Om avskrivningar på tillgångar av ringa värde som ingår i bestående aktiva

1. Ansökan 

( - - - ) (härefter sökande) har bett bokföringsnämnden om utlåtande gällande avdrag av en bärbar datamaskin såsom liten anskaffning. Sökande konstaterar att man enligt 33 § i lagen om beskattning av näringsverksamhet (360/1968, härefter NärSkL) kan avskriva lösa, slitning underkastade anläggningstillgångar som en engångsavskrivning om1) den sannolika, ekonomiska livstiden är högst tre år; eller
2) anskaffningsutgiften är högst 850 euro (små anskaffningar).

Sökande anger som sin tolkning att en bärbar datamaskin uppfyller villkoret i 33 § i NärSkL om att dess ekonomiska livslängd är högst tre år och att datamaskinen därmed kan avskrivas direkt som kostnad för den räkenskapsperiod då den är köpt även om anskaffningspriset skulle överskrida 850 euro. Som motivering anger sökande att en bärbar datamaskin endast håller 2-3 år i användning, varefter det inte längre är ekonomiskt lönsamt att ge service åt den så att den blir användbar. Sökande konstaterar dessutom att avskrivningar med snabb tidtabell följer försiktighetsprincipen. Sökande ber bokföringsnämnden ge ett utlåtande om riktigheten i denna tolkning.

2. Motiveringar till utlåtandet

2.1.  Begränsning av utlåtandet. Ansökan gäller tolkning av näringsskattelagen. Eftersom bokföringsnämnden inte har befogenhet att ta ställning till tolkning av skattelagstiftningen har ansökan överförts till centralskattenämnden. Bokföringsnämnden anser dock att behandlingen av den aktuella lösa tillgången som hör till bestående aktiva (bärbar datamaskin) i bokföringen har allmän betydelse, vilket betyder att nämnden ger ett utlåtande ur bokföringslagens perspektiv.

 2.2. Bokföringslagen. Bestämmelserna om periodisering av anskaffningsutgiften för bestående aktiva finns i bokföringslagens (1336/1997, härefter BokfL) 5:5 §. Anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som hör till bestående aktiva ska aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan. Enligt BokfL 4:3 § är bestående aktiva sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder.

 2.3. Bokföringsnämndens utlåtande. I den situation som beskrivs i ansökan gäller det avskrivningar av lösa tillgångar som hör till bestående aktiva, dvs. en datamaskin. BokfL känner inte till den treåriga brukstid som skattelagstiftningen har omfattat. Enligt BokfL är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder poster som ska aktiveras som bestående aktiva i balansräkningen. Detta betyder alltså en period som överskrider längden på räkenskapsperioden. I praktiken drar BokfL på detta sätt upp den s.k. ettårsregeln.

I sin allmänna anvisning om avskrivningar den 16.10.2007 har bokföringsnämnden behandlat engångsavskrivningar av anläggningstillgångar. Den allmänna anvisningen behandlar anskaffningar av ringa värde. I kapitel 2.7 Avskrivningar av ringa värde i anvisningen konstateras följande:

Anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar som hör till bestående aktiva ska enligt BFL 5:5 § aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan. I bokföringen bör anskaffningsutgiften för alla tillgångar vilkas verkningstid sträcker sig över flera än en räkenskapsperiod aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan.

Med beaktande av väsentlighets- och försiktighetsprinciperna kan anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar av ringa värde i sin helhet bokföras som kostnad för den räkenskapsperiod under vilken de tagits i bruk, trots att de förväntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder.

I bokföringen kan ingen gräns uttryckt i euro sättas på en anskaffning som kan anses vara ringa. Vilket belopp på en tillgång som hör till bestående aktiva som ska anses vara av ringa värde måste bedömas på basen av omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet och den totala volymen bestående aktiva. Vid bedömningen ska man dessutom beakta att bokslutet alltid ska ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning.

Den allmänna anvisningen om avskrivningar behandlar också avskrivningarna hos s.k. små bokföringsskyldiga. I 11 kapitlet i den allmänna anvisningen konstateras bl.a. följande:

En bokföringsskyldig är oberoende av storlek och företagsform skyldig att göra avskrivningar enligt plan med undantag för bestämmelserna i BFL 5:12.2 §. Enligt paragrafen får yrkesutövare, sådana bokföringsskyldiga vars verksamhet baserar sig på innehav av fastigheter, föreningar och andra motsvarande samfund samt stiftelser skriva av anskaffningsutgiften för bestående aktiva och övriga utgifter med lång verkningstid utan någon på förhand uppgjord plan.

Med en liten bokföringsskyldig avses de bokföringsskyldiga där endast en av de gränser som finns i bokföringslagens 3 kapitel 9 § 2 moment överskrids. Då denna allmänna anvisning ges är gränserna:

1) omsättning eller avkastning 7 300 000 euro;

2) balansomslutning 3 650 000 euro;

3) genomsnittligt antal anställda 50 personer.

Små bokföringsskyldiga ska tillämpa de allmänna bokslutsprinciperna i BFL 3:3.1 §. Till dessa hör bl.a. att konsekvens ska iakttas när principerna och metoderna för upprättande av bokslutet tillämpas från en räkenskapsperiod till en annan, försiktighet ska iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat, väsentlighet samt att varje tillgång och annan post som tas upp bland posterna i balansräkningen ska värderas för sig. För små bokföringsskyldiga gäller samma bestämmelser som för övriga bokföringsskyldiga med hänsyn till fastställandet av bas för avskrivningarna, avskrivningsplan, nedskrivningar och försäljningssituationer.

Bokslutet ska alltid ge sådana riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av bolagets verksamhet och bolagets ekonomiska ställning som aves i bokföringslagen. Då man använder sig av de lättnader som gäller för små bokföringsskyldiga ska man därmed alltid beakta både väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen. Det faktum att vissa poster utelämnas eller upptas på ett inkorrekt sätt har väsentlig betydelse om de poster som har utelämnats eller upptagits på ett inkorrekt sätt ensamma eller tillsammans enligt separata bedömningar i varje situation skulle kunna påverka de ekonomiska besluten som användarna fattar om storleken och karaktären på en viss post. Enligt försiktighetsprincipen ska alla de poster som påverkar resultatet upptas i ett så tidigt skede som möjligt och till tillräckligt stora belopp. Enligt BFL 3:3.2 § ska dessutom samtliga avskrivningar och nedskrivningar beaktas i bokslutet även om man har fått kännedom om dem först efter räkenskapsperiodens utgång.

Enligt BFL 3:3.3 § får man avvika från ovannämnda principer i BFL 3:3.1 § och BFL 3:3.2 § endast av särskilda skäl förutsatt att orsaken till avvikelsen inte grundar sig på lag eller någon annan bestämmelse eller föreskrift given med stöd i lag. Noterna ska innehålla en beskrivning av grunderna för avvikelserna samt en kalkyl över hur avvikelsen påverkar räkenskapsperiodens resultat och ekonomiska ställning.

För sina avskrivningar enligt plan kan den bokföringsskyldige tillämpa NärSkL:s metod med avskrivningar på utgiftsresten, om förfarandet enligt den bokföringsskyldige är motiverat med beaktande av de nämnda principerna och bestämmelserna.

Kapitel 11.3 i den allmänna anvisningen behandlar användningen av avskrivningar på utgiftsresten som avskrivningsplan, små anskaffningar och avskrivningar av s.k. inventarier som slits inom tre år hos små bokföringsskyldiga:

I bokföringen ska alla tillgångar med en verkningstid som sträcker sig över flera än en räkenskapsperiod aktiveras och avskrivas under sin verkningstid enligt plan. Små bokföringsskyldiga kan dock enligt väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen bokföra anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier vilkas sannolika ekonomiska verkningstid är högst tre år samt små anskaffningar, i sin helhet som kostnad för den räkenskapsperiod under vilken egendomen tagits i bruk.

Bokföringsnämnden konstaterar att man i bokföringen med beaktande av väsentlighets- och försiktighetsprincipen kan bokföra anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar som kostnad för ibruktagningsåret trots att de väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder. I bokföringen kan man inte sätta en gräns i euro för en anskaffning som kan anses vara ringa. Storleken på en tillgång av ringa värde som ingår i bestående aktiva kan bedömas utgående från omfattningen på den bokföringsskyldigas verksamhet och den totala volymen bestående aktiva. Vid bedömningen bör man dessutom beakta att bokslutet alltid ska ge en riktig och tillräcklig bild av resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och dess ekonomiska ställning.

Såsom sitt utlåtande konstaterar bokföringsnämnden att man granskat ur perspektivet med skyldighet att aktivera bestående aktiva enligt BokfL kan anse en normal bärbar datamaskin vara en sådan anskaffning av ringa värde som bokförs såsom kostnad för ibruktagningsåret förutsatt att ingenting annat föranleds av typen av eller omfattningen på de bokföringsskyldigas verksamhet – även med beaktande av den totala volymen bestående aktiva hos den bokföringsskyldiga. De faktorer som påverkar kvaliteten och omfattningen har beskrivits i 2.7 kapitlet i den allmänna anvisningen om avskrivningar.

Parallellt med väsentlighetskriteriet här ovanför för anskaffningspriset på tillgången ska de allmänna förutsättningarna för aktivering uppfyllas dvs. tillgången ska generera inkomster under flera än en räkenskapsperiod. Om det är osäkert huruvida detta villkor kommer att uppfyllas bokförs anskaffningsutgiften för tillgången som årskostnad med stöd i försiktighetsprincipen.

En redogörelse för små anskaffningar hos små bokföringsskyldiga och avskrivningarna av s.k. inventarier som slits på kortare tid än tre år har beskrivits i kapitel 11.3 i den allmänna anvisningen.

3. Bokföringsnämndens utlåtande

Granskat ur perspektivet med skyldighet att aktivera bestående aktiva i bokföringslagen kan en normal bärbar datamaskin anses vara en sådan anskaffning av ringa värde som bokförs som kostnad för den räkenskapsperiod den tas i bruk såvida ingenting annat föranleds av kvaliteten och omfattningen på den bokföringsskyldigas verksamhet. För att kunna aktivera tillgången bör man beakta de allmänna förutsättningarna för aktivering det vill säga att tillgången ska generera inkomster under flera än en räkenskapsperiod. Om det är osäkert huruvida detta villkor kommer att uppfyllas bokförs anskaffningsutgiften för tillgången som årskostnad med stöd i försiktighetsprincipen.