Noteringsförfarandet som skall tillämpas vid företagsarrangemang

1 Ansökan

1.1 Bakgrundsinformation om sökanden

Sökanden (--) är moderbolag i en koncern som bedriver global verksamhet inom ---industrisektorn. Tyngdpunkten i ---koncernens verksamhet ligger på Europa och särskilt på de dotterbolag som är verksamma inom Europeiska unionens område. ---

1.2 Det planerade arrangemanget

Sökanden planerar åtgärder för företagsarrangemang som gäller dess ---bransch tillsammans med ett finskt dotterbolag som i sin helhet ägs av sökanden. Företagsarrangemanget är en aktiebytesoperation i två steg, där sökanden först förvärvar ett företag i samma bransch för att komplettera koncernens rörelsehelhet. Det företag som skall förvärvas är bolaget A, som är verksamt i en stat inom Europeiska unionen, och dess dotterbolag. Vid företagsarrangemanget förvärvar sökanden aktiestocken i bolaget A och ger som vederlag bolaget A:s ägare nya aktier som sökanden har emitterat. I det andra skedet av företagsarrangemanget skall sökanden genom aktiebyte överlåta aktierna i det förvärvade bolaget A till ett dotterbolag, som helt ägs av sökanden, mot nya aktier som dotterbolaget emitterar.

Det gängse värdet för aktierna och målbolagets eget kapital, vilka har konstaterats vid förhandlingar om företagsförvärv som gäller aktierna i det företag som är föremål för företagsarrangemanget, presenteras i ett schema över företagsarrangemanget, vilket utgör bilaga till ansökan, och i detta schema presenteras steg för steg de operationer som skall utföras.

Sökanden har för avsikt att i sin balansräkning notera aktierna i bolaget A, som skall förvärvas vid företagsarrangemanget, till ett värde som är lägre än deras gängse värde, d.v.s. till ett värde som motsvarar nettovärdet av det egna kapitalet i det bolag som skall förvärvas. Avsikten är att de av sökandens aktier som skall ges som vederlag för de aktier som skall förvärvas skall noteras i sökandens bokföring som aktiekapital till ett belopp som motsvarar nettovärdet av det egna kapitalet till den del som motsvarar motvärdet av de givna aktierna (tidigare det nominella värdet) och till övriga delar i överkursfonden. Detta noteringssätt leder till att inget koncerngoodwill uppkommer i sökandens koncernbalans i fråga om de aktier som har förvärvats vid aktiebytet.

I det företagsarrangemangsschema som utgör bilaga presenteras dessutom konsolideringsnoteringarna i sökandens koncernbokslut i förenklad form, sedan åtgärderna för företagsarrangemanget har vidtagits, för att verkan av de noteringsprinciper som presenteras i ansökan skall kunna åskådliggöras.

Syftet med de planerade åtgärderna för företagsarrangemanget är enligt sökanden att de skall motsvara det i näringsskattelagen (24.6.1968/360) avsedda aktiebytet, om vilket i 52 f § näringsskattelagen (29.12.1995/1733) konstateras att aktiebyte inte betraktas som överlåtelse vid beskattningen och att som anskaffningsutgift för de aktier som mottagits i bytet betraktas den vid beskattningen oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för de överlåtna aktierna.

Enligt sökandens uppfattning sägs i näringsskattelagen, lagen om aktiebolag (29.9.1978/734) eller i bokföringslagen (30.12.1997/1336, nedan också BFL) däremot ingenting om till vilket värde sökandens förvärvade aktier i bolaget A i detta fall bör noteras och till vilket värde de av sökandens aktier som getts som vederlag för de förvärvade aktierna bör noteras i sökandens bokföring. Till denna del är situationen enligt sökandens uppfattning oklar både i fråga om den bokföringsmässiga och den beskattningsmässiga behandlingen av aktieförvärvet.

Vidare förekommer oklarheter enligt sökanden också om det, om sökanden kan överlåta de aktier som denne genom aktiebyte har förvärvat i bolaget A vidare till ett dotterbolag utan skattepåföljder genom aktiebyte mot aktier som dotterbolaget har emitterat, när det är fråga om ett dotterbolag som i sin helhet ägs av sökanden.

En tredje omständighet som förorsakar oklarhet i en dylik operationshelhet är, att i detta fall görs två aktiebyten efter varandra, i fråga om vilka det råder ovetskap om ifall åtgärderna anses t.ex. som en serie sådana åtgärder som avses i 52 g § näringsskattelagen med vilka syftet är att kringgå eller undgå skatt.

För att alla ovan nämnda oklarheter skall kunna undanröjas ber sökanden bokföringsnämnden om ett utlåtande på hur aktier som förvärvas vid aktiebyte skall behandlas bokföringsmässigt och centralskattenämnden om ett förhandsbesked i fråga om de beskattningsmässiga oklarheter som ärendet innehåller.

1.3 Sökandens motiveringar till åtgärderna

Som det konstateras ovan reglerar gällande näringsskattelag, lag om aktiebolag och bokföringslag inte anskaffningsutgiften för aktier som förvärvas vid aktiebyte ur det förvärvande bolagets synvinkel. Enligt sökandens uppfattning ger inte heller tolkningarna och de rättsfall som förekommit hittills klart besked i saken, varför sökanden anser det ytterst viktigt att få ett utlåtande i ärendet för att bokföringspraxis skall bli klarare.

Sökanden motiverar varför de värden som presenteras ovan bör användas när aktiebytesoperationerna noteras i bolagens bokföring med följande argument:

1. Genom att de aktier som skall förvärvas noteras till ett värde som motsvarar det egna kapitalet i bolaget (A) som skall förvärvas, undviks uppkomsten av koncerngoodwill i sökandens koncernbokslut och avskrivningen av koncerngoodwill i koncernresultaträkningen. Detta noteringssätt anser sökanden ha en mycket stor betydelse för de finska bolagen, eftersom flera finska bolag har litet fritt eget kapital i koncernbalansen, vilket till följd av avskrivningarna av koncernaktiva blir ännu mindre. Denna noteringspraxis underlättar i vissa situationer väsentligt de finska företagens möjligheter till företagsförvärv och branschrationaliseringar. Noteringspraxis är i så fall analog med behandlingen av verksamhetsöverlåtelse om vilken bestäms i näringsskattelagen. Goodwill-posten kan utgöra en synnerligen betydelsefull del av företagets gängse värde, och t.ex. i det företagsförvärv som beskrivs ovan kan säljaren av bolaget A ha svårt att godkänna sökandens aktier som vederlag, om koncerngoodwill avskrivs i sökandens k

oncernbokslut under fem år genast efter aktieförvärvet, fastän det köpta företagets värde bibehålls eller t.o.m. ökar tack vare förnyelsen av goodwill.

2. Vid aktiebyte bör, i synnerhet när det är fråga om internationella operationer, som vederlag ges aktier i ett bolag som har noterats på börsen och inte aktier i ett onoterat finskt bolag. Detta är orsaken till att sökandekoncernens moderbolag, som har noterats på börsen, är part i det första skedet av aktiebytet och inte dess dotterbolag vars rörelse det förvärvade bolaget A dock kommer att betjäna i koncernen och vilket bolaget A efter förvärvet bör kunna överföras till som ett dotterbolag. Syftet med de EG-direktiv som gäller företagsarrangemang och de inhemska författningar som getts med stöd av dem är enligt sökanden just att genomföra vissa överlåtelser av rörelser och aktier utan skattepåföljder till dess föremålen för ett förvärv har överlåtits till tredje part. Enligt sökandens åsikt förverkligar det ovan presenterade aktiebytesarrangemanget i två steg syftet med direktiven och leder till det ur koncernens synvinkel eftersträvade slutresultatet.

3. I detta företagsarrangemang är målet inte i något skede att uppnå skattefördelar utan att genomföra en helhet bestående av åtgärder för företagsarrangemang på ett sätt som är förnuftigt med tanke på rörelsen och parterna. Snarare kan arrangemanget som helhet anses som en oekonomisk lösning med tanke på beskattningen, eftersom det i en situation där aktiestocken i bolaget A säljs leder till dubbel beskattning ur sökandens synvinkel.

Sökanden har senare som en ytterligare motivering presenterat en analys som investeringsbanken Citibank Corporation har gjort om ---industrin. Enligt bankens bedömningsprinciper återbördas avskrivningen av koncerngoodwill till resultaträkningen. Enligt sökandens åsikt står det noteringssätt som anförs i ansökan i överensstämmelse med försiktighetsprincipen, eftersom eget kapital inte tas upp förhöjt med goodwillvärdena. Om gängse värde används, ökar det bundna kapitalet till följd av noteringen i överkursfonden medan igen avskrivningarna eller nedskrivningarna av koncerngoodwill minskar det fria egna kapitalet. Sökanden anför att bruket av gängse värde som noteringsgrund gynnar omfattande globala koncerner, som årligen har stora företagsarrangemang, och samtidigt styr placeringsbeteendet i riktning mot allt större koncentrationer.

1.4 Begäran om bokföringsnämndens utlåtande

1. Är det förenligt med god bokföringssed att i sökandens bokföring notera anskaffningsutgiften för aktier i målbolaget (A), som skall förvärvas vid företagsarrangemang, till det värde som anförs ovan och som motsvarar nettovärdet för det egna kapitalet i bolaget (A) och att notera de av sökandens aktier som skall ges som vederlag för dem som aktiekapital och överkursfond på det sätt som refereras ovan?

2. Är det förenligt med god bokföringssed att i det andra skedet av aktiebytet notera de aktier i bolaget A som sökandens dotterföretag har förvärvat vid aktiebyte i ifrågavarande dotterföretags bokföring till samma värde som de i det första skedet av företagsarrangemanget har noterats till i bokföringen hos sökanden som överlåter aktierna?

2 Motiveringar till utlåtandet

2.1 Avgränsning
Bokföringsnämnden avgränsar sitt utlåtande till att gälla enbart bokföringsmässiga frågor i företagsarrangemanget.

2.2 Lagen om aktiebolag

Bokföringsnämnden har fått en utredning som gäller lagen om aktiebolag, enligt vilken i det arrangemang som avses i ansökan ingår två förhöjningar av aktiekapitalet mot apportegendom, när ansökan granskas bolagsrättsligt.

I den utredning som erhållits konstateras att villkoren för en riktad emission enligt 9 kap. 16 § lagen om aktiebolag skall vara sådana att den som tecknar aktier inte får en ogrundad fördel på bekostnad av bolagets gamla aktieägare. Det om villkoren i en aktieemission stämmer överens med denna bestämmelse bedöms utgående från det gängse värdet på den egendom som bolaget får och det gängse värdet på de nya aktier som skall ges. Enligt utlåtandet är det inte i sig avgörande till vilket värde aktierna noteras i bolagets bokföring.

Enligt utredningen är det ur borgenärernas synvinkel väsentligt att bolagets balansräkning ger en rättvisande bild av bolagets förmögenhetsställning och att det belopp av förhöjningen av aktiekapitalet som skall noteras som aktiekapital och övrigt eget kapital inte överskrider det gängse värdet på de medel som bolaget får. I fråga om de belopp som skall noteras i aktiekapitalet och övrigt eget kapital bör bolagets borgenärer kunna lita på att värdet av de medel som bolaget får mot de nämnda posterna är minst lika stort som det belopp som skall noteras bland eget kapital i balansräkningen.

2.3 Bokföringslagen

2.2.1 De bestämmelser som gäller bokföring av affärshändelser. I 2 kap. bokföringslagen bestäms om bokföring av affärshändelser. Affärshändelserna skall bokföras kronologiskt och systematiskt (4§) och bokföringen skall grunda sig på en verifikation (5§). Sedan de apportemissioner som avses i ansökan har skett noteras i aktiekapitalet och i överkursfonden och å andra sidan som anskaffningsutgift för dotterbolagets aktier det belopp som har fastställts som belopp för aktieemissionen i den ordning som föreskrivs i lagen om aktiebolag.

2.2.2 Bestämmelserna om bokslut. Enligt 3 kap. 2 § bokföringslagen "skall bokslutet ge en riktig och tillräcklig bild av resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning (rättvisande bild). De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna."

När bokslutet upprättas skall från intäkterna under räkenskapsperioden som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan i samma kapitel i lagen (BFL 5 kap. 1 §). De aktier i dotterbolaget som avses i ansökan är anläggningstillgångar för moderbolaget. Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra materiella tillgångar som hör till bestående aktiva skall aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan. (BFL 5 kap. 5 § 1 mom.)

När bokslutet görs upp skall det bedömas om anskaffningsutgiften för dotterföretagets aktier kan aktiveras. I 5 kap. 13 § bokföringslagen bestäms om nedskrivning: "Om den sannolika framtida inkomsten från en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning."

2.4 IAS-rekommendationer

IAS-rekommendation nr 22 (revised 1998) som gäller upprättandet av koncernbokslut utgår ifrån att man först måste avgöra om det är fråga om förvärv (acquisition) eller fusion (uniting of interests). IAS:s tolkning av fusion är synnerligen snäv och tolkningsanvisning SIC 9 har gjort tolkningen ännu snävare. Enligt den är det alltid fråga om förvärv när köparparten (acquirer) kan urskiljas, också om villkoren för fusion i övrigt uppfylls. IAS 22 förutsätter bl.a. att marknadsvärdet för de företag som fusioneras inte i betydande grad avviker från varandra. I sökandens fall torde det inte kunna bli fråga om en fusion enligt IAS.

När ett företagsköp till sin art är ett förvärv följs enligt IAS 22 förfarandet med anskaffningsutgift och en anskaffningsutgift måste fastställas. När som betalning används moderföretagets aktier som är föremål för offentlig handel, fastställs den anskaffningsutgift som motsvarar dem utgående från det gängse värdet på moderföretagets aktier.

IAS 22:24 In determining the cost of acquisition, marketable securities issued by the acquirer are measured at their fair value which is their market price as at the date of the exchange transaction, provided that undue fluctuations or the narrowness of the market do not make the market price an unrealible indicator.

När ett finskt dotterföretag, som helt ägs av sökanden, i det andra skedet förvärvar aktier genom att rikta en aktieemission till sitt moderföretag är det frågan om aktier som inte är föremål för offentlig handel. Härvid fastställs anskaffningsutgiften enligt IAS 22 på basis av det gängse värdet på det företag som emitterar aktierna eller alternativt det gängse värdet på det företag som skall förvärvas.

IAS 22:24: When the market is unreliable or no quotation exists, the fair value of the securities issued by the acquirer is estimated by reference to their proportional interest in the fair value of the acquirer's enterprise or by reference to the proportional interest in the fair value of the enterprise acquired, whichever is the more clearly evident.

I båda skedena av arrangemanget stämmer endast ett sådant förfarande överens med IAS 22 där beslutet om att höja aktiekapitalet har fattats på basis av det gängse värdet.

2.5 Bokföringsnämndens ställningstagande

Bokföringen under räkenskapsperioden bör grunda sig på verifikationer som bekräftar affärshändelsen. Sedan en aktieemission har skett noteras i sökandens bokföring som anskaffningsutgift för dotterbolagets aktier och å andra sidan som tillägg till bundet eget kapital det belopp för aktieemissionen om vilket har beslutats i den ordning som stämmer överens med lagen om aktiebolag. Det noteringssätt som sökanden har uppgett, enligt vilket anskaffningsutgiften för aktierna noteras till ett värde som motsvarar nettovärdet av målbolagets eget kapital, är förenligt med god bokföringssed, förutsatt att beslutet att höja aktiekapitalet, som har fattats i den ordning som lagen om aktiebolag föreskriver, har fattats till samma belopp. Bokföringsnämnden har inte behörighet att ge utlåtande om till vilket belopp beslutet om höjning av aktiekapitalet skall fattas och på motsvarande sätt till vilket belopp den egendom som erhållits som apport skall noteras i det mottagande företagets bokföring.

När bokslutet upprättas skall det bedömas om anskaffningsutgiften för dotterföretagets aktier kan aktiveras. Detta görs genom att den oavskrivna anskaffningsutgiften jämförs med de inkomstförväntningar som ansluter sig till aktierna. I fråga om anskaffningsutgiften för aktierna görs vid behov en sådan nedskrivning som avses i 5 kap. 13 § bokföringslagen.

Samma förfarande iakttas i det andra skede som avses i ansökan, där sökandens finska dotterföretag riktar en aktieemission till sitt moderföretag.

Ifall det sannolika överlåtelsepriset för aktierna är betydligt högre än deras anskaffningsutgift, som har noterats i balansräkningen, och denna omständighet har en väsentlig inverkan på den bild som bokslutet ger av resultatet av och den ekonomiska ställningen för sökandens verksamhet, skall de tilläggsuppgifter som är nödvändiga för en rättvisande bild ges på det sätt som avses i 3 kap. 2 § bokföringslagen.

I båda skedena av arrangemanget är endast ett sådant förfarande förenligt med IAS 22 där beslutet om att höja aktiekapitalet har fattats på basis av det gängse värdet.

3 Bokföringsnämndens utlåtande

Det noteringssätt som sökanden anför, enligt vilket anskaffningsutgiften för aktierna noteras till ett värde som motsvarar nettovärdet av det egna kapitalet i målföretaget, är förenligt med god bokföringssed förutsatt att beslutet om att höja aktiekapitalet, som har fattats i den ordning som lagen om aktiebolag förutsätter, har fattats till samma belopp. Bokföringsnämnden har inte behörighet att ge utlåtande om till hur stort belopp beslutet om höjande av aktiekapitalet skall fattas.

När bokslutet upprättas skrivs anskaffningsutgiften för aktierna vid behov ned på det sätt som avses i 5 kap. 13 § bokföringslagen.

Samma förfarande iakttas i det andra skede som avses i ansökan, där sökandens finska dotterföretag riktar en aktieemission till sitt moderföretag.