Utlåtande om behandlingen av vissa obligatoriska avgifter i kommunens bokföring

Nummer 

136

Sökord

Obligatoriska avgifter. Kommunen. Skyddsrum. Bilplats.

Begäran om utlåtande

Staden ber bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om ett utlåtande om behandlingen i stadens bokföring av de avgifter som tas ut för obligatoriska skyddsrum och bilplatser och av andra intäkter och kostnader som hänför sig till denna helhet.

En fastighetsägare befrias från skyldigheten att själv inrätta skyddsrum om fastigheten genom att till staden betala en avgift löser in platser i ett gemensamt skyddsrum. På motsvarande sätt befrias fastigheten från skyldigheten att bygga den parkeringsplats som fastställts i planen, om fastigheten betalar staden en avgift för de obligatoriska bilplatserna i en parkeringsanläggning. Samtidigt uppkommer en skyldighet för staden att inrätta gemensamma skyddsrum och parkeringsplatser.

Avgift för obligatoriskt skyddsrum

Enligt 71 § i räddningslagen (379/2011) ska ägaren till ett nybygge i byggnaden eller dess närhet inrätta ett skyddsrum som kan bedömas vara tillräckligt stort för dem som bor, stadigvarande arbetar eller annars uppehåller sig i byggnaden. Fastigheter som byggs på stadens område har i enlighet med planen för området och bygglovet skyldighet att inrätta skyddsrum. Enligt planen hör ett planområde till ett område med gemensamma skyddsrum. En fastighets skyddsrum ska finnas i ett gemensamt allmänt skyddsrum.

Staden bygger gemensamma skyddsrum på område x. Skyddsrummen ska uteslutande vara i stadens ägo och staden ska ta ut en avgift för obligatoriskt skyddsrum av dem som bygger nya fastigheter. Avgiften berättigar inte till ägande- eller besittningsrätt till ett visst utrymme. När en fastighet löser in skyddsplatser i ett gemensamt skyddsrum befrias fastighetsägaren från skyldigheten att själv inrätta ett skyddsrum.

Storleken på avgiften för gemensamt obligatoriskt skyddsrum fastställs på basis av kostnaderna under byggtiden, årskostnaderna och andelarna i kostnaderna för totalrenovering under kommande år. Avgifterna till myndigheterna tas ut i två eller tre poster i enlighet med hur byggandet framskrider. Staden är inte i något skede skyldig att återbetala den ersättning som köparen har betalat för skyddsrummet.

Avgift för obligatorisk bilplats

I markanvändnings- och bygglagen (132/1999) finns bestämmelser om anordnandet av de bilplatser som anges i en detaljplan. Enligt lagens 156 § kan kommunen, om så bestäms i detaljplanen, anvisa och för fastighetens bruk upplåta behövliga bilplatser på skäligt avstånd. I sådana fall uppbärs av fastighetsägaren en ersättning som motsvarar befrielsen från skyldigheten att anordna bilplatser enligt de grunder för avgifter som kommunen godkänt.

En fastighet under uppbyggnad är enligt planen skyldig att ordna parkering för boende i fastigheten och för andra som använder fastigheten. I planen strävar man efter att styra parkeringen till gemensamma parkeringsanläggningar med datumparkering utanför den tomt som ska bebyggas. Genom att till staden betala en avgift för obligatorisk bilplats i en parkeringsanläggning befrias fastigheten från skyldigheten enligt planen att själv bygga en parkeringsplats.

Avgifterna för obligatorisk bilplats tas ut av stadens serviceområde stadsmiljön, men stadens dotterbolag låter bygga parkeringshallen. Bygginvesteringarna, avskrivningarna och underhållskostnaderna bokförs i dotterbolagets balansräkning och resultaträkning.

Storleken på den avgift som tas ut i form av en avgift för obligatorisk bilplats har slagits fast på basis av kostnaderna under byggtiden. En ersättning som betalats för en obligatorisk bilplats återbetalas inte och fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren kan inte överlåta bilplatsen. Av fastighetsägaren kommer det inte heller att tas ut någon ersättning för bilplatsen eller andra avgifter i samband med underhåll eller service mm. av bilplatserna, eftersom avgiften för obligatorisk bilplats inte berättigar till parkering.

Den sökande ställer följande frågor:

Fråga 1. Rätt behandling i bokföringen av avgifter för platser i ett regionalt gemensamt skyddsrum

1.  Hur ska, förenligt med god bokföringssed, de avgifter som tas ut för skyddsrumsplatser behandlas i den bokföringsskyldiges bokföring?
   • Ska intäkterna av avgifterna och på motsvarande sätt kostnaderna för att bygga och underhålla gemensamma skyddsrum behandlas som helt separata helheter i bokföringen, dvs. ska inkomsterna i sin helhet tas upp som intäkt i resultaträkningen, byggkostnaderna som utgifter i balansräkningen och underhållsutgifterna som kostnader.
   • Eller ska avgifterna behandlas som en finansieringsandel för investeringsutgifterna?
   • Eller ska avgifterna noteras som skuld bland erhållna förskott och skulden avkortas i form av en minskning av investeringsutgifterna till den del som det är fråga om den andel av kostnaderna som hänför sig till byggandet, varvid den resterande delen av skulden avkortas i takt med att det uppstår underhållskostnader.
2. I anslutning till det ovannämnda, vilken är den rätta tidpunkten att i bokföringen inkomstföra de avgifter som tas ut? Intäktsförs avgiften
   • när det uppstår en fordringsrätt,
   • när avgiften faktureras eller
   • när skyddsrummet är färdigt och alla skyldigheter som hänför sig till det är fullgjorda?
3. Ska avgiften för skyddsplatser behandlas driftsekonomidelen eller i investeringsdelen i budgeten?
4. Kan det i anslutning till ovannämnda frågor i något fall vara av betydelse om betalaren är en offentlig eller en privat aktör?

Fråga 2. Avgifter som staden tar ut för obligatoriska bilplatser

1. Är det förenligt med god bokföringssed att ta upp avgifterna för obligatorisk bilplats i sin helhet som intäkt i resultaträkningen?
2. Vilken är den rätta tidpunkten för inkomstföring av avgifter för obligatorisk bilplats, på motsvarande sätt som nämns i punkt 1 b i-iii?
3. Med tanke på betalarens särredovisade balansenhet, hur ska avgifterna behandlas i enlighet med god bokföringssed? Är det fråga om en investering som kan aktiveras och avskrivas under sin verkningstid eller en engångsutgift?

Motivering

Bokföringslagen

Enligt bokföringslagens 2 kap. 1 § ska den bokföringsskyldige i bokföringen som affärshändelser notera utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

Enligt lagens 2 kap. 3 § är grunden för bokföring av en utgift mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen). Utgifter och inkomster får även bokföras på grundval av fakturering (faktureringsprincipen) eller betalning (kontantprincipen). Om utgifter och inkomster bokförs enligt kontantprincipen ska leverantörsskulderna och försäljningsfordringarna kunna klarläggas fortlöpande.

Bokföringslagens 5 kap. innehåller värderings- och periodiseringsbestämmelser. I 5 kap. 1 § föreskrivs det om periodisering av intäkter, kostnader och förluster. Räkenskapsperiodens inkomster ska tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna ska som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms i 5 kap.

Erhållna förskott

Med erhållna förskott avses betalning för försäljning av prestationer i anslutning till den egentliga verksamheten när betalningen har erhållits före överlåtelsen av prestationen. Erhållna förskott för annat än egentlig produktion av prestationer (t.ex. ränteförskott) bokförs vanligen som resultatregleringar. Eftersom uthyrning av bostäder är en del av kommunens egentliga verksamhet är det befogat att bokföra hyresförskott som erhållna förskott. Som erhållna förskott bokförs också förskottsbetalningar för försäljning av tillgångar bland bestående aktiva. (Allmän anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner)

Försäljnings- och avgiftsintäkter

Försäljningsintäkter är inkomster av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris som i regel täcker produktionskostnaderna. Också intäkter från försäljning av virke, parkeringsavgifter och anslutningsavgifter som inte kan återbäras bokförs som försäljningsintäkter. (Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner)

Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas prissättning inte är avsedd att täcka produktionskostnaderna i sin helhet eller vilkas priser bestäms enligt kundens betalningsförmåga. Ofta finns det bestämmelser om grunden för avgifterna i lag eller förordning. Sådana avgiftsintäkter är bl.a. klientavgifter inom hälso- och sjukvården, såsom avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och avgifter för institutionsvård, socialserviceavgifter, olika tillstånds- och tillsynsavgifter, markanvändnings- och utvecklingsersättningar, kursavgifter och avgifter för avbytarservice. (Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner)

Övriga utgifter med lång verkningstid

Exceptionellt stora finansieringsandelar i utgifter för anskaffning av bestående aktiva till andra samfund kan tas upp som övriga utgifter med lång verkningstid. Övriga utgifter med lång verkningstid kan förutom ovanstående utgöras av grundförbättring av hyreslägenheter, planläggningsutgifter som överstiger sedvanliga årskostnader och utgifter i anslutning till anskaffningen av adb-program utöver licenser samt medverkan i statens väg-, ban- och vattenledsprojekt. Övriga utgifter med lång verkningstid ska avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte kan uppskatta verkningstiden på ett tillförlitligt sätt, ska utgiften avskrivas under högst tio år (5 kap. 11 § i bokföringslagen). (Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning)

Anskaffningsutgift som täckts med bidrag, statsandel eller annan finansieringsandel

Statsandel, investeringsbidrag eller någon annan finansieringsandel som en kommun eller samkommun fått för anskaffning av bestående aktiva bokförs som avdrag från anskaffningsutgiften. En förutsättning för avdraget är att givaren har avsett bidraget till en viss anskaffningsutgift. Vid beräkning av avskrivningar betraktas då anskaffningsutgiftens belopp minskad med finansieringsandelen som bas för avskrivningarna. Den övriga finansieringsandelen ska per definition tolkas snävt antingen som ett statsbidrag eller ett EU-bidrag som kommunen erhållit för en investeringsutgift, eller som en betalningsandel för en investering i anslutning till kommunalt samarbete vars ändamål är att uppfylla allmännyttiga serviceförpliktelser. Ersättningar som privata samfund eller privatpersoner erlägger åt kommunen för tjänster eller andra nyttigheter utgör däremot per definition försäljnings- eller avgiftsinkomster i kommunen. Ett privat stöd kan behandlas som investeringsbidrag för allmännyttigt bruk endast då det är fråga om en donation eller ett arv på basis av testamente för en specifik investering. (Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning)

Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtanden

Utlåtanden om markanvändningsavtal

Bokföringsnämndens kommunsektion har gett tre utlåtanden om behandlingen av markanvändningsavtal i bokföringen, utlåtande 67/2005, 70/2005 och 94/2010.

Enligt motiveringen till utlåtande 67/2005 är på ett markanvändningsavtal baserade ersättningar och utvecklingskostnadsersättningar, eftersom de grundar sig på markanvändnings- och bygglagen, att tolka som avgifter som ska tas ut för kommunens myndighetsverksamhet och som ska tas upp som avgiftsintäkter i resultaträkningen.

Utlåtande 67/2005 handlar om att en markägare överlät anläggningstillgångar till kommunen som ersättning för kostnader. Detta skedde huvudsakligen på förhand, innan kommunen nämnvärt mycket hade orsakats sådana kostnader som avsågs i avtalet om planläggning mm. Vid bokföringen av prestationer ska i huvudsak principen om utgift vid inkomst följas. Enligt utlåtandet skulle avgiften tas upp bland främmande kapital i posten ”Erhållna förskott” under den räkenskapsperiod då ägande- och besittningsrätten för området övergick till kommunen. Den erhållna förskottsbetalningen inkomstförs i resultaträkningen bland avgiftsintäkter under posten ”Avgifter för samhällstjänster” per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna för planläggning och byggande realiserats i förhållande till den totalsumma som kommunen förbundit sig till i markanvändningsavtalet. Det är motiverat att kommunen följer dessa betalningar på ett separat konto, ”Markanvändnings- och utvecklingskostnadsersättningar”, inom Avgifter för samhällstjänster. I noterna till bokslutet ska det ges en redogörelse för de skyldigheter som markanvändningsavtalet innebär för kommunen.

Enligt utlåtande 70/2005 skulle ersättningar av markägaren inkomstföras i resultaträkningen bland avgiftsintäkter under posten ”Avgifter för samhällstjänster” per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna för planläggning och byggande realiserats i förhållande till den totalsumma som kommunen förbundit sig till i markanvändningsavtalet. Eventuella ersättningar som kommunen fått i förskott togs upp i balansräkningen bland ”Erhållna förskott”. De inkomstförs sedan i resultaträkningen per räkenskapsperiod enligt de realiserade kostnaderna i förhållande till kostnadernas totalsumma. I utlåtandet förutsattes också att det i noterna till bokslutet ges en redogörelse för de skyldigheter som markanvändningsavtalen innebär för kommunen.

Enligt utlåtande 94/2010 skulle penningersättningen och de markområden som markägaren överlåtit intäktsföras som avgifter för samhällstjänster per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna för planläggning, planering och byggande realiserats i förhållande till den totalsumma som kommunen hade förbundit sig till i markanvändningsavtalet. Eventuella ersättningar som kommunen fått i förskott skulle tas upp i balansräkningen bland resultatregleringar som erhållna förskott. De intäktsförs sedan per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna realiserats i förhållande till totalsumman.

I det fall att markägaren byggde kommunaltekniken som ersättning för stadens planläggning och planering, skulle byggkostnaderna för kommunaltekniken aktiveras vid tidpunkten för överlåtelsen av den kommunalteknik som markägaren byggt bland bestående aktiva och samtidigt intäktsföras som avgift för samhällstjänster. Eventuella ersättningar som kommunen fått i förskott skulle tas upp i balansräkningen bland resultatregleringar som erhållna förskott. De intäktsförs sedan per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna realiserats i förhållande till totalsumman. I utlåtandet förutsattes också att det i noterna till bokslutet ska ges en redogörelse för de skyldigheter som markanvändningsavtalen innebär för kommunen.

Utlåtande

Avgift för obligatoriskt skyddsrum

Ersättningar som privata samfund eller privatpersoner erlägger åt kommunen för tjänster eller andra nyttigheter utgör i regel försäljnings- eller avgiftsinkomster i kommunen. Ett privat stöd kan behandlas som investeringsbidrag för allmännyttigt bruk endast då det är fråga om en donation eller ett arv på basis av testamente för en specifik investering. I räddningslagen finns inga bestämmelser om den ersättning som ska betalas för befrielse från att ordna skyddsplatser. Enligt begäran om utlåtande förpliktar planbestämmelserna att en fastighets skyddsrum ska placeras i ett gemensamt allmänt skyddsrum, och skyldigheten ska skötas i byggnadstillståndsskedet. Det har genom avtal mellan parterna kommits överens om den ersättning som ska betalas. Intäkterna av avgifterna för obligatoriska skyddsrum tas upp som försäljningsintäkter i resultaträkningen. Eventuella ersättningar som erhållits i förväg tas upp i balansräkningen som förskottsbetalningar och intäktsförs sedan för varje räkenskapsperiod i förhållande till projektets realiserade byggnadskostnader eller på någon annan grund som beskriver fullgörandet av förpliktelserna enligt avtalet.

Kostnaderna för att bygga ett gemensamt skyddsrum aktiveras och kostnadsförs under sin verkningstid som avskrivningar. Utgifterna för underhållet kostnadsförs.

Den bokföringsmässiga behandlingen av de intäkter eller kostnader som kommunen har till följd av skyddsrumsplatserna påverkas inte av om betalaren är en offentlig eller privat aktör.

Avgift för obligatorisk bilplats

I det fall som den sökande har begärt utlåtande om är det inte fråga om överlåtelse av en fastighet eller av nyttjanderätten till en fastighet, eftersom fastighetens ägare eller innehavare genom betalning för en obligatorisk bilplats inte får någon ägande- eller besittningsrätt till parkeringsanläggningen eller till en viss parkeringsplats där. Eftersom den ersättning som staden tar ut för befrielse från att ordna bilplatser bygger på markanvändnings- och bygglagen, tas avgiften för skyldigheten att ordna bilplats upp i resultaträkningen som avgiftsintäkter. Avgiften bokförs i sin helhet som intäkt när staden har fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet. Eventuella ersättningar som kommunen fått i förskott tas upp bland resultatregleringar som erhållna förskott.

De interna avgifter för obligatorisk bilplats som staden tar ut hos en särredovisad balansenhet ska balansenheten aktivera bland Övriga utgifter med lång verkningstid och avskriva dem under deras verkningstid. De interna posterna elimineras årligen i stadens bokslut på samma sätt som internvinsten.

I noterna till bokslutet ges en redogörelse för de skyldigheter som avtalen om obligatoriska platser innebär för kommunen.

Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner tar inte ställning till den sökandes fråga om behandlingen av obligatoriska avgifter i budgeten, eftersom frågan inte hör till sektionens behörighet.