Om förhållandet mellan definitionerna av små och medelstora företag

Utgivningsdatum 18.6.2024 16.26 | Publicerad på svenska 31.7.2024 kl. 12.02
Pressmeddelande 2070

Nummer

2070

Nyckelord

små företag | Medelstora företag

1. Ansökan

Sökanden (- -) begär utlåtande om hur definitionerna av företagsstorlek ska tolkas i situationer där ett företag är ett litet företag enligt 1 kap. 4 a § i bokföringslagen (1336/1997) men samtidigt är ett medelstort företag enligt 1 kap. 4 c § i samma lag. 

Till exempel om ett företags balansräkning uppgår till 30 miljoner euro men omsättningen och personalmängden understiger gränsen för små företag, uppfyller företaget båda storleksdefinitionerna. Sökanden undrar vilken storleksklass företaget i så fall tillhör.

Storleksklassen har betydelse bland annat när man avgör om ett bokslut kan upprättas i enlighet med statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015) och om det är möjligt att utnyttja möjligheten enligt den allmänna anvisningen av den 16 oktober 2007 om avskrivningar enligt plan att anpassa avskrivningsplanen på ett sätt som motsvarar det som föreskrivs i lagen on beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968).

2. Bestämmelser och tidigare ställningstaganden

Definitionen av medelstora företag fogades som ett nytt 2 mom. till 1 kap. 4 c § i bokföringslagen genom lagändring 1249/2023, som trädde i kraft den 31 december 2023. Samtidigt föreskrevs det emellertid inget om definitionens förhållande till den tidigare definitionen av små företag i 1 kap. 4 a § i bokföringslagen. Däremot finns det ett tydligt ställningstagande i artikel 3.3 i EU:s redovisningsdirektiv  2013/34/EU: Medelstora företag är företag som inte är mikroföretag eller små företag och som på balansdagen inte överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier: a) balansomslutning: 20 000 000 euro; b) omsättning: 40 000 000 euro, c) genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.”

3. Utlåtande

Enligt bokföringsnämnden står det klart att det inbördes tillämpningsområdet för definitionen av små och medelstora företag bestäms på det sätt som avses i redovisningsdirektivet. Enligt artikel 4.5 i redovisningsdirektivet är direktivet avsett som ett så kallat maximidirektiv för små företag (inklusive mikroföretag). Detta innebär att det varken i Finland eller i något annat EU-land är möjligt att tillåta att lättnader avsedda för små företag tillämpas i större utsträckning än det som redovisningsdirektivet förutsätter. Således kan ett företag som uppfyller kriterierna för ett medelstort företag inte tillämpa lättnader avsedda för små företag även om detta företag även uppfyller kriterierna för små företag.