägare i ett aktiebolag har gjort från bolagets konto är i regel överföringar till kontantkassan eller delägarlån. Om pengarna inte står till bolagets förfogande, är det inte längre fråga om kontantkassa utan om ett delägarlån. Utöver dessa kan det i penninguttag vara fråga också om att sköta bolagets skuld till en delägare, såsom återbetalning av ett lån som bolaget tagit av en delägare eller ersättning av utgifter eller annan ersättning.

En delägares penninguttag skall bokföras enligt dess faktiska art, och innehållet i de verifikationer som upprättats över uttagen skall också motsvara fakta. Utredningen av en enskild affärshändelses faktiska art i efterskott är i sista hand en bevisningsfråga, som bokföringsnämnden inte tar ställning till.

Svar på punkt 2: Om en del av en fordran som aktiebolaget har hos en tredje part utmäts för att bolagets delägares personliga utmätbara skulder skall kunna betalas, anses den utmätta andelen vara delägarens skuld till bolaget. Bokföringsnämnden anser en sådan bokföring förenlig med god bokföringssed, där man med den utmätta andelen debiterar kontot Fordringar hos delägare eller alternativt gottskriver kontot Skuld till delägare. Även om motsatta och förfallna fordringar i regel kan kvittas mot varandra, förutsätter säkerställande av kvittningsrätten i sista hand en juridisk bedömning, som nämnden inte har behörighet att göra.

Svar på punkt 3: Bokföringsnämnden konstaterade redan i sitt tidigare utlåtande att i dess behörighet inte ingår att kommentera enskilda personers eller organisationers förfaringssätt. Bokföringsbyråns rätt att på eget initiativ fatta värderingsavgöranden och andra dylika avgöranden gällande sin huvudmans bokföring och bokslut är inte en bokföringsfråga utan en avtalsrättslig fråga. Därmed avstår nämnden från att ta ställning till bokföringsbyråns agerande i det beskrivna fallet.