Nummer

2100

Nyckelord

Stiftelse. Bidrag. Eget kapital. bunden fond.

1. Ansökan

Sökanden (--, nedan ”Sökanden”) begär ett utlåtande om huruvida en stiftelse kan redovisa investeringsbidrag som stiftelsen erhållit för anskaffning av bostadsaktier med nedan beskrivna användningsbegränsningar i eget kapital under ”fond för bostadsanskaffning”, eller om stiftelsen ska minska anskaffningsutgiften för de bostadsaktier som anskaffats med den andel som de erhållna bidragen utgör.

Som bakgrund för ansökan framför Sökanden bland annat följande:

Sökanden är en allmännyttig stiftelse, vars syfte enligt stadgarna bland annat är att hjälpa människor som befinner sig i en svår situation att få en bostad. Sökanden får bidrag från offentliga aktörer som stöd för sin verksamhet.

De bidrag som man begär ett utlåtande om är till sin natur investeringsbidrag. Bidragen ska användas till att skaffa stödbostäder åt människor som har svårt att få en bostad. Med bidraget kan stiftelsen täcka en del av kostnaderna för det objekt som anskaffas. De bostäder (bostadsaktier) som anskaffas med hjälp av bidraget omfattas av en användningsbegränsning på 20 år, och under denna tid får bostäderna inte varaktigt användas för andra ändamål än det som anges i bidragsbeslutet, och ägande- eller besittningsrätten till bostäderna får inte överlåtas till någon annan.

Sökanden har under hela verksamhetstiden i sin bokföring tillämpat samma redovisningsprincip i fråga om bidrag. Om ett bidrag har erhållits för anskaffning av enskilda bostadsaktier har bidraget i resultaträkningen redovisats som erhållet bidrag och därmed som en överföring till eget kapital under ”fond för bostadsanskaffning”, vilket innebär att redovisningen av bidraget inte har påverkat resultatet.

Enligt Sökandens uppfattning är en fond för bostadsanskaffning till sin natur en bunden fond, varför det sätt som investeringsbidragen för närvarande redovisas på är motiverat. Enligt Sökandens uppfattning är användningen av investeringsbidrag begränsad på ett sådant sätt att förutsättningarna för redovisning i form av en bunden fond existerar, såsom i bokföringsnämndens utlåtande 1969/2017.

2. Bestämmelser

I 1 kap. 6 § 4 mom. i bokföringsförordningen (1339/1997) anges följande: ”Ideella sammanslutningar och stiftelser ska i sin balansräkning särskilt ta upp kapital vars användning har begränsats genom specialbestämmelser (bunden fond). I noterna ska anges användningen av de medel som utgör täckning för det bundna fondkapitalet samt fondens intäkter, kostnader, tillgångar och skulder och likaså uppgifter om fondens kapital och ändringar i det, om dessa uppgifter inte framgår av resultaträkningen eller balansräkningen. Motsvarande uppgifter ska lämnas också om transaktioner mellan en stiftelse och företag som hör till dess koncern respektive den bundna fonden. Om de bundna fonderna är flera till antalet får de uppgifter som avses ovan i detta moment, med undantag för fondernas kapitalbelopp, anges sammanställda på ett sådant sätt att de väsentliga omständigheterna framgår trots sammanställningen.”

3. Bokföringsnämndens tidigare ställningstaganden

3.1 Bokföringsnämndens utlåtande om presentation av en bunden fond i en stiftelses bokslut 9.5.2017 (KILA 1969/2017)

I det aktuella fallet handlade det om en offentligrättslig stiftelse som enligt bokföringsnämndens utlåtande bör skapa en fond med egen täckning eller en bunden fond av donerade medel, för att bevisa att användningen av medlen har begränsats genom en förbindelse gentemot den som donerat medlen, då sökanden för avkastningen på vissa donerade medel i medelanskaffningskampanjen har förbundit sig till att de bundna medlen i sig inte används, utan att endast avkastningen från dem används för förverkligande av stiftelsens ändamål.

3.2 Bokföringsnämndens utlåtanden om ideella sammanslutningars och stiftelsers redovisning av bidrag samt reserveringar och fondöverföringar 28.4.1986 (KILA 836/1986) och om redovisning av bidrag som ideella sammanslutningar och stiftelser erhållit 8.11.1983 (KILA 666/1983)

I det aktuella fallet (KILA 666/1983) begärdes ett utlåtande av bokföringsnämnden om bland annat huruvida det är korrekt att redovisa ett projektspecifikt specialbidrag som erhållits för en utgift av investeringskaraktär som en minskning av investeringens anskaffningsutgift motsvarande bidragsgivarens andel av anskaffningsutgiften. Bokföringsnämnden konstaterade i sitt utlåtande att ett bidrag som erhållits för att täcka investeringsutgifter kan redovisas som en utgiftsöverföring som minskar investeringens anskaffningsutgift.

I sitt utlåtande (KILA 836/1986) hänvisade bokföringsnämnden i motiveringen till ovannämnda utlåtande och konstaterade att en stiftelse som har redovisat ett erhållet investeringsbidrag som en utgiftsöverföring som minskar anskaffningsutgiften för en tillgång som hör till anläggningstillgångar ska, i enlighet med väsentlighetsprincipen, i balansräkningen eller en bilaga till den ange hela anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna i fråga och den andel av anskaffningsutgiften som täckts av investeringsbidraget. I motiveringen i utlåtandet konstaterade nämnden dessutom att bidragen i fråga inte utgör kapitalplaceringar, varför indelningen av externa finansieringsformer i eget och främmande kapital enligt bokföringslagstiftningen inte gäller bidragen.

Användningen av investeringsbidragen omfattades inte i någotdera fallet av en begränsning.

3.3 Bokföringsnämndens utlåtande om bokföring av en kapitalplacering som har erhållits för ett specifikt ändamål 16.2.2010 (KILA 1848/2010)

I det aktuella fallet (KILA 1848/2010) begärdes ett utlåtande av bokföringsnämnden bland annat om huruvida det är förenligt med god bokföringssed att bokföra en kapitalplacering som har erhållits för ett specifikt ändamål som minskning av anskaffningsutgiften för den investering som har finansierats med den aktuella placeringen. Enligt bakgrundsuppgifterna hade ett beslut fattats om att finansieringen av byggandet av anslutningsrören, som hade byggts för ett speciellt syfte, skulle ske genom en placering i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Avgörande för behandlingen av den kapitalplacering som anknöt till finansieringen av anslutningsrören var den bundna form i vilken man beslutat att placera finansieringen i bolaget genom insättning av kapital. I sitt ställningstagande konstaterade bokföringsnämnden att finansieringen av anslutningsrören hade gjorts som en vederlagsfri placering med karaktären av eget kapital i fonden för inbetalt fritt eget kapital, och att det således inte var fråga om ett investeringsbidrag.

I ställningstagandet konstaterade nämnden även följande: [...] ska denna kapitalplacering upptas som en ökning av fonden för inbetalt fritt eget kapital på det sätt som avses i ABL. Anskaffningsutgiften för investeringen aktiveras på motsvarande sätt och bokförs under sin verkningstid som kostnad med avskrivningar enligt plan enligt de krav som framgår av BokfL 5.5 §. Om det var fråga om ett bidrag skulle anskaffningsutgiften för investeringen kunna minskas med bidragsbeloppet.”

4. Utlåtande

Enligt bokföringsnämndens uppfattning är de investeringsbidrag som stiftelsen erhållit till sin natur kapitalplaceringar vars användning är begränsad, såvida bidraget inte är avsett för anskaffning av en eller flera specificerade bostadsaktier. Nämnden anser att användningen av det investeringsbidrag som avses i ansökan är begränsad på ett sådant sätt att det tidigare utlåtandet KILA 1969/2017 kan tillämpas i detta fall. Det är förenligt med god bokföringssed att erhållna bidrag som omfattas av sådana användningsbegränsningar som avses i ansökan bokförs i en i 1 kap. 6 § 4 mom. i bokföringsförordningen avsedd bunden fond, som hör till eget kapital.

Om det bidrag som stiftelsen erhållit däremot är avsett för anskaffning av en eller flera specificerade bostadsaktier utgör det inte en kapitalplacering. Bidraget ska då som en utgiftsöverföring dras av från anskaffningsutgiften för den berörda bostadsaktien.