Utlåtande om hur HUS-sammanslutningens underskott ska upptas i bokföringen för nylands välfärdsområden och helsingfors stad

.

Nummer 

141

Sökord

välfärdsområden, HUS-sammanslutningen

Bakgrund

Enligt bokföringslagen ska bokslutet ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet. De välfärdsområ-den som är medlemmar i en välfärdssammanslutning svarar för finansieringen av sådana utgifter i välfärdssammanslutningen som inte kan täckas på något annat sätt. Som grund för den statliga finansieringen av välfärdsområdena används välfärdsområdenas driftskostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet.

För att förenhetliga bokföringspraxis har sektionen för välfärdsområden och kommuner beslutat ge ett utlåtande på eget initiativ om behandlingen av HUS-sammanslutningens underskott i Nylands välfärdsområdens och Helsingfors stads bokföringar. Behandlingen av underskott i bokföringen inverkar också på välfärdsområdenas faktiska kostnader enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering. Utlåtandet kan också tillämpas på bokföring av andra välfärdssammanslutningars underskott.

Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner ger anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen, av 116–119 § i välfärdsområdeslagen och den förordning som utfärdats med stöd av 116 § 2 mom. i den lagen samt av 113–116 §, 120 § 1 mom. 3 och 4 punkten i kommunallagen och om tillämpningen av den förordning som utfärdats med stöd av 112 § 2 mom. i den lagen. I utlåtandet ges endast anvisningar om hur HUS-sammanslutningens un-derskott ska behandlas i Nylands välfärdsområdens och Helsingfors stads bokföringar. I utlåtandet tas det inte ställning till fastställandet av medlemmarnas betalningsandelar i HUS-sammanslutningen eller till behandlingen av överskott eller underskott.

Motivering

Lagen om välfärdsområden (611/2021) och lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021)

Enligt 115.3 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdets budget innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter.  Dessutom ska den innehålla en redo-görelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Enligt lagens 64 § svarar de välfärdsområden som är medlemmar i sammanslutningen enligt vad som i grundavtalet bestämts om ansvarsfördelningen mellan välfärdsområdena för finansieringen av sådana utgifter i en välfärdssammanslutning som inte kan täckas på något annat sätt. 

Enligt 2.4 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland är HUS-sammanslutningen en sådan välfärdssammanslutning som avses i lagen om välfärdsområden.

Lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021)

Enligt 5 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) läggs till grund för den statliga finansieringen välfärdsområdenas driftskostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet, finansieringskostnader samt avskrivningarna enligt plan och nedskrivningarna. Finansieringen av de uppgifter som omfattas av HUS-sammanslutningens organiseringsansvar och som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) täcks med den finansiering som välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad får med stöd av den lagen. När nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret beaktas årligen i efterhand de i 5 § avsedda kostnaderna enligt de bokslutsuppgifter som välfärdsområdena lämnat till Statskontoret (faktiska kostnader). HUS-sammanslutningens faktiska kostnader beaktas inte separat.

Kravet på en rättvisande bild i bokslutet samt försiktighetsprincipen

Enligt 3:2 § i bokföringslagen (1336/1997) ska bokslutet ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Också 117.3 § i lagen om välfärdsområden och 113.3 § i kommunallagen (410/2015) förutsätter att bokslutet ska ge en rättvisande bild av välfärdsområdets och kommunens resultat, ekonomiska ställning, finansiering och verksamhet.

En välfärdssammanslutnings inkomstfinansiering kan anses vara tillräcklig, om sammanslutningens prissättning motsvarar kostnaderna för verksamheten och investeringarna samt användningen av tjänsterna. När betalningsandelarna motsvarar kostnaderna ger också boksluten för välfärdssammanslutningens medlemmar en rättvisande bild av kostnaderna för de tjänster som köpts av välfärdssammanslutningen. Men om betalningsandelarna är för små i förhållande till kostnaderna för att producera tjänsterna, ger boksluten för välfärdssammanslutningens medlemmar inte en rättvisande bild av kostnaderna för de tjänster som köpts av välfärdssammanslutningen. Det kan förekomma smärre årliga variationer i räkenskapsperiodernas överskott och underskott.

Med tanke på välfärdsområdenas faktiska kostnader är det väsentligt att HUS-sammanslutningens medlemmars bokslut innehåller alla intäkter och kostnader som hänför sig till räkenskapsperioden.

Till de allmänna redovisningsprinciperna enligt 3:3 § i bokföringslagen hör en sådan försiktighet som ska iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat. Försiktighet förutsätter särskilt att man i bokslutet tar upp

1. endast sådana vinster som har realiserats under räkenskapsperioden, och
2. alla avskrivningar och nedskrivningar av aktiva samt uppskrivningar av skulder liksom alla förutsebara förpliktelser och möjliga förluster som har uppkommit under den avslutade eller tidigare räkenskapsperioder, även om de blir kända först efter räkenskapsperiodens utgång.

Framtida utgifter och förluster samt avsättningar

Enligt 5:14 § i bokföringslagen ska i resultaträkningen de utgifter och förluster dras av som orsakas av framtida förpliktelser, om

1. de hänför sig till räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod
2. de ska anses vara säkra eller sannolika vid den tidpunkt då bokslutet upprättas,
3. den inkomst som motsvarar dem inte är säker eller sannolik, och
4. de baserar sig på lag eller den bokföringsskyldiges förpliktelse gentemot en utomstående.

Om det exakta beloppet av en utgift eller förlust som avses i 1 mom. eller datum för utgiftens eller förlustens realisering är känt ska det, beroende på dess karaktär, tas upp i balansräkningen som främmande kapital eller som en resultatregleringspost. I annat fall ska beloppet tas upp som en avsättning. (BokfL 5:14.2 §)

Förluster och utgifter som avses i 1 mom. samt avsättningar som avses i 2 mom. ska i resultaträkningen och balansräkningen tas upp till sitt sannolika belopp. (BokfL 5:14.3 §)

Bokföringsnämndens välfärdsområdes- och kommunsektions (tidigare kommunsektionen) allmänna anvisningar och utlåtanden

Till de allmänna bokslutsprinciperna enligt bokföringslagen hör försiktighet oberoende av räkenskapsperiodens resultat (BokfL 3:3 §). Enligt den allmänna anvisningen för upprättande av balansräkning för välfärdsområden är försiktighetsprincipen är en allmän princip som ska följas i bokslutet, enligt vilken man inte ska förutse orealiserade inkomster eller vinster i resultaträkningen, men alla förluster ska förutses.

I den allmänna anvisningen för upprättande av balansräkning för välfärdsområden ges exempel på avsättningar för framtida utgifter som ska dras av från intäkterna. Ett exempel är medlemmens andel av välfärdssammanslutningens underskott.

Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande om bokföringen av en samkommuns underskott i medlemskommunernas bokföring (113/2015). Kommunsektionen ansåg att medlemskommunen ska bokföra sin andel av samkommunens underskott som avsättning, om underskottet sannolikt inte kan täckas inom en nära framtid genom till exempel andra åtgärder som samkommunen beslutar om. Det bör dock noteras att tidsperioden för att täcka välfärdsområdenas underskott är betydligt kortare än för kommunerna.

Utlåtnade

Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad ska i enlighet med för-siktighetsprincipen i sin bokföring uppta andelen av HUS-sammanslutningens underskott som en framtida utgift eller förlust, om de förutsättningar för upptagande som avses i bokföringslagen uppfylls. En framtida utgift upptas i balansräkningen som en avsättning eller resultatreglering i enlighet med bokföringslagen.

Underskottet redovisas som en avsättning eller som en resultatreglering i bokföringen för de välfärdsområden som är medlemmar och för Helsingfors stad, om det inte kan täckas med välfärdssammanslutningens andra inkomster. Med andra inkomster avses inte betalningsandelar under kommande räkenskapsperioder från välfärdsområdena och Helsingfors stads i deras egenskap av medlemmar. Vid prognostiseringen av andra inkomster ska den försiktighetsprincip iakttas som beskrivs i motiveringen till utlåtandet. Det är förenligt med försiktighetsprincipen att bokföra avsättningar eller resultatregleringar alltid när HUS-sammanslutningens balansräkning uppvisar underskott. Det är likaså förenligt med försiktighetsprincipen att inkomster beaktas först när de har realiserats.

När välfärdsområdenas och Helsingfors stads bokslut upprättas justeras beloppet av framtida utgifter eller förluster årligen så att det motsvarar andelen av HUS-sammanslutningens ackumulerade underskott enligt bokslutet. Avsättningen ökas när HUS-sammanslutningens ackumulerade underskott ökar och minskas när HUS-koncernens ackumulerade underskott minskar.

När koncernbokslut upprättas elimineras den andel av HUS-sammanslutningens underskott som i välfärdsområdenas och Helsingfors stads bokföring bokförts som en avsättning, för att underskottet inte ska beaktas två gånger i koncernboksluten för de välfärdsområden som är medlemmar eller för Helsingfors stad.

När man dessutom beaktar kravet att bokslutet och verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande bild (BokfL 3:2.1 §), ska de välfärdsområden som är medlemmar samt Helsingfors stad lämna en redogörelse i bokslutet för hur ett underskott i HUS-sammanslutningen har behandlats.