Hur latent skattefordran, som uppkommit på grund av förluster, skall tas upp i balansräkningen

Detta utlåtande är ett sammandrag, som är avsett att offentliggöras, och i vilket den information som gäller bolaget och som har skildrats i ansökan i synnerhet i fråga om siffermaterialet har reducerats.

1. Ansökan
Finansinspektionen (nedan sökanden) har vid tillsynen av att värdepappersmarknadslagen iakttas fördjupat sig i delårsrapporten över en aktieemittent (A Abp) som är föremål för offentlig handel. Sökanden vill reda ut om delårsrapporten har gjorts upp i enlighet med god bokföringssed och om den ger en riktig och tillräcklig bild av emittentens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med 2:5.4 § värdepappersmarknadslagen.

Sökanden beskriver i detalj koncernen A Abp:s uppbyggnad och det företagsarrangemang som har vidtagits i den år 2001. Koncernen A Abp hade föregående räkenskapsperiod en kraftig tillväxt, men resultatet blev en klar förlust. Också moderbolagets verksamhet uppvisade förlust under ifrågavarande och föregående räkenskapsperiod.

A Abp offentliggjorde en delårsrapport, som gällde räkenskapsperioden 2001, både i officiell form och som pro forma. Uppgifterna i pro forma hade enligt delårsrapporten gjorts upp så att resultaträkningen beskriver koncernens resultat som om de företagsarrangemang som genomfördes under räkenskapsperioden skulle ha genomförts vid räkenskapsperiodens ingång. De sålda dotterbolagens resultaträkningar togs inte med i pro forma -kalkylerna.

Under granskningsperioden uppvisade pro forma -budgetens rörelseresultat vinst, men genomförandet var fortfarande mycket olönsamt. I den officiella delårsrapporten var rörelseresultatet ännu ett steg sämre. I delårsrapporten trodde A Abp att rörelseresultatet blir positivt under slutet av räkenskapsperioden. Sökanden igen ansåg att budgeten för år 2001 som helhet var mycket överoptimistisk och ifrågasatte användningen av den för att förutsäga koncernens framtid. A Abp:s ledning konstaterade i sitt svar till sökanden å ena sidan att den nuvarande kostnadsuppbyggnaden lättar på kostnaderna, men å andra sidan att det är särskilt svårt att förutsäga den kommande resultatutvecklingen inom företagets bransch.

A Abp hade tagit upp den latenta skattefordran bland inkomstskatter i resultaträkningen samt i balansräkningen i sin officiella delårsrapport efter att bolaget av skatteverket på hemorten hade fått förhandsbesked om denna. Förhandsbeskedet sammanhängde med de förluster som förorsakas av koncernen A Abp:s pågående företagsarrangemang. Allt som allt hade A Abp, enligt den utredning sökanden har fått, bekräftade förluster till ett mångfaldigt större belopp än dessa förluster. Enligt vad som sägs i beräkningsprinciperna i delårsrapporten grundar sig den latenta skattefordran som har bokförts utgående från dessa förluster på bolagets förutsedda resultatbildning under kommande år, i synnerhet de två följande åren. Sökanden anser att den skattefordran som A Abp har registrerat är väsentlig med tanke på koncernens resultat och kapital. Sökanden anser vidare, på basis av 5:18 § bokföringslagen och bokföringsnämndens allmänna anvisning över latenta skatteskulder och skattefordringar, att A Abp inte har tillräckligt sta
rka bevis för att bolaget i framtiden kommer att kunna utnyttja nämnda fordringar.

Sökanden ber bokföringsnämnden om ett utlåtande på om det är förenligt med god bokföringssed att ta upp en betydande latent skattefordran som uppkommer av bekräftade förluster i företagets resultat- och balansräkning, när bolaget i ett nära förflutet har varit ansenligt förlustbringande och eftersom det är svårt att förutsäga resultatet inom företagets bransch och i synnerhet i företaget i fråga.

Frågan är enligt sökandens åsikt betydande med tanke på den finska värdepappersmarknaden, eftersom det inom A Abp:s bransch finns ett ansenligt antal företag som har listat sig under de senaste åren och vidtagit motsvarande företagsarrangemang.

2. Motivering till utlåtandet

2.1 Avgränsning av utlåtandet. Bokföringsnämnden tar i sitt utlåtande inte ställning till beloppet av den upptagna latenta skattefordran som nämns i ansökan, som företaget har meddelat och som grundar sig på förluster.

2.2 Bokföringslagen. Enligt 5:18 § bokföringslagen (1336/1997; nedan också BFL) får latenta skatteskulder och skattefordringar som beror på periodiseringsskillnader å ena sidan mellan intäkter och motsvarande skattepliktiga inkomster samt å andra sidan mellan kostnader och motsvarande, i beskattningen avdragbara utgifter med iakttagande av särskild försiktighet tas upp som en särskild post i resultaträkningen och balansräkningen.

I motiveringarna till lagrummet (RP 173/1997, s. 29) konstateras att sådana förluster som har bekräftats i beskattningen utgör en motsvarande post som de egentliga timingsskillnaderna.

Fordringar som motsvarar den skattefördel som erhålls i framtiden med anledning av att förlusterna avdras borde enligt motiveringarna i regel upptas i balansräkningen då det är sannolikt att det i framtiden uppstår så mycket beskattningsbar inkomst att förlusterna kan utnyttjas.

2.3 Bokföringsförordningen. Enligt 2:6.1 § 1 punkten bokföringsförordningen (1339/1997, nedan också BFF) skall noterna innehålla uppgift om de latenta skatteskulderna och skattefordringarna, om dessa är väsentliga och inte har tagits upp i balansräkningen. Utgående från 2 mom. i samma paragraf är små bokföringsskyldiga (m.a.o. de som uppfyller gränserna i BFL 3:9.2 §) befriade från detta krav på noter.

2.4 Bokföringsnämndens allmänna anvisning. Bokföringsnämnden utfärdade 11.1.1999 en allmän anvisning över latenta skatteskulder och skattefordringar. I punkt 7.2 i den allmänna anvisningen behandlas upptagningen av latent skattefordran i balansräkningen utgående från den särskilda försiktighet som förutsätts i bokföringslagen. Utgångsvis skall man alltid beakta om den latenta skattenyttan sannolikt kan utnyttjas.

I den allmänna anvisningen har det hänvisats till huvudregeln (IAS 12.34) om upptagning av latenta skattefordringar enligt standarden IAS 12, vilken lyder enligt följande: "A deferred tax asset should be recognised for the carryforward of unused tax losses and unused tax credits to the extent that it is probable that future taxable profit will be available against which the unused tax losses and unused tax credits can be utilised".

IAS 12.35 förutsätter vidare av upptagningen av en latent skattefordran att företaget har tillräckligt med avdragbara temporära skillnader (periodiseringsskillnader eller när IAS-beräkningssättet tillämpas vissa andra värderingsskillnader) eller annat övertygande bevis för att tillräckligt med beskattningsbar inkomst uppstår, från vilken bekräftade förluster kan dras av. När en anteckning övervägs förutsätter IAS 12.36 också att orsaken till förlusten identifieras och att sannolikheten för att den upprepas samt till buds stående skatteplaneringsåtgärder bedöms.

Bokföringsnämnden konstaterar vidare i sin allmänna anvisning att för anteckning i balansräkningen av latenta skattefordringar som uppstår av fastställda förluster finns strängare villkor än för andra latenta skattefordringar. Som tillräckligt bevis anser nämnden exempelvis tillräckligt välmotiverade och realistiska budgeter eller andra planeringskalkyler, som visar att en tillräckligt stor beskattningsbar inkomst uppstår i en nära framtid.

2.5 Bokföringsnämndens ställningstagande. En latent skattefordran skall med stöd av BFF 2:6.1 § meddelas som not i bokslutet, ifall den är väsentlig och det inte är fråga om en s.k. liten bokföringsskyldig. Upptagandet av en sådan fordran som en egen post i balansräkningen är ett valbart upptagningssätt, i fråga om vilket särskild försiktighet skall iakttas enligt BFL 5:18 §. I sin allmänna anvisning, som det hänvisas till ovan, har bokföringsnämnden konstaterat att motsvarande försiktighet också skall följas när noterna görs upp. I princip presenteras som noter därmed samma siffror som kan tas upp i balansräkningen.

När latenta skattefordringar bedöms skall det alltid beaktas om man sannolikt kommer att kunna utnyttja en latent skattefördel. I praktiken förutsätter detta att företaget till sitt förfogande har motsvarande mängd latenta skatteskulder eller att det i framtiden får tillräckligt med beskattningsbar inkomst. Den princip om att företagsverksamheten skall fortgå (going concern -principen) som skall tillämpas i boksluten innehåller antagandet att verksamheten på längre sikt blir lönsam. Å andra sidan förutsätter försiktighetsprincipen att man också skall beakta det alternativet att rörelsen inte ger tillräckligt med beskattningsbar inkomst under den tid som den latenta skattefördelen enligt gällande skattebestämmelser kan utnyttjas.

När det är fråga om latenta skattefordringar som grundar sig på bekräftade förluster, framhävs kravet på särskild försiktighet ännu starkare. Upptagningen av skattefordringar i balansräkningen förutsätter att den bokföringsskyldige har ett väl underbyggt bevis framför allt på att det kan förväntas att företaget under en nära framtid får beskattningsbara inkomster under den tid då de bekräftade förlusterna kan användas. Principen är att beviset skall grunda sig på budgeten eller på en annan motsvarande planeringskalkyl. På motsvarande sätt skall den bokföringsskyldige kunna specificera skälen till de förluster som förverkligats och sannolikheten för att de kommer att upprepa sig.

I den allmänna anvisning som nämns ovan har bokföringsnämnden betonat att antagandet om hur resultatrik den framtida verksamheten kommer att bli bör grunda sig på tillräckligt välmotiverade och realistiska budgeter eller andra planeringskalkyler. En bedömning av om framtida inkomster och förluster kommer att upprepa sig förutsätter, med beaktande av de branschvisa utsikterna, en tillräcklig bedömning av ifrågavarande företags verksamhet på en realistisk grund under en period som sträcker sig tillräckligt långt in i framtiden. Vid bedömningen av hur riktiga resultatbudgeter och andra planeringskalkyler är måste man också fästa uppmärksamhet vid nivån på företagets budgeteringssystem. Vid nivåbedömningen kan som riktgivande kriterium anses i vilken grad företagets budgeter har realiserats i det nära förflutna.

I de branscher som har starka faser av tillväxt eller regression är det svårt att förutsäga hur resultatrik verksamheten kommer att bli. Detta gäller framför allt företag inom s.k. nya branscher, vilkas starka olönsamhet under den första tillväxtfasen tros bli kompenserad med kommande lönsamhet i verksamheten, varvid också de bekräftade förlusterna kan utnyttjas. Principen om särskild försiktighet, som skall följas vid upptagningen av skattefordringar i balansräkningen, förutsätter dock att de avkastningsförväntningar som ligger till grund för dylika upptagningar på motsvarande sätt är särskilt välmotiverade.

I det fall som sökanden beskriver har verksamheten vid det nämnda aktibolaget (A Abp) och den koncern som det bildar varit mycket olönsam både under räkenskapsperioden 2000 och under granskningsperioden i delårsrapporten för år 2001. På verksamhetens förluster har uppenbarligen inverkat förutom A Abp:s starka tillväxt också den kraftiga regression som har skett inom bolagets bransch. Sökanden har uppmärksammat att A Abp:s pro forma -budget för 2001 har visat sig överoptimistisk i förhållande till verkligheten.

Bokföringsnämnden anser att upptagning av en skattefordran i princip kan grunda sig också på ett bindande förhandsbesked av skattemyndigheten ifall övriga förutsättningar uppfylls. Det finns inte heller något hinder för att ta upp skattefordran redan i det mellanbokslut som ingår
i delårsrapporten, ifall förutsättningarna för upptagning i övrigt uppfylls.

Det nuvarande konjunkturläget i den bransch där det i ansökan nämnda bolaget är verksamt, verksamhetens förluster under senaste tid samt de problem som sökanden har tagit upp och som anknyter till bolagets resultatbudgetering ger dock orsak att anta att de synnerligen stränga förutsättningar som har ställts på en dylik upptagning inte hade uppfyllts vid den tidpunkt då mellanbokslutet upprättades. Nämnden anser att utgående från det presenterade materialet har upptagandet av latent skattefordran i balansräkningen i detta fall inte varit förenligt med principen om särskild försiktighet som förutsätts i bokföringslagen.

3. Bokföringsnämndens utlåtande

När en latent skattefordran, som uppkommer av bekräftade förluster eller av sådana som skall bekräftas, tas upp i balansräkningen skall särskild försiktighet iakttas. När förutsättningarna för registrering bedöms, skall det alltid beaktas om man sannolikt kommer att kunna utnyttja den latenta skattefördel som erhålls av bekräftade förluster. Detta förutsätter att företaget får beskattningsbara inkomster till ett belopp som motsvarar de bekräftade förlusterna under den tid då förlusten kan dras av. Som ett tillräckligt bevis kan anses tillräckligt välmotiverade budgeter eller andra planeringskalkyler, som visar att en tillräckligt stor beskattningsbar inkomst flyter in under en nära framtid. Det finns inget hinder för att ta upp skattefordran redan i mellanbokslutet, ifall förutsättningarna för upptagning i övrigt uppfylls.

Utgående från det presenterade materialet anser bokföringsnämnden att principen om särskild försiktighet som förutsätts i BFL 5:18 § inte har följts vid upptagningen av latent skattefordran i balansräkningen i den situation som beskrivs i ansökan.