Utlåtande om hur statsunderstöd som beviljats för beredningen av ett välfärdsområde ska behandlas i välfärdsområdets bokföring
Nummer
132
Sökord
Grunden för utlåtandet
Sektionen för välfärdsområden och kommuner har beslutat att ge ett utlåtande på eget initiativ om hur statsunderstöd som beviljats för beredningen av ett välfärdsområde ska behandlas i välfärdsområdets bokföring. Det har framför allt visat sig finnas ett behov av anvisningar om hur statsunderstödet ska periodiseras och redovisas i resultaträkningen och om hur eventuella bokföringsfel som gäller statsunderstöd ska korrigeras i jämförelsetalen för bokslutet för 2022.
Motiveringar till utlåtandet
Lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021)
Enligt 10 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering beaktas, när nivån för den statliga finansieringen för finansåret bestäms, årligen i efterhand välfärdsområdenas faktiska kostnader för året före det år som föregått finansåret så att skillnaden mellan de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för året i fråga läggs till finansieringen eller dras av från finansieringen.
Enligt 5 § i lagen avdras årligen från de driftskostnader som beaktas välfärdsområdenas kund- och användaravgifter samt andra verksamhetsintäkter och finansiella intäkter.
Statsunderstödslagen (688/2001), statsrådets förordning (664/2021) om finansiering som beviljas 2021 och 2022 för beredningen av välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens verksamhet samt statsunderstödsbeslut som meddelats med stöd av förordningen
Enligt 20 § i statsunderstödslagen ska statsunderstödstagaren också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet.
Enligt statsrådets förordning om finansiering som beviljas 2021 och 2022 för beredningen av välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens verksamhet betalas beredningsfinansiering i form av statsunderstöd till välfärdsområdena 2021 och 2022. Anslaget får användas till inrättandet av välfärdsområdena och till deras verksamhet samt till kostnaderna för de temporära beredningsorganen.
Understöd beviljas inom ramen för det anslag som reserverats i statsbudgeten som allmänt understöd enligt 5 § 2 mom. i statsunderstödslagen för kostnader som uppkommit under giltighetstiden för förordning 664/2021.
Enligt understödsbesluten ska de kostnader som berättigar till statsunderstöd enligt prestationsprincipen uppstå senast den 31 december 2023.
Bokföringslagen
Enligt 5 kap. 1 § i bokföringslagen ska räkenskapsperiodens inkomster tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna ska som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Syftet med den utgift-mot-inkomst-princip som ska tillämpas vid periodiseringen av intäkter och kostnader är att hänföra utgifterna till de räkenskapsperioder när de medför inkomster. Enligt 5 kap. 2 § i bokföringslagen upptas fordringar i balansräkningen till nominellt belopp, likväl högst till det sannolika värdet.
Allmän anvisning från bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för välfärdsområden
Prestationsprincipen
Prestationsprincipen kan i egentlig mening tillämpas på utgifter och inkomster som hänför sig till mottagande av produktionsfaktorer eller överlåtelse av en prestation. Statlig finansiering, bidrag, understöd, ersättningar eller finansiella transaktioner, exempelvis räntor, motsvaras inte av någon bestämd produktionsfaktor eller prestation i välfärdsområdets verksamhetsprocess. I välfärdsområdes- och kommunsektionens bokföringsanvisningar beskrivs hur dessa poster ska hänföras till en viss räkenskapsperiod beroende på exempelvis när en fordringsrätt (statlig finansiering, understöd) eller betalningsskyldighet (ersättningar, räntor) som grundar sig på lag, avtal eller beslut uppstår. I fråga om detta slags affärshändelser rättas eller kompletteras en bokföring som gjorts enligt kontant- eller faktureringsprincipen så att den överensstämmer med prestationsprincipen, varvid något av kriterierna enligt bokföringsanvisningen iakttas.
Balanskontinuitetsprincipen
Den ingående balansen ska basera sig på den föregående räkenskapsperiodens utgående balans. I den ingående balansen kan man inte justera värden eller göra andra ändringar som avviker från den utgående balansen för den föregående räkenskapsperioden. Som ett undantag från balanskontinuitetsprincipen görs ändringar i principerna för upprättande av bokslut samt korrigeringar av väsentliga fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder genom rättelser i posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder bland eget kapital. Korrigeringar görs således inte så att de inverkar på resultatet, utan retroaktivt i balansräkningsposten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder. Motsvarande korrigering ska också göras i den utgående balansen för den föregående räkenskapsperioden, som utgör jämförelseår (BokfN 2005/1750).
Allmän anvisning från bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om upprättande av resultaträkning för välfärdsområden
Enligt den allmänna anvisningen om resultaträkning indelas verksamhetens intäkter i resultaträkningen i försäljningsintäkter, avgiftsintäkter, understöd och bidrag samt övriga verksamhetsintäkter. Understöd och bidrag i resultaträkningen inbegriper understöd, bidrag och andra inkomstöverföringar från staten, Europeiska unionen och andra sammanslutningar, när understödet eller bidraget inte utgör ersättning till välfärdsområdet för en prestation eller en finansieringsandel för en investering.
I posten Statlig finansiering i resultaträkningen ingår sådan finansiering med allmän täckning för ordnandet av tjänster som avses i lagen om välfärdsområdenas finansiering.
Bokföringsnämndens utlåtanden
Enligt bokföringsnämndens utlåtande (BokfN 666/1983) bokförs allmänna understöd som intäkter för den räkenskapsperiod under vilken de slutgiltigt erhållits. Om det i beviljandet av understöd ingår ett villkor enligt vilket understödet för en sammanslutning eller stiftelse ska betalas tillbaka till stödbeviljaren om understödet inte har använts för sammanslutningens eller stiftelsens verksamhet inom en bestämd tid, bokförs understödet som utbetalats till sammanslutningen eller stiftelsen men som blivit oanvänt helt eller delvis enligt understödsvillkoren inom skulder. Ett projektspecifikt specialunderstöd som beviljats en sammanslutning eller stiftelse, men som inte har betalats vid utgången av den räkenskapsperiod under vilken de utgifter som täcks med understödet har uppkommit, bokförs som fordran innan bokslutet upprättas.
Enligt bokföringsnämndens utlåtande (BokfN 2008/2020) om periodiseringen av offentlig finansiering för yrkesutbildning ska understöd som beviljats den bokföringsskyldige antecknas som intäkter för den räkenskapsperiod under vilken den bokföringsskyldige slutgiltigt erhållit dem. Prestationens betalningstidpunkt i sig har inte betydelse för intäktsföringen. I den begäran om utlåtande som bokföringsnämndens kommunsektion mottog konstaterades det att den statliga finansieringen i princip delas i universella statsandelar, som enligt etablerad praxis har periodiserats för beviljandeåret, och statsunderstöd som har riktats till särskilda användningsändamål. Riktade statsunderstöd har periodiserats för den räkenskapsperiod under vilken den slutliga rätten till statsunderstödet har uppstått, till exempel enligt godkända utgifter.
Statsrådets förordning om de uppgifter som ska tas upp i välfärdsområdets bokslut (729/2021)
Noterna till balansräkningens passiva ska innehålla en specifikation per balansräkningspost om ökningar och minskningar av poster i eget kapital samt av överföringar mellan dessa poster under räkenskapsperioden.
Utlåtande
Statsunderstöd som beviljats för beredningen av välfärdsområdena ska i resultaträkningen tas upp i posten Understöd och bidrag under verksamhetsintäkter eller i investeringarnas finansieringsandelar till den del understödet är avsett för finansiering av investeringar. Understöd ska bokföras som intäkter för den räkenskapsperiod under vilken den slutliga rätten till understödet har uppkommit. Den slutliga rätten till understödet uppkommer vanligen när de utgifter som berättigar till understödet har uppkommit. Ett eventuellt understöd som inte har använts och som är tillgängligt under senare räkenskapsperioder ska redovisas som inkomstförskott under resultatregleringar i balansräkningen.
Eftersom de faktiska kostnaderna enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering beaktas i finansieringen av välfärdsområdena och eftersom rapporteringen om användningen av statsunderstöden delvis baseras på välfärdsområdets bokslut för 2021 och 2022, är det viktigt att understöd som beviljats för beredningen hänförs till samma räkenskapsperiod som den för vilken de utgifter som berättigar till understöd bokförs. Om välfärdsområdets verksamhet under 2021 och 2022 har bestått av beredning av välfärdsområdet som endast finansierats med understöd uppstår det inget överskott under dessa räkenskapsperioder.
Korrigeringar av fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder görs genom rättelser i posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder bland eget kapital. Motsvarande korrigering ska också göras i den utgående balansen för den föregående räkenskapsperioden, som utgör jämförelseår. Däremot är det inte nödvändigt att göra jämförelseårets resultaträkning jämförbar, men när en rättvisande bild kräver det ska en not ges om ändringens inverkan på resultatet så att det blir möjligt att jämföra räkenskapsperioderna. Om jämförelsekalkylen trots allt korrigeras ska de ändringar som gjorts och motiveringarna till dem på motsvarande sätt framgå av noterna.
Om det i verksamhetsberättelsen eller i noterna till bokslutet tas upp bokslut eller nyckeltal för flera räkenskapsperioder, ska också dessa i mån av möjlighet göras jämförbara eller åtminstone ska det klart nämnas att de eventuellt inte är jämförbara. När korrigeringar görs bör väsentlighetsprincipen beaktas.
Med beaktande av kravet på en rättvisande bild i bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt 3 kap. 2 § 1 mom. i bokföringslagen ska välfärdsområdet i noterna till principerna för upprättande av bokslutet och i verksamhetsberättelsen lämna en redogörelse för hur de korrigeringar som gjorts i bokslutet påverkar den ekonomiska ställningen. Om uppgifterna för den föregående räkenskapsperioden inte är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som gått ut ska noterna även innehålla en redogörelse för detta.
