Nummer
2134
Ämnesord
enskild firma | enskild näringsidkare | yrkesutövare | rörelseidkare | åtskiljande uppgift | entitetsprincip | enkel bokföring

1 Ansökan

Sökanden (--, nedan ”sökanden”) begär ett utlåtande om huruvida den rättvisande bild som avses i bokföringslagen väsentligen har äventyrats i en enskild näringsidkares bokföring och eventuella bokslut över näringsverksamheten, ifall en tillgångspost som huvudsakligen används för näringsverksamheten, inbegripet den skuld som hänför sig till tillgången, inte upptagits i bokföringen av näringsverksamheten.

Sökanden anger som bakgrund att ansökan gäller en situation där i den enskilda näringsidkares näringsverksamhet används huvudsakligen (över 50 % av tiden) en tillgångspost, såsom en maskin eller ett fordon, som finansierats genom lån. Tillgången, inklusive lånet, har dock inte upptagits i bokföringen över näringsverksamheten eller i balansräkningen över densamma, utan lånet har upptagits som en post i privatekonomin.

2 Bestämmelser

2.1 Bokföringslagen

Fysisk persons bokföringsskyldighet

Bestämmelsen i 1: kap. 1 a § 1 mom. 1 meningen i bokföringslagen (1336/1997, BFL) lyder som följer: ”Fysiska personer, med undantag för lantbrukare och fiskare, är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar.”

Dubbel bokföring

BFL 1:2 lyder som följer: ”Med undantag för en fysisk persons rörelsedrift eller yrkesutövning enligt 1 a § 2 mom. ska bokföringsskyldiga ha dubbel bokföring.” Därav följer att kravet på dubbel bokföring gäller utan undantag affärsverksamhet som bedrivs ett bolag eller någon annan juridisk person. Å andra sidan behöver yrkesutövare och rörelseidkare endast ha enkel bokföring, förutsatt att de nedan angivna gränsbeloppen inte överskrids.

Enkel bokföring

Bestämmelser om enkel bokföring finns i BFL 1:1a.2. Bestämmelsen lyder som följer: ”Affärshändelser ska bokföras så att den bokföringsskyldige kontinuerligt kan redogöra för beloppet av leverantörsskulder och försäljningsfordringar och bokföringen ge behövliga uppgifter för fullgörande av skattskyldigheten. Trots vad som föreskrivs i 2 § är yrkesutövare och rörelseidkare inte skyldiga att ha dubbel bokföring, om högst en av följande förutsättningar har uppfyllts under både den avslutade och den föregående räkenskapsperioden:

1) balansomslutningen överstiger 100 000 euro,
2) omsättningen eller motsvarande intäkter överstiger 200 000 euro, eller
3) det genomsnittliga antalet anställda överstiger tre personer.”

Om upprättande av bokslut

Bestämmelser om yrkesutövares och rörelseidkares skyldighet att upprätta bokslut finns i KPL BFL 1:1a.3, som lyder som följer: ”Yrkesutövare och rörelseidkare är skyldiga att upprätta bokslut om minst två av de gränser som anges i 4 b § har överskridits både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden. Bokslutet ska upprättas med iakttagande av bestämmelserna om mikroföretags bokslut i denna lag och av bestämmelser som utfärdats med stöd av den”

Kravet på en rättvisande bild i bokslutet

Enligt BFL 3:2.1 ”[ska] bokslutet ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet.”

Med rättvisande bild avses att av bokslutet ska framgå den bokföringsskyldiges tillgångar och skulder, finansiella ställning och räkenskapsperiodens resultat. Bedömningen görs utifrån bokslutet som helhet, inte de enskilda posterna.
Bokslutet ska upprättas så att en utomstående användare kan bilda sig en realistisk uppfattning om den bokföringsskyldiges finansiella ställning utifrån bokslutet.

3 Bokföringsnämndens tidigare ställningstaganden

3.1 Om behandlingen av tillgångar som genererar inkomst under flera räkenskapsperioder i fysiska personers enkla bokföring 14.9.2022 (2030/2022)

Bokföringsnämnden uttalar sig separat om tillämpning av avskrivningsreglerna i situationer där en fysisk person ska upprätta ett bokslut respektive inte har skyldighet att upprätta ett bokslut, som följer:

”Tillämpning av avskrivningsbestämmelserna när en fysisk person ska upprätta ett bokslut. Vad gäller skyldigheten enligt 5 kap. 5 § i bokföringslagen att göra avskrivningar planenligt och möjligheten till undantag från denna skyldighet i 5 kap. 12 § i bokföringslagen, konstaterar nämnden att när en fysisk person måste upprätta ett bokslut enligt 3 kap. 1 § 1 mom. i bokföringslagen på grund av att gränsvärdena enligt 1 kap. 1a § 3 mom. i samma lag överskrids, ska anskaffningsutgiften för tillgångar som hör till bestående aktiva avskrivas under sin verkningstid.  Det bokslut som avses i 3 kap. 1 § 1 mom. i bokföringslagen ska alltid upprättas fullständigt så att det omfattar de beräkningar som anges i lagrummet, dvs. en balansräkning, en resultaträkning och noter.

Tillämpning av avskrivningsbestämmelserna i en situation där en fysisk person inte har skyldighet att upprätta ett bokslut. Det som konstaterats ovan i punkt 3.2 om avskrivningar är också tillämpligt på frivillig resultaträkning för fysiska personer som tillämpar enkel bokföring även i det fall att denna inte har skyldighet att upprätta ett bokslut enligt 3 kap. 1 § 1 mom. i bokföringslagen. I detta fall anser nämnden att det är förenligt med god bokföringssed (1 kap. 3 § i BokfL) att de tillgångar som genererar inkomst under flera räkenskapsperioder som avses i 5 kap. 5 § i BokfL följs upp i form av en i bokföringsmaterialet inkluderad beräkning av vilken framgår anskaffningsutgiften och ändringarna per räkenskapsperiod för varje tillgång.   

Gällande behandlingen av företagslån i enkel bokföring konstateras i utlåtandet att på redovisning av företagslån utan att en egentlig balansräkning bildas kan tillämpas detsamma som på tillämpning av avskrivningsbestämmelserna i en situation där en fysisk person inte har skyldighet att upprätta ett bokslut. Det är förenligt med god bokföringssed att i bokföringsmaterialet inkludera en beräkning av ändringarna per räkenskapsperiod för lånet.

3.2 Om hur inkomstskatter ska bokföras i en privat rörelse 14.12.2004 (1745/2004)

Bokföringsnämnden konstaterar i sitt ställningstagande som följer: ”En privat rörelse är inte en självständig juridisk person men i bokföringshänseende är den en annan ekonomienhet än näringsidkarens privata ekonomi.”

Gällande bokföring av inkomstskatter konstateras i utlåtandet följande: ”I en privat rörelse är det fråga om näringsidkarens egen verksamhet, för vilken han är bokföringsskyldig. En uppdelning skall därmed göras mellan näringsverksamheten och näringsidkarens privata ekonomi Det är förenligt med god bokföringssed att i den privata rörelsens resultaträkning bokföra den del av de direkta skatterna som hänför sig till den bedrivna näringsverksamheten.”

3.3  Om möjligheterna att utnyttja ett kontoutdrag i bokföringen samt om privatkonto i en privat rörelses ("firmas") bokföring 9.12.2003 (1717/2003)

Bokföringsnämnden konstaterar i sitt ställningstagande följande: ”En privat rörelse är inte en självständig juridisk person. Därför är dess medel och skulder inte åtskilda från de medel och skulder som tillhör den person som driver privatrörelsen dvs. företagaren. Bokföringsmässigt är en privat rörelse en annan ekonomienhet än företagaren själv. Därmed registreras transaktioner mellan den privata rörelsen och företagaren som affärshändelser i den privata rörelsens bokföring med entitetsprincipen som utgångspunkt. Vid registreringarna används det privata konto som hör till den privata rörelsens eget kapital.”

3.4 Om skötseln av penningrörelsen i ett personbolag via bolagsmännens personliga bankkonton 5.3.2002 (1673/2002)

Bokföringsnämnden ansåg i sitt ställningstagande att de registreringsmodeller som sökanden hade presenterat inte stod i strid med god bokföringssed, eftersom det kunde anses att i dem realiserades den skyldighet att hålla i sär bokföringen som lagen förutsätter. Skyldigheten innehåller tanken att bolagets och bolagsmännens inkomster och utgifter ska kunna hållas i sär.

3.5 Om privata uttag och investeringar av kontanta medel i kommanditbolags bokföring 21.4.1997 (1471/1997)

Bokföringsnämnden konstaterade i motiveringarna som följer: ”Bokföringens huvuduppgift är att hålla den bokföringsskyldiges pengar, utgifter och inkomster separat från övriga bokföringsskyldiga och övriga ekonomiska enheters pengar, utgifter och inkomster.”

4 Motivering

4.1 Bokföringens uppgift är att hålla den bokföringsskyldiges tillgångar, skulder, utgifter och inkomster separat från övriga bokföringsskyldiga och övriga ekonomiska enheters tillgångar, skulder, utgifter och inkomster.

4.2 Enskild näringsidkare avser en fysisk person som yrkesmässigt bedriver näringsverksamhet som beskattas på sedvanligt sätt. 

4.3 Enskilda näringsidkare är i enlighet med BFL bokföringsskyldiga, för rörelse som de driver och yrke som de utövar, med undantag för lantbrukare och fiskare. Bokföringsmässigt blir näringsidkarens privata ekonomi en separat ekonomienhet.

4.4 Enskilda näringsidkare får använda enkel bokföring, förutsatt att de i BFL 1:1 a.2 fastställda kriterierna för verksamhetens storlek uppfylls. I övriga fall ska dubbel bokföring upprättas.

4.5 För näringsidkare som använder enkel bokföring är bokföringens viktigaste uppgift att i praktiken fungera som grund för beskattningen. Därmed bestäms de uppgifter som bokföringen ska innehålla primärt med hänsyn till beskattningens behov. Utöver beräkning av verksamhetens resultat ska det vara möjligt att kontinuerligt redogöra för beloppen av leverantörsskulder och försäljningsfordringar.

4.6 Av bokföringen av näringsidkare som använder dubbel bokföring ska framgå bland annat affärsrörelsens och yrkesverksamhetens tillgångar och skulder.

4.7 Bedömningen av huruvida redovisningen ger en rättvisande bild görs primärt på bokslutet som helhet, inte på enskilda bokslutsposter. 

5 Utlåtande

Bokföringsnämnden anser att utelämnande av en tillgångs- eller skuldpost som hänför sig till affärsrörelse eller yrkesverksamhet från enkel bokföring av en näringsidkare inte äventyrar god bokföringssed, såvida posten inte behövs för beskattningen och förutsatt att i bokföringsmaterialet inkluderas en beräkning av ändringarna i tillgångs- eller skuldposten under räkenskapsperioden.   

Å andra sidan strider det mot god bokföringssed att näringsidkarens utelämnar en tillgångs- eller skuldpost som hänför sig till affärsrörelse eller yrkesverksamhet från dubbel bokföring. 

Likaså är det inte förenligt med god bokföringssed att utelämna tillgångs- eller skuldposten från näringsidkarens bokslut. 

Dock är en fysisk person alltid skyldig att följa bestämmelserna om bokföringsskyldigheten någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av en sådan lag, om det yrke som personen utövar eller den rörelse som personen driver kräver tillstånd eller om verksamheten annars är ställd under myndighetstillsyn (BFL 1:1 a.4). 

Utlåtandet gäller inte beskattningslagstiftningen, eftersom bokföringsnämnden inte är behörig att uttala sig om den.