Utlåtande på eget initiativ om noter angående gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag

Nr

2005

Särskild not. Förplägnadsföretag. 

1. Bakgrund och syfte

Med stöd av lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020, nedan ”gottgörelselagen”) har förplägnadsföretag rätt att få skälig gottgörelse från finska staten för skyldigheten att hålla kundlokalerna stängda under begränsningsperioden 4.4–31.5.2020.

Syftet med detta utlåtande är att ge förplägnadsföretag anvisningar om den bokföringsmässiga jämförelsen av den utfallsbaserade begränsningen och om den not som ska lämnas om denna. Den andra meningen i 7 § 6 mom. i gottgörelselagen, som utgör grund för jämförelsen, lyder som följer:

”- - betalas som gottgörelse högst det belopp med vilket resultatet för begränsningstiden underskrider det resultat som motsvarar de månader som utgör grund för jämförelsetalet minskat med försäkringsersättning som erhållits för verksamhetsavbrottet (utfallsbaserad begränsning).”

Med andra ord betalas som gottgörelse högst det belopp med vilket resultatet för begränsningstiden underskrider resultatet för jämförelseperioden, minskat med en eventuell försäkringsersättning för verksamhetsavbrott under begränsningstiden.

Med jämförelseperiod avses antingen januari–februari 2020 eller april–maj 2019, beroende på när försäljningen var större (7 § 2 mom. i gottgörelselagen).

För att visa att begränsningen realiserats ska behövliga noter fogas till det bokslut som upprättas efter det att begränsningsskyldigheten upphört (7 § 6 mom. fjärde meningen i gottgörelselagen). Vidare förutsätter 14 § i gottgörelselagen, i överensstämmelse med vad som föreskrivs om aktiverade utvecklingsutgifter i 5 kap. 8 § 2 mom. i BFL, att det belopp som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas efter begränsningsperioden ska minskas med den gottgörelse som förplägnadsföretaget erhållit.

Det ”resultat” som avses i jämförelsen i tredje meningen i 7 § 6 mom. i gottgörelselagen fastställs genom att Statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015, ”SMF”) och bokföringsförordningen (1339/1997, ”BFF”) följs ”i tillämpliga delar”. 

Vid riksdagsbehandlingen av gottgörelselagen ansåg ekonomiutskottet att det var viktigt att bokföringsnämnden i enlighet med 8 kap. 2 § i bokföringslagen (1336/1997, ”BFL”) ger behövliga anvisningar om beräkningsprinciperna. Vidare konstaterade utskottet följande i fråga om paragrafens formulering ”i tillämpliga delar”:

”Under räkenskapsperioden följer bokföringen inte nödvändigtvis prestationsprincipen, utan i stället faktureringsprincipen, med hänsyn till redovisningen av mervärdesskatt. Ekonomiutskottet konstaterar att lagstiftningen bör vara tydlig i fråga om huruvida den bokföringsskyldige liksom vid redovisning enligt prestationsgrunden ska hänföra utgifterna till begränsningstiden för att kunna specificera uppgiften i en not. Om betalningar görs för perioder och exempelvis hyresfakturan betalas under begränsningstiden men för en längre period, täcker fakturan alltså också annan tid än begränsningstiden.”

2. Utlåtande

2.1. Begränsningar

För tydlighetens skull konstaterar bokföringsnämnden att den inte ger anvisningar om beräkningen av beloppet av en skälig gottgörelse, eftersom detta enligt gottgörelselagen är en myndighetsuppgift för NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (KEHA-centret) och beräkningen i första hand grundar sig på de ordinarie mervärdesskattedeklarationer som förplägnadsföretagen lämnar in till skatteförvaltningen.

Beräkningen av gottgörelsen vid KEHA-centralen härleds inte från bokföringslagen, och det är inte heller i övrigt en fråga som har samband med en korrekt bokföring eller ett korrekt bokslut. Bestämmandet av gottgörelsen är därmed inte en uppgift för förplägnadsföretaget eller den som sköter företagets bokföring, även om förplägnadsföretaget i noterna ska jämföra den gottgörelse som KEHA-centralen beslutar att betala med förlusten för begränsningsperioden på det sätt som anges ovan i punkt 1, för att visa att den utfallsbaserade begränsningen realiseras på det sätt som förutsätts i gottgörelselagen.  

2.2. Principerna för fastställande av resultatet och deras tillämpning

Bokföringsnämnden anser att de principer enligt Europeiska unionens redovisningsdirektiv (2013/34/EU) som det föreskrivs om i 3 kap. 2, 2 a och 3 § i BFL även ska tillämpas i detta sammanhang. Det bokslut som inbegriper begränsningsperioden ska upprättas i enlighet med bokföringslagstiftningen på samma sätt som andra bokslut, men kompletteras med sådana noter som det finns anvisningar om i detta utlåtande.

2.3. Begreppet ”resultat” enligt gottgörelselagen

Bokföringsnämnden anser att det med ”resultat” i 7 § 5 mom. i gottgörelselagen avses ett resultatbegrepp på motsvarande nivå som posten ”Vinst (Förlust) före bokslutsdispositioner och skatter”, om vilken det föreskrivs i både punkt 11 i bilaga I till SMF och 1 kap. 1 § 1 mom. 11 punkten i BFF, och att detta resultat ska beräknas för den förplägnadsrörelse som avses i gottgörelselagen med beaktande av prestationsprincipen.

Nämnden rekommenderar att förplägnadsföretag använder benämningarna ”Vinst (Förlust) för begränsningsperioden” och ”Vinst (Förlust) för jämförelseperioden” för det resultat som avses i gottgörelselagen.

• Med ”begränsningsperioden” avses perioden 4.4–31.5.2020.
• Med ”jämförelseperioden” avses antingen januari–februari 2020 eller april–maj 2019 beroende på när försäljningen var större, vilket har legat till grund för bestämmandet av den gottgörelse som KEHA-centralen har betalat.

2.4. Fastställande av posten Vinst (Förlust) för begränsningsperioden

2.4.1. Bokföringsnämnden anser att syftet med gottgörelselagen förutsätter att ett förplägnadsföretag gör en beräkning som motsvarar resultaträkningsmodellen i SMF eller BFF för att utreda resultatet för begränsningsperioden.

2.4.2. Vid beräkningen ska samma periodiserings- och värderingsprinciper följas som de som har följts vid den beräkning som gäller hela räkenskapsperioden. Till begränsningsperioden ska därmed hänföras bland annat den andel av avskrivningarna av bestående aktiva under räkenskapsperioden som tidsmässigt motsvarar begränsningsperioden, även om det inte har förekommit någon verksamhet alls.

2.4.3. Eftersom beräkningen är prestationsgrundad hänförs till begränsningsperioden endast den del av en betalning (till exempel för lokalhyra eller tjänster som gäller VVS och elektricitet) som motsvarar begränsningsperioden även i det fall betalningen också omfattar en period före eller efter begränsningsperioden.

2.4.4. Beräkningen ska grundas på de periodiserings- och värderingsprinciper som har följts vid upprättandet av bokslutet för hela räkenskapsperioden.

2.4.5. När det gäller regelbundna beräkningsposter i ett företag anser nämnden dock i enlighet med väsentlighetsprincipen i 3 kap. 2 a § i BFL att posterna kan hänföras genom delning när detta är kostnadsekonomiskt motiverat och inte äventyrar tillgången till tillräckliga och korrekta uppgifter som grund för posten ”Vinst (Förlust) för begränsningsperioden”. När dessa förutsättningar uppfylls är det möjligt att till begränsningsperioden hänföra den del av en post som gäller hela räkenskapsperioden som motsvarar begränsningsperiodens längd i förhållande till hela räkenskapsperiodens längd.

2.4.6. Syftet med den utfallsbaserade begränsningen är att utreda om mottagaren är skyldig att till någon del återbetala gottgörelsen (7 § 6 mom. i gottgörelselagen). Mot bakgrund av detta konstaterar nämnden att det resultat som avses i gottgörelselagen ska beräknas tillräckligt noggrant, så att man först på ett tillförlitligt sätt kan visa om begränsningen över huvud taget realiseras. Om gottgörelsen har överskridit begränsningen skräps kravet på noggrannhet i beräkningen i enlighet med väsentlighetsprincipen eftersom förplägnadsföretaget noggrant ska fastställa det belopp som ska återbetalas. I ett förplägnadsföretag som anlitar en revisor för den lagstadgade revisionen ska revisorn i sin revisionsberättelse lämna uppgift om resultatet för den utfallsbaserade begränsningen (7 § 7 mom. i gottgörelselagen).

2.5. Fastställande av posten Vinst (Förlust) för jämförelseperioden

Posten Vinst (Förlust) för jämförelseperioden fastställs i princip på samma sätt som posten ”Vinst (Förlust) för begränsningsperioden” i punkt 2.4. För detta ändamål ska en beräkning som motsvarar resultaträkningsmodellen i SMF eller BFF göras i syfte att utreda resultatet för jämförelseperioden.

2.6. Beräkningar som verifikation till noter

Av beräkningarna enligt punkterna 2.4 och 2.5 ska det upprättas sådan verifikation till noter som avses i 2 kap. 5 b § i BFL, och av verifikationens innehåll måste sambandet med noten om den utfallsbaserade begränsningen kunna konstateras utan svårighet.

2.7. Exempel på not – Utfallsbaserad begränsning

Detta exempel syftar till att förtydliga den skyldighet att foga noter till bokslutet som ingår i gottgörelselagen:

[Rubrik:] Resultatet för den utfallsbaserade begränsningen enligt lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag

• En restaurangs kundlokaler har varit stängda under den lagstadgade begränsningsperioden 4.4–31.5.2020. Bolaget har av finska staten fått 2 500 euro i gottgörelse för begränsningsperioden, som har tagits upp i övriga rörelseintäkter i resultaträkningen.

• Bolagets förlust för begränsningsperioden var 1 500 euro, medan vinsten för jämförelseperioden april–maj 2019 var 2 000 euro. Resultatet har därmed minskat med 3 500 euro. När den ersättning på 500 euro som försäkringsanstalten har betalat för verksamhetsavbrottet under begränsningsperioden dras av från dessa 3 500 euro, överskrider inte beloppet av gottgörelsen från staten (2 500 euro) det i lagen föreskrivna maximibeloppet (3 000 euro).

• Förlusten för begränsningsperioden och vinsten för jämförelseperioden har fastställts enligt de principer som ska följas vid upprättande av bokslut.

2.8. Exempel på not – Belopp som kan användas för utbetalning av medel

Den gottgörelse som förplägnadsföretaget har fått – liksom det stöd för återanställning som avses i 3 § i gottgörelselagen – minskar det belopp som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas efter begränsningsperioden (14 § i gottgörelselagen). Nedan följer ett exempel på hur dessa poster ska beaktas vid beräkningen av det belopp som företaget kan använda för utbetalning av medel.

• Beräkning av det belopp som kan användas för utbetalning av medel: