Om en enskild persons bokföringsskyldighet

1. Ansökan

Sökanden (---) ber bokföringsnämnden, i egenskap av åklagarmyndighet, om ett generellt utlåtande om när ekonomisk verksamhet tidsmässigt, lokalt, funktionellt eller på något annat sätt utgör sådant yrkesutövande av vilket uppkommer bokföringsskyldighet enligt 1 § bokföringslagen.

Dessutom ber sökanden om ett utlåtande på om bokföringsskyldighet uppkom vid ekonomisk verksamhet som gällde bilhandel, där en enskild person åren 1993-96 sålde ca 50 bilar, dvs i genomsnitt 1-2 bilar per månad. Försäljningsbidraget för hela perioden uppgick till ca 100 000 mark och omsättningen därmed uppskattningsvis till åtminstone 500 000 mark. Enligt den upplysning som sökanden har gett köpte den enskilda personen i fråga bilar från en bilaffär och sålde dem vidare med tidningsannonser och per telefon. Han letade också upp och förmedlade bilar åt kunderna enligt deras önskemål. Försäljningen skedde hemifrån och annars per telefon utan någon särskild affärslokal och utan utomstående arbetstagare.

2. Motiveringar till utlåtandet

2.1 Avgränsning av utlåtandet. Den senare delen av begäran om utlåtande sammanhänger med en straffrättslig process som gäller den enskilda person som nämns i ansökan. Bokföringsnämnden anser att den till denna del kan ge ett utlåtande utgående från det skriftliga och muntliga material som sökanden har presenterat, men betonar samtidigt att nämnden inte tar ställning till bevisningsfrågan.

2.2. Bokföringsskyldighet. Med stöd av 1:1.1 § bokföringslagen (1336/1997) är var och en som driver rörelse eller utövar yrke skyldig att föra bok över denna verksamhet. I motiveringarna till lagen (regeringens proposition 173/1997 rd, s. 8) betonas att bokföringsskyldigheten i regel skall fastställas på basis av verksamhetens karaktär, utövandet av affärsverksamhet, och inte enligt t.ex. vilken juridisk form den bokföringsskyldige har.

Bestämmelsen om bokföringsskyldighet för den som driver en rörelse eller utövar ett yrke i 1 § i bokföringslagen från år 1973, som gällde vid den tid då den bilhandel som nämns i ansökan idkades, är likalydande som i den nuvarande bokföringslagen.

2.3. Bokföringsnämndens tidigare utlåtanden. I bokföringsnämndens utlåtande BfN 1974/7 ansågs biografverksamhet vara rörelse. Biografen hade ingen utomstående arbetskraft och dess årliga försäljning uppgick till ca 23 000 mk.

I utlåtandet BfN 1988/996 ansågs försäljning av fordon och förmedling av färdigmat som en person utövade vara rörelse. Verksamheten utövades hemifrån, utan utomstående arbetstagare och utan någon särskild affär eller något särskilt kontor. Lagrets värde uppgick till 40 000 - 100 000 mk och omsättningen under åtta månader till över 200 000 mk. Inkomstförvärvandet grundade sig till en väsentlig del på förvärv och försäljning av omsättningstillgångar, produktionsmedlen medförde en risk och den personliga yrkesskickligheten hade ingen avgörande betydelse med tanke på förtjänsten.

Enligt utlåtandet BfN 1994/1275 avses med rörelse sådan produktions- eller serviceverksamhet som är avsedd att ske fortlöpande och som bedrivs i förtjänstsyfte och där den enhet som bedriver rörelsen är omgiven av marknaden för produktionsfaktorer, prestationer och finansiering. Förtjänsten från rörelsen flyter i sista hand in som vinst eller överskott, och den är i väsentlig grad

också förknippad med en risk. Yrkesutövande skiljer sig från rörelse främst i det att den organisation som används i det är liten och produktionsmedlens andel obetydlig. Huruvida det är fråga om rörelse eller yrkesutövande måste bedömas särskilt i varje enskilt fall utgående från verksamhetens individuella drag. Till exempel minuthandel är i allmänhet rörelse.

Enligt utlåtandet BfN 2000/1630 var en enskild person inte bokföringsskyldig för den handel med värdepapper och värdeandelar som han idkade. Som mest uppgick den årliga försäljningen av värdepapper till över 6 000 000 mk, och försäljnings- och inköpstransaktionerna till över 90 per år. Bokföringsnämnden ansåg att det om kännetecknen på rörelse uppfylls måste bedömas som en helhet i varje enskilt fall. I detta fall förutsatte verksamheten inte att produktionsmedel skaffades och dessa medförde följaktligen inga risker. Personen hade inga verksamhetslokaler, ingen firma och ingen verklig kundkrets. Verksamheten riktade sig inte utåt och den saknade därmed de typiska yttre kännetecknen på rörelse. Eftersträvandet av vinst, verksamhetens fortgång, det kapital som var bundet vid den och antalet handelstransaktioner visade på aktivitet, men de gjorde inte att verksamheten blev en rörelse.

2.4. Bokföringsnämndens ställningstagande. Varken bokföringslagen eller förarbetet till lagen definierar direkt innehållet i begreppen rörelse och yrkesutövande. Det uttalande om att den bokföringsskyldiges juridiska form inte inverkar på saken, vilket anförs i motiveringarna till BFL 1:1 §, antyder emellertid att bokföringsskyldigheten inte bör tolkas utgående från formella kriterier. Bokföringsnämnden anser följaktligen att den inte har någon möjlighet att på en allmän nivå definiera sådana kvalitativa eller kvantitativa kriterier för ekonomisk verksamhet, utgående från vilka bokföringsskyldighet uppkommer. Nämnden betonar att det huruvida kännetecknen för rörelse och yrkesutövande uppfylls bör bedömas som helhet särskilt i varje enskilt fall utgående från verksamhetens individuella drag.

Den enskilda person som nämns i ansökan hade under flera år köpt bilar från en bilaffär och sålt dem vidare i förtjänstsyfte och antalet sålda bilar uppgick till i genomsnitt 1-2 bilar per månad. Personen hade aktivt försökt nå kundkretsen med tidningsannonser samt letat upp och förmedlat fordon till kunderna enligt deras önskemål. Det kan därmed anses att verksamheten var riktad utåt. En rörelses viktigaste egenskap, som skiljer den från lönearbete, är den ekonomiska risk som sammanhänger med verksamheten. Jämfört med yrkesutövande är en rörelses risk i allmänhet större, och i rörelsen betonas inte heller utövarens personliga yrkesskicklighet. I en situation enligt den beskrivna, där bilar köps för egen räkning från en bilaffär och säljs vidare i förtjänstsyfte, är en klar ekonomisk risk förknippad med verksamheten. Med beaktande av de volymer som uppgetts kan risken inte heller anses obetydlig. Bokföringsnämnden anser att om helheten bedöms, uppfyller verksamheten i fråga kännetecknen på en rörelse.

3. Bokföringsnämndens utlåtande

Bokföringsnämnden anser det inte möjligt att ge ett generellt utlåtande om när ekonomisk verksamhet utgör sådan rörelse eller sådant yrkesutövande av vilka följer bokföringsskyldighet. Det om kännetecknen för bokföringsskyldig verksamhet uppfylls måste bedömas som en helhet särskilt i varje enskilt fall utgående från verksamhetens individuella drag.

Den verksamhet som beskrivs i ansökan kan anses som sådan rörelse som avses i BFL 1:1 §. Den person som driver rörelsen är bokföringsskyldig i fråga om denna verksamhet.